Christer Fuglesang är Sveriges förste och hittills ende astronaut. Christer har genomfört två uppdrag med rymdfärjan Discovery och tillbringat över 26 dygn i rymden, varav 32 timmar på rymdpromenader. Detta gör honom till ESAs mest erfarne astronaut när det gäller rymdpromenader.
Här hittar ni frågor och svar som rör Christers rymdresor och annan bemannad rymdfart! Hittar ni inte svaret på just er fråga får ni gärna mejla oss på rymdcenter@sci.kth.se.
Svar:
Nej tyvärr inte. Det är stor konkurrens och kräver många års hårt arbete innan man får åka till rymden. För Christer tog det 30 år från dess att han påbörjade sina studier till ingenjör på KTH tills dess att han fick åka till rymden första gången. Men oavsett om man lyckas bli astronaut eller inte så är det väldigt roligt att jobba med rymden på alla sätt!
Svar:
En uppfattning många kanske har är att det bara är NASA som åker till rymden. Men det stämmer inte, vi har en Europeisk rymdorganisation som heter ESA som är inblandad i samarbetet om rymdstationen, och även Ryssland!
Svar:
Nu för tiden är det ganska lika.
Svar:
Det bästa är såklart att få åka till rymden!
Svar:
När man är i rymden jobbar man långa dagar men har några timmar ledigt varje dag för träning och fritid. Så inte så stor skillnad från ett arbete här på jorden, bortsett från att man inte kan åka hem när man vill.
Svar:
Kompetensen man behöver för att vara astronaut får man under sin utbildning. Det inkluderar allt från dykning (för att simulera tyngdlösheten) och allmän sjukvård till allt det tekniska förstås.
Svar:
Man bör vara duktig på matte och fysik, samt vara bra på att samarbeta med andra och lösa problem av olika typer.
Svar:
Arbetsuppgifterna som astronaut när man är på den internationella rymdstationen består till stor del utav forskning, men även utav utbyggnad/reparation av rymdstationen.
Svar:
Nej, inte svårt direkt men det krävs lite förberedelser. Innan man tar på sig rymddräkten för att gå en rymdpromenad måste man andas ren syrgas ett tag för att få bort allt kväve ur blodet. Sedan har man syrgastuber med sig ungefär som när man dyker!
Svar:
Jättekul!
Svar:
En kompis tipsade om att ESA sökte nya astronauter och det lät som en rolig grej!
Svar:
I rymden är man tyngdlös och det liknar väldigt mycket hur det är att vara under vatten. För att förbereda sig för livet i tyngdlöshet tränar astronauterna i dykardräkt i en pool.
Svar:
Nej, rymddräkterna är utformade så att de håller en varm när det är kallt, och kall när solen ligger på och det är varmt.
Svar:
Resan var väldigt häftig. När raketmotorerna äntligen startade jublade alla i rymdfärjan. Att vara i rymden är roligt men lite utmattande. Man är ovan vid tyngdlösheten så det tar ett tag att vänja sig vid alla vardagssysslor, sova var till exempel väldigt svårt i början. Man jobbar mycket och måste göra allting rätt, ingenting får gå fel i rymden. Men det är också väldigt kul, man vet att man inte kommer vara där så länge så man försöker göra det mesta av tiden, och utsikten över jorden är helt fantastisk.
Svar:
Christers uppdrag i rymden har varit att montera två nya sektioner på rymdstationen, uppgradera det elektriska systemet, laga en solpanel (första rymdfärden), inspektion av värmeskyddspanelerna samt lagning av ammoniaktanken (andra rymdfärden).
Svar:
Nej, det var inget Christer hade tänkt på.
Svar:
För att försäkra sig om att man inte svävar iväg för långt från stationen så sitter man fast i vajrar. Om man skulle åka iväg kan man dra sig in igen. Astronauterna har även nödraketer i rymddräkten så om de skulle lossna från vajern och åka iväg kan de skjuta sig tillbaka. Värt att påpeka är dock att man inte flyger iväg utan att först applicera en kraft och skjuta iväg sig. Om man bara befinner sig helt stilla utanför stationen kommer man (mer eller mindre) att stanna kvar där man är. Och även om man åker med stationen i sin omloppsbana så upplever man att man är stilla eftersom det inte finns något luftmotstånd som gör att man känner att man åker!
