SuMoth CHALLENGE – När teori möter fart, hållbarhet och verklig innovation

Bakom detta initiativ står bland annat Laura Marimon Giovanetti och Ulysse Dhomé från forskargruppen Marina system inom området institutionen för Teknisk mekanik på KTH. Båda är aktiva inom undervisning och kursutveckling och använder SuMoth Challenge som en central plattform för projektbaserat lärande.

– Jag började arbeta med SuMoth redan 2020, då jag satt med i tävlingsjuryn från allra första upplagan, berättar Marimon Giovanetti. Genom åren har jag lärt känna projektet på djupet, och nu tar jag, tillsammans med Ulysse Dhomé och Raffaello Mariani, över undervisningen i kursen. Jakