Här hittar ni svaren på de frågor vi fått in som rör utbildning. Undrar du till exempel hur man egentligen går tillväga för att bli astronaut? Eller vilka utbildningar det finns inom rymdteknik i Sverige? I så fall har du kommit rätt! Skulle svaret på just din fråga inte finnas med är du välkommen att mejla oss på rymdcenter@sci.kth.se så hjälper vi till så gott vi kan.
Svar:
Christer studerade först 5 år till civilingenjör i Teknisk Fysik på KTH, därefter doktorerade han i experimentell partikelfysik i ungefär 5 år till. Sedan jobbade han ett tag innan han blev antagen till ESA's astronautprogram år 1992. År 1996 flyttade Christer till USA för att gå NASA's astronautprogram och 2006 gjorde han på sitt första rymduppdrag! En astronaututbildning är inte som alla andra utbildningar, man måste minst ha en 5 årig utbildning plus några års erfarenhet innan man kan ansöka till programmet.
Svar:
Astronauter använde sig av avancerad VR (virtual reality) redan 2002 för att träna inför rymdpromenader. Christer fick träna på de olika momenten i rymdfärden genom simuleringar. Simuleringar är ungefär som ett dataspel mellan astronauten och instruktören. Olika moment som simulerades var bland annat start och uppskjutning, dockning med rymdstationen, olika typer av uppgifter på rymdstationen och landning.
Svar:
Christer har läst civilingenjörsutbildningen teknisk fysik på KTH och doktorerat inom experimentell partikelfysik på Stockholm Universitet. Han har även gått astronautprogrammet både för ESA i Tyskland och NASA i USA.
Svar:
En grundläggande förståelse om rymden och universum ger perspektiv på världen och hur små vi verkligen är. Oavsett vad som händer här på Jorden kommer det inte att vara tillräckligt viktigt för att påverka resten av universum. Det får dig också att inse att jorden är den enda (nåbara) livliga planeten för oss och att vi behöver ta hand om den.
Svar:
För att bli astronaut är det är ganska lång, men rolig, väg. NASAs astronautprogram kräver först och främst att du har en ingenjörsutbildning eller liknande teknisk utbildning. Det är även en fördel om man har doktorerat men inget krav, Christer doktorerade inom experimentell partikelfysik på Stockholms Universitet efter att ha läst till Civilingenjör inom Teknisk Fysik på KTH, men det finns många olika inriktningar att välja på. För att vara behörig till astronautprogrammet krävs också att du har minst 2-3 års yrkeserfarenhet inom relevant område. Och får att få gå astronautprogrammet på just NASA måste man även vara Amerikansk medborgare, det finns en astronaututbildning på ESA också, med mer eller mindre samma förkunskapskrav.
Astronaututbildningen är 2 år och det finns inga garantier att bli utvald för rymdfärd. Oftast är det de som gör bäst ifrån sig under utbildningen eller på annat sätt är bäst lämpade för uppdraget som blir utvalda.
Man kan även bli astronaut som pilot. Då krävs det att man har pilotutbildning och ungefär 10 000 flygtimmar.
Svar:
Matte och fysik är alltid bra att kunna, men det finns andra vägar att gå också. Det "lättaste" sättet att bli astronaut är nog att läsa till ingenjör på universitetet och sen doktorera eller skaffa sig annan relevant erfarenhet innan man söker till astronautprogrammet. Som ingenjör är det mycket matte och fysik, men det skiljer sig från det man läser på grundskolan! Så även om man inte gillar ämnena nu borde man ge dem en chans senare, för det blir roligare, och man blir bättre på det också.
Annars kan man utbilda sig till pilot och gå astronaututbildningen efter man har samlat på sig tillräckligt mycket erfarenhet i luften! Däremot krävs det närmare 10 000 timmar i luften innan man ens får söka till programmet, och många har även flugit stridsflygplan vilket tar lång tid att lära sig. Men gillar man att flyga så är det helt klart möjlig väg att ta, däremot är det är nog ännu mer konkurrens om pilotplatserna än specialistuppdragen på astronautprogrammet, och inför varje rymdfärd.
Svar:
Matte går att använda till många olika saker och är därför väldigt bra att kunna. Med hjälp av matte kan man bland annat räkna hur långt det är mellan olika platser, vilken tid det tar att resa en sträcka, vad saker kostar eller hur mycket en sak väger. Att veta sådant är bra både på jorden och uppe i rymden. Om man inte vill räkna så kan man ta reda på mycket här nere på jorden genom att mäta. Till exempel kan vi mäta längden av en penna med en linjal eller så kan vi mäta vikten av pennan genom att lägga den på en våg. Uppe i rymden är det svårare att mäta saker eftersom de är så långt bort och därför väldigt svåra att nå. Dessutom kan det finnas andra problem, om man skulle försöka mäta storleken på planeterna med ett måttband så skulle man till exempel behöva ett väldigt långt måttband. Istället för att mäta så räknar man därför ut avstånden i rymden och då kan det vara bra att kunna matte.
Att tycka matte är svårt är inte konstigt, det är svårt i början! Precis som när man ska lära sig cykla, börja prata ett nytt språk eller göra någonting annat som man inte är van vid så är går det långsamt och blir ofta fel i början. Det bästa man kan göra är att fortsätta öva och be någon som är duktig på matte att förklara det som man inte förstår. Hur bra man är på matte har ingenting att göra med hur smart man är, det visar bara hur mycket man har övat på att räkna.
Svar:
Det finns ingen speciell linje eller skola som man kan gå för att bli astronaut, utan astronautbildningen söker man via ESA som svensk medborgare. För att bli antagen krävs det att man har en naturvetenskaplig utbildning på universitetsnivå. Det är därför bra att läsa naturvetenskapliga eller tekniska programmet på gymnasiet.