Svar:
Det stämmer mycket väl. Resurser så som vatten, mat och syre måste hela tiden skickas upp till rymdstationen för att astronauterna ska kunna stanna där längre perioder. Man skickar upp resurser med astronauterna men även obemannade farkoster åker upp med förnödenheter där emellan.
Svar:
När man befinner sig i tyngdlöshet så börjar kroppens muskler och skelett att försvagas. Eftersom de inte upplever samma påfrestning som på jorden. Detta orsakar främst problem när man kommer tillbaka till jorden igen, eftersom kroppen då inte tål påfrestningarna. För att motverka detta tränar astronauterna två timmar varje dag när de är i rymden
Svar:
Om man befinner sig på rymdstationen (eller någon annanstans i rymden, inte på en planet/himlakropp) så kan man inte hoppa, bara skjuta iväg sig, och då kommer man inte att stanna. På månen kan man hoppa ungefär 3 meter.
Svar:
Ungefär två veckor åt gången, två gånger - Så totalt 4 veckor!
Svar:
Maten kommer i förslutna förpackningar och kryddor kommer i flytande form för att inte flyga bort! Man äter som vanligt men det är roligt att leka med maten ibland också, t.ex. kasta upp en köttbulle och fånga.
Svar:
Ja, det finns massvis av olika spel.
Svar:
En astronaut gör av med ca. 1.5 liter vatten per dag i rymden (på jorden gör man av med 10 liter!), så hur mycket som tas med/skickas upp till stationen beror på hur många astronauter som är där och hur länge de ska vara där.
Svar:
Lite grann, man känner sig väldigt tung! De som är i rymden över tre månader åt gången måste bäras av rymdfärjan för att inte riskera att skada sig.
Svar:
I rymden har vi ingen kyl eller frys så det är svårt att ta med sig färsk mat såsom frukt eller mejeriprodukter. Mycket av maten som äts är färdiglagad och behöver bara värmas, och då är det helt vanliga maträtter som vi äter på jorden också.
Svar:
Det smakar likadant som på jorden, alltså jättegott!
Svar:
Rymdsonder har skickats till bland annat Mars och Mars månar Phobos och Deimos. Trots att Mars är den planet som ligger närmast jorden så är det väldigt långt till Mars, avståndet beror på vart i omloppsbanan runt solen som jorden och Mars befinner sig, och som längst kan det vara 400 miljoner km! Det är lika långt som att åka fram och tillbaka mellan Stockholm och Göteborg 430 000 gånger (vilket skulle ta 250 år med bil om man åkte dygnet runt - året runt)! Men ibland är det närmare som tur är, år 2003 var det "bara" 56 miljoner km och år 2018 kommer det vara 57,6 miljoner km - då kanske man kan skicka dit en rymdsond igen.
Svar:
Människor (även Christer) har bara varit på jorden. Än så länge har ingen bemannad rymdfärd skett till någon annan planet. Och på månen har det bara varit totalt 12 personer!
Svar:
I rymden måste all mat vara innesluten. Dryck och soppa serveras i plastpåsar med sugrör, frystorkad fast mat blandas med vatten och kan sedan ätas med bestick - men maten måste vara lite kladdig för att inte flyga iväg i tyngdlösheten! Astronauterna brukar dessutom föredra lite starkare mat de första dagarna av en rymdfärd eftersom tyngdlösheten kan trubba av smaklökarna i början.
Svar:
Christer hälsar att det är roligt att vara i rymden, det mest annorlunda är tyngdlösheten (känns ungefär som när man flyter i vatten). Toaletten fungerar ungefär som en dammsugare och någon dusch finns inte. Man får försöka tvätta sig bäst man kan utan!
Svar:
Sovjetunionen (nuvarande Ryssland) skickade upp den första konstgjorda satelliten (Sputnik 1), den första hunden, Laika (Sputnik 2), och den första människan i rymden. Den 12 april 1961 blev Jurij Gagarin den första människan i rymden och även den första människan att kretsa ett helt varv runt jorden - en resa som tog ca 108 minuter.
USA var inte långt efter och den 16 juli 1969, efter den så kallade månkapplöpningen där USA och Sovjetunionen tävlade om vem som kunde åka till månen först, skickades de första människorna till månen. Neil Armstrong och Buzz Aldrin blev de första människorna att sätta sin fot på månen.
Det var egentligen ingen enskild person som kom på att man kunde åka upp i rymden, det var snarare en blandning av mångas ambitioner - man ville upp i rymden! Därefter var det en fråga om hur - något som krävt otroligt mycket jobb, forskning och kreativitet.
