”Vi behöver en ny historiebeskrivning”

– Etablerandet av den nya epoken kommer att öka möjligheterna att förstå utvecklingen av vår planet och människors plats i den.

Sabine Höhler  ser starten av centret som vältajmad eftersom antropocen, människans tidsålder, blivit alltmer vetenskapligt accepterad som geologisk epok, att efterträda den nuvarande, holocen.

– Antropocen utmanar oss att utforska dagens globala miljöförändringar som klimatförändringar, förlust av biologisk mångfald, resursutvinning och avfallsackumulering som orsakad av människor och som något epokgörande.

– Förändringarna är på en skala som i grunden påverkar miljöförhållandena för människor och allt annat liv på planeten. Vi kommer att behöva en ny historiebeskrivning som integrerar mänsklig historia och naturhistoria. Centrum för antropocenhistoria har som mål att utveckla detta i grunden nya synsätt på historien och människans roll i förhållande till jorden.

Vad vill ni bidra med inom forskningen om antropocen?
– Att skapa ett nytt förhållningssätt till modern och samtida historia där människans och planetens historia kan integreras. Målet är att utveckla ett nytt historiemedvetande utifrån antropocen, både disciplinärt i olika historievetenskapliga fält och multidisciplinärt i samarbete med naturvetenskap och teknik.

– Antropocenhistoria kommer att placera sådant som inte varit i blickfånget i traditionell historieskrivning till fokus av den historiska analysen. Det handlar om jordens grundelement och deras egenskaper: energi och mineraltillgångar, biosfären, atmosfären, polarområdena, haven och yttre rymden som varit viktiga faktorer för mänskliga civilisationer och liv.

Vad hoppas du att ni ska uppnå?
– Om allt går väl kommer centret att etablera ett nytt fält med nya former av integrativ forskning och undervisning om antropocen. Vi strävar efter att kommunicera det nya området brett genom samhällelig samverkan och samarbete med folkbildning och medier. Vi kommer också att göra en särskild satsning på konst och konstnärer och planerar att arrangera flera större event i Stockholm framöver.

Var befinner ni er om fem år?
– Förhoppningsvis kommer vi få en positiv utvärdering av vår finansiär, Vetenskapsrådet (VR), för en andra femårig finansieringsperiod. Vi kommer att ha etablerat antropocenhistoria som ett nytt nationellt och internationellt forsknings-, utbildnings- och samarbetsområde. Ett livligt antropocenhistoriskt nav kommer att vara i drift på KTH, och en ny tidskrift kommer vara på plats.

– Utöver de vanliga akademiska formaten kommer vi att ha experimenterat med kreativ dokumentation och design för spridning av våra resultat. Dessa inkluderar film, ljud, utställningar och andra medier, och det kommer att finnas förslag till läroplaner för hur skolan ska lära ut antropocen.

Text: Christer Gummeson

Centret i korthet

• Centrum för antropocenhistoria har fått nära 30 miljoner i finansiering från Vetenskapsrådet och kommer att lanseras i januari 2024.

• Centret är ett nätverkande initiativ och strävar efter att skapa möjligheter för möten genom en rad offentliga evenemang och samverkan med det omgivande samhället.

• Internationellt ledande antropocenforskare kommer att bjudas in för att arbeta i centret och en forskarskola för doktorander och postdoktorer kommer att inrättas i samarbete med svenska och nordiska universitet. Utbildningen kommer att vara en viktig del av verksamheten.

Vad är en geologisk epok?

• Planetens geologiska tidsskala sträcker sig från jordens bildande för drygt 4,5 miljarder år sedan fram till nutid. Nya geologiska epoker inleds när en omvälvande förändring inträffar. Just nu lever vi i den geologiska epok som kallas holocen, som började vid slutet av förra istiden.
• Antropocen, som nu formellt föreslås inledas 1950, brukar definieras som ”människans tidsålder”. Begreppet används för att synliggöra att människan har blivit en avgörande geologisk kraft.