Svar:
Ge inte upp! Undersök noga vilken utbildning (gymnasiet och universitet) som ger bäst behörighet till astronautprogrammet senare och var envis. Många kommer säga att det inte går, men vad vet de? Kämpa hårt och tro på dig själv. Lycka till!
Svar:
För att forska och lära sig mer om rymden. Mätningar som inte kan göras från jorden behöver man antingen skicka upp en satellit för att utföra eller åka upp själv. Vi lär oss nya saker om rymden och universum varje dag!
Svar:
På den internationella rymdstationen är rymdpromenaderna oftast mellan 5-8 timmar, beroende på vad för jobb som ska utföras. Flera timmar innan rymdpromenaden måste astronauten även förbereda sig genom att ta på sig dräkten och andas ren syre för att bli av med kvävet i kroppen. Alltså skulle längre tid än så bli väldigt jobbigt för astronauten och dessutom skulle risken för olyckor öka.
Svar:
Eftersom man alltid är skyddad av antingen rymdfarkosten/rymdstationen eller dräkten så är man inte utsatt direkt för vakuum (då skulle man dö!) alltså kan man rapa och prutta precis som vanligt, även i rymden.
Svar:
Astronauterna sover på rymdstationen. I en liten kapsel ungefär som en duschkabin, man går in och stänger dörren, sen "klär man på sig" sin sovsäck som sitter fast i väggen. Tack vare detta slipper man ha sovande astronauter som svävar omkring inne i rymdstationen.
Svar:
Än så länge så har ingen människa varit på någon annan planet än jorden, men det finns planer på att skicka människor till Mars så småningom!
Svar:
Man får använda en tratt och en modifierad version av en dammsugare.
Svar:
Christer blev astronaut eftersom han verkligen ville åka upp till rymden, han kom på att enda sättet att åka till rymden var att bli astronaut!
Svar:
Christer bestämde sig på riktigt för att bli astronaut när han såg en annons om att ESA sökte nya astronauter i juni 1990. Innan dess hade han funderat mycket, mer eller mindre seriöst, på att bli astronaut i ungefär 5-6 år.
Svar:
Nej, rymdfarkosten är väldigt isolerad eftersom det är så kallt i rymden. Någon märkbar skillnad gick inte att känna.
Svar:
Ja, men inte närmare än vad man gör från jorden. Dock så syntes månen mycket klarare i och med att han befann sig ovanför atmosfären.
Svar:
Christer kände sig tung när han landade på jorden igen men vande sig ganska snabbt. Det var bekvämt att kunna göra allting normalt igen, och att få duscha!
Svar:
Christer klarade av tyngdlösheten ganska bra. De första dagarna hade han lite ont i ryggen i och med att man blir längre när man inte tyngs ned av gravitationskraften!
Svar:
Det finns en del teorier om att månlandningen skulle vara fejk men det stämmer inte. USA har landat människor på månen hela 6 gånger.
Skuggorna under månlandningen orsakas av att solen stod väldigt lågt och månens ojämna yta kastade skuggor lite överallt. Man kan inte se några stjärnor eftersom kameran var inställd på att fokusera på förgrunden där astronauterna är. Om du själv provar att ta en bild på något när det är mörkt ute (t.ex. en person) med natthimlen i bakgrunden kan du se att inga stjärnor fångas upp av kameran trots att du kan se dem själv.
Svar:
Tack vare möjligheten att kontakta familjen i stort sett varje dag var hemlängtan inte så farlig alls.
Svar:
Efter att ha förberett inför rymdresan så pass länge och det faktum att den "bara" varade i 2 veckor fick det att kännas som en lite längre tjänsteresa, om än betydligt mer spännande.
Svar:
Man känner sig inte ensam alls, på den Internationella rymdstationen finns det flera andra astronauter och man har regelbunden kontakt med markstationen. Dessutom så ligger inte rymdstationen så jättelångt bort från jorden, bara ca 400 km bort!
Svar:
Christer var väldigt, väldigt glad i rymden. Åtminstone en 10!
Svar:
Titta på utsikten, spela spel med andra astronauter, ringa hem, spela in intressanta videor för att ta hem, äta godis och mycket mer!
Svar:
Alla astronauter måste träna i 2 timmar varje dag för att förhindra att muskler försämras på grund av viktlöshet. Övningarna är anpassade till livet i rymden och istället för att lyfta vikter etc. arbetar astronauterna med motståndsband och springer på ett löpband som de sitter fast i för att inte flyta bort.
Svar:
Christer gillade särskilt räkcocktailen och Arlas speciella hallonyoghurt som gjordes bara för rymden!
Svar:
Astronauterna på den Internationella rymdstationen äter tre måltider per dag; frukost, lunch och middag. Maten skiljer sig inte så mycket från maten vi brukar äta hemma, men det finns ingen färsk mat, frukt etc, och allt är utvecklat för att vara säkert att äta i rymden.
Svar:
Christer säger att han kände sig bra båda gångerna när han återvände till jorden.
Svar:
Maten var god, även om det inte finns någon färsk mat i rymden. Allt är färdigt och du värmer bara upp det eller tillsätter vatten innan du äter det. Maten smakade bra och det fanns alltid olika måltider att välja mellan.
Svar:
Att lära sig prata ryska för att kommunicera med de ryska kollegorna var den svåraste uppgiften, säger Christer. Förutom det var det också en utmaning att anpassa sig till tyngdlöshet och utföra vardagliga uppgifter i mikrogravitation.
Svar:
Det finns massor att göra i rymden. På rymdstationen utförs många vetenskapliga experiment som kräver tyngdlöshet, astronauterna på rymdstationen jobbar ofta med att utföra/övervaka dessa experiment. Rymdstationen måste dessutom uppgraderas eller repareras ibland, så det jobbar astronauterna med också. När de inte jobbar så kan de t.ex. träna, spela spel, titta på utsikten och mycket mer.
Svar:
Skönt att vara hemma men ville gärna upp igen!
Svar:
Christer säger att tyngdlösheten är det mest speciella med att vara i rymden. Det känns otroligt häftigt att bara sväva runt och det är mestadels jättekul - men ibland krångligt med vardagssysslorna. Det var inte läskigt, bara häftigt!
Svar:
Att öka intresset för rymden och rymdteknik. Att få vara med och forma Sveriges rymdindustri och kunna påverka studenterna tidigt i sina studier.
Svar:
Christer jobbar nu för tiden som professor på Kungliga Tekniska Högskolan i Stockholm och är programansvarig för civilingenjörsutbildningen i Flyg- och rymdteknik. Han håller i en kurs i bemannad rymdfart och sitter som direktör för KTH rymdcenter sedan han var med och grundade det 2014. Utöver detta jobbar Christer som rådgivare inom rymdfrågor till SAAB, ledamot för tekniska museet och författare.
Svar:
Den personliga packningen varierar såklart mellan olika astronauter men Christer hade med sig lite svensk mat (knäckebröd, pepparkakor, älgkorv, geléhallon), foton på familjen, svensk musik, en frisbee, ett schackspel med kardborreband och lite andra souvenirer. Varje astronaut får endast ha med sig ett begränsat antal föremål i rymdfärjan.
Svar:
Eftersom man är tyngdlös i rymden så kan man inte hoppa på samma sätt som på jorden. Absolut kan man skjuta ifrån sig från ett golv, vägg eller tak (det är egentligen ingen skillnad på golv, vägg och tak i rymden!) och det känns ungefär som när du skjuter ifrån dig från kanten på en simbassäng. Du kommer inte tillbaka till ursprungspunkten, det är som att hoppa "enkelriktat".
Svar:
Inuti rymdfärjan behöver man inte ha rymddräkt utan där får man ha på sig vanliga kläder. Så absolut har astronauterna pyjamas när de sover!
Svar:
Rymddräkten som används vid rymdpromenader är vit för att inte bli för varm! Vita föremål reflekterar mest ljus (alla våglängder i det synliga spektrat) och absorberar alltså inte lika mycket ljus (värme) som en mörkare dräkt. På så sätt hjälper dräkten till att hålla temperaturen på en lagom nivå inne i rymddräkten. Eftersom det är väldigt kallt i rymden så tror många att man har problem med att få det tillräckligt varmt men det är faktiskt tvärt om! Astronauterna har även på sig underställ med kylslingor för att hålla sig svala.
Den orangea dräkten används vid start och landning med rymdfärjorna. Om något skulle gå fel kan astronauterna skjuta ut sig med fallskärm. Skulle man då t.ex. landa i havet är det lättare för räddningsstyrkorna att hitta dem när de är klädda i orange!
Svar:
En rymddräkt består utav massa lager. T.ex. ett lager är gjort av Kevlar, som också används i skottsäkra västar, och ett annat lager består utav isolering som brukar användas för att förvara mat och hjälper till att hålla temperaturen på en jämn nivå. Materialet närmast kroppen är en variant av spandex.
Svar:
Ja, men astronauterna har på sig speciella rymddräkter vid uppskjutningen.
Svar:
Astronauterna har väldigt mycket att underhålla sig med i rymden. De jobbar mycket när de är där, med diverse olika forskningsprojekt och utbyggnad av rymdstationen. De måste även träna 2 timmar varje dag för att musklerna inte ska försvagas för mycket utav tyngdlösheten. Utöver dessa sysslor så underhåller de sig med spel, tittar på utsikten, pratar i telefon med sin familj som är nere på Jorden och mycket annat.
Svar:
Rymden har alltid varit ett mycket intressant ämne för forskare över hela världen på grund av den stora komplexiteten och alla olösta mysterier. Det finns så mycket vi inte vet om det och vi lär oss nya saker hela tiden.
Svar:
Det som inspirerade Christer mest när han valde sin utbildning är nyfikenheten att förstå hur saker fungerar, särskilt det mest grundläggande i vår värld. Och han gillar också att lösa problem som det finns gott om i rymden!
Svar:
Den internationella rymdstationen har många funktioner. ISS är ett samarbete mellan USA, Ryssland, Kanada, Japan och flera länder i Europa och har varit bemannad med minst 2 personer ända sedan 2000, oftast 6 personer. Flera experiment utförs på rymdstationen, bland annat hur människan påverkas psykiskt och fysiskt av att befinna sig i tyngdlöshet och även hur olika material uppför sig i rymden. Tanken var från början också att stationen skulle agera som språngbräda för längre rymdresor. Syftet med de flesta resorna till rymdstationen har hittills varit att bygga ut/reparera utveckla stationen.
Svar:
Christer fick i början fick lite ont i ryggen av att befinna sig i tyngdlöst tillstånd, men överlag mådde han bra.
Svar:
Idag bor Christer i Stockholm med sin familj och arbetar som professor på Kungliga Tekniska Högskolan, där har han bland annat varit ansvarig för masterprogrammet Flyg- och Rymdteknik och undervisar kursen Bemannad rymdfart. Han är även direktör för KTH Rymdcenter som har en massa spännande rymdprojekt.
Svar:
Christer Fuglesang har gått 5 rymdpromenader med en sammanlagd tid på 31 timmar och 54 minuter. Hans uppdrag med rymdresorna var att bygga ut och reparera den internationella rymdstationen (ISS). Under den andra rymdfärden, till exempel, så installerade Christer tillsammans med Danny Olivas (en Amerikansk astronaut) en ny ammoniaktank och två nya GPS-antenner på rymdstationen.
Svar:
Nej, en rymdraket kostar flera miljoner dollar och skulle inte få plats i Christers garage.
Svar:
Ungefär 50 kg. Men med astronaut i och all utrustning som hör till väger den över 200 kg! Tur att man är tyngdlös i rymden.
Svar:
Alla astronauter tränas i grundläggande sjukvård och det finns massor med utrustning om man skulle bli sjuk eller skadas.
Svar:
Toaletten fungerar lite som en dammsugare, eftersom det inte finns någon tyngdkraft så fungerar det inte att spola som vanligt.
Svar:
Alla har olika uppgifter, några är ansvariga för att styra och kontrollera rymdfärjan (piloter), några är där i forskningssyfte och andra är där för att bygga ut eller reparera rymdstationen.
Svar:
I god tid innan maten tar slut planerar man en uppskjutning med en obemannad rymdfarkost som levererar mat till rymdstationen.
Svar:
Som tur är finns det vanlig mat också. Det mesta är torkat för hålla länge så det smakar inte lika bra som maten gör hemma på jorden.
Svar:
Jo, och på rymdpromenader har man speciella skor till rymddräkten.
Svar:
Nej, som tur är!
Svar:
Ja, det är en otroligt vacker utsikt från rymdstationen!
Svar:
Reparerade och uppgraderade rymdstationen samt gick rymdpromenader.
Svar:
Christer betalade ingenting själv, som astronaut är man anställd på den Europeiska rymdorganisationen ESA eller den Amerikanska, NASA, och får till och med betalt för att åka till rymden. Vilken dröm va?
Svar:
I rymden upplever man tyngdlöshet, vilket påminner mycket om att flyta i vatten! Därför kan man inte gå runt på samma sätt som nere på jorden, utan man flyter omkring utan att veta riktigt vad som är upp eller ner.
Svar:
För att det är både roligt och intressant, tyngdlöshet gör att även de vanligaste sysslorna på jorden blir nya och utmanande!
Svar:
En människa förbrukar i vila ungefär 15 liter syre per timme, under arbete upp till 10-20 gånger mer. En raket som skickas upp måste ha ett syreförråd som räcker för alla ombord under tiden raketen är uppe i rymden, med goda marginaler. Om något skulle gå fel och raketen måste stanna i rymden längre än planerat får inte syret ta slut.
För långa rymdresor nära jorden brukar man även skicka upp extra förnödenheter (inklusive syre) allt eftersom. Men om raketen ska åka långt bort eller bara är uppe en liten stund måste man ta med sig allt man behöver direkt.
Svar:
Uppskjutningen är väldigt spännande, som en supertur i någon nöjespark. Det är skakigt, både fysiskt och psykiskt. Och du blir väldigt tung när du så småningom accelererar med 3G. Sedan på en bråkdels sekund stannar motorerna och du befinner dig i viktlöshet, de mest fantastiska aspekterna av att flyga i rymden. Du flyter runt, vilket är både roligt och enkelt, men ibland gör det grundläggande uppgifter komplicerade.
Svar:
Hur länge man stannar varierar från gång till gång beroende på vilket uppdrag man har och hur långt man ska åka. När Christer Fuglesang åkte till rymden första gången 2006 stannade han i 12 dagar, andra gången under 2008 stannade han i 14 dagar. Den längsta vistelse i rymden varade i 437.75 dagar och det rekordet hålls av Valery Poliyakov.
Svar:
Christer Fuglesang, Christer eller Fuglesang.
Svar:
Christer hade rätt sorts utbildning och bakgrund som krävdes för att bli uttagen. Han hade också god fysik och klarade alla de tester som en astronaut utsätts för. Förutom det hade han också lite tur.
Svar:
Nej, Christer åkte till rymden tillsammans med sex andra astronauter ombord rymdfärjan. När de väl kom fram till den Internationella rymdstationen befann sig ännu fler astronauter redan där.
Svar:
Astronauter har ibland fritid när de kan göra vad de vill. Christer spelade bland annat schack, lekte med en frisbee och åt godis på sin fritid.
Svar:
Christer var inte alls rädd när han skulle åka upp till rymden, men lite spänd och nervös såklart.
Svar:
Det kan kräva lite tid att vänja sig vid att sova i rymden. Astronauterna sover i sovsäckar som sitter fast i väggen och det känns annorlunda än att somna i en säng. Det kan också låta mycket från olika sorters maskiner, så det är bra med öronproppar!
Svar:
Christer har inte träffat på några utomjordingar under sina rymdresor.
Svar:
När man precis har kommit till rymden så kan mat smaka mindre än på Jorden. Detta beror på att olika vätskor i kroppen sprids ut i tyngdlösheten, och resultatet är att man känner sig förkyld och täppt i näsan. Då är det svårt att känna lika mycket smak. Detta brukar dock bli bättre efter ett tag.
Svar:
Under tiden som astronauterna är på väg till rymden bor man i raketen. Christer bodde sen på den Internationella rymdstationen under sin vistelse i rymden.
Svar:
Christer åkte med rymdfärjan Discovery.
Svar:
Nej, Christer åkte till rymden som uppdragsspecialist vilken innebär att man har andra arbetsuppgifter än att vara pilot på rymdfärjan.
Svar:
Christer jobbade som forskare i partikelfysik innan han blev uttagen som astronaut.
Svar:
Nej, däremot kan man bli några centimeter längre. På Jorden trycks människor ihop lite under dagen på grund av gravitationen. I rymden däremot kan man bli utdragen då man befinner sig i tyngdlöshet.
Svar:
Christer has besökt rymden två gånger. Båda gånger gick resorna till den Internationella rymdstationen.
Svar:
Christer läste till civilingenjör inom Teknisk Fysik på Kungliga Tekniska Högskolan efter gymnasiet och doktorerade sedan inom Experimentell Partikelfysik på Stockholms Universitet. När han var klar med sin utbildning forskade han inom fysik ett tag på Cern i Schweiz innan han påbörjade sin astronaututbildning på ESA. När han var klar med den var han reserv för ett rymduppdrag men kom aldrig iväg på någon rymdfärd. Christer flyttade sedan till USA för att gå NASAs astronautprogram och fick sedan två rymduppdrag!
Det är en lång, men rolig resa till att bli astronaut. Totalt så tog det Christer 31 år från att han påbörjade sin universitetsutbildning tills dess att han fick åka på sin första rymdresa, men han åstadkom massor längs vägen! Rymdindustrin är otroligt spännande och innehåller så mycket mer än bara själva rymdresan. Som svensk är det svårt att komma in på NASAs astronautprogram, eftersom man måste vara amerikansk medborgare, men det finns även program på den Europeiska rymdorganisationen, ESA.
Det finns massor av vägar att gå till att bli astronaut, och det går inte att i förväg säga vilken som är bäst. Det viktigaste är att du väljer något du tycker är roligt! En bra början kan vara att gå natur på gymnasiet och sedan en ingenjörsutbildning på ett tekniskt universitet. Att bli bra på engelska är också väldigt användbart eftersom alla rymdresor är internationella samarbeten där engelska är det huvudsakliga språket som talas.
Svar:
När Christer sköts upp i rymden första gången tog det cirka 43 minuter från start till att rymdfärjan befann sig i omloppsbana runt Jorden. Dockningen med den Internationella rymdstationen skedde dock först en dag senare.
Svar:
Första gången Christer åkte till den Internationella rymdstationen ingick han i en besättning om sju personer.
Svar:
Första gången Christer besökte rymden var han 49 år och vistelsen ombord på den Internationella rymdstationen (ISS) varade i 13 dagar. Andra gången Christer åkte till ISS var han 51 år och rymdresan varade i 14 dagar.
Svar:
Christer har inte varit på månen, däremot har han besökt den Internationella rymdstationen (ISS) två gånger. Månen är ingen planet, men Christer hade gärna besökt både månen och planeten Mars så länge han får åka hem igen.
Svar:
När man når tyngdlöshet så kan plötsliga rörelser göra att man blir yr och illamående, forskare tror att orsaken till det är att hjärnan och balanssinnet blir förvirrade när kroppen inte längre kan känna vad som är upp och vad som är ner. Det är ganska vanligt att man känner av rymdsjukan när man reser till rymden, ungefär hälften av alla astronauter har upplevt det. För att undvika rymdsjukan så rör sig astronauterna försiktigt i början när de är i rymden och undviker till exempel att vrida på huvudet för fort. Efter några dagar har kroppen vant sig, fram till dess finns det dessutom mediciner de kan ta som hjälper mot illamåendet.
Svar:
Astronaut är ett utmanade yrke och därför är även testerna svåra. Du behöver vara bra på många olika saker och kunna prestera när det är stressigt. De fysiska testerna involverar bland annat att snurra runt väldigt snabbt vilket gör många testdeltagare illamående
Svar:
Christer anställdes av ESA (European Space Agency) som samarbetar med NASA och därför kunde Christer utbildas till astronaut hos NASA trots att han inte är anställd hos dem.
Svar:
När man åker bergochdalbana kan man vara tyngdlös en väldigt kort stund och då kan det kittlas i magen. När man är tyngdlös under en längre tid, som i en rymdfärja eller på rymdstationen kittlas det däremot inte i magen. Det är snarare ändringen till tyngdlöst tillstånd som kittlas i magen än själva tyngdlösheten.
Svar:
Ja, Christer åker gärna till Mars, men bara om han har en returbiljett hem igen också!
Svar:
Alla astronauter tränas i grundläggande läkarvård och överlevnad före en rymdfärd. Det finns alltid medicinsk utrustning med i rymdfärjan och på rymdstationen om någon skulle skadas eller bli sjuk.
Svar:
Det är det är viktigt att komma ihåg att det ligger många års forskning och utveckling bakom varje rymdfärd som bidrar till en stor del av den totala kostnaden. Sedan tillkommer kostnaden att fysiskt tillverka raketen och all annan utrustning, bränsle, personalkostnader (och inte vilken personal som helst!) och massa mer. NASA uppskattade kostnaden för en uppskjutning med rymdfärjan till runt 1.2 miljarder dollar i genomsnitt. Alltså ungefär 10 miljarder kronor.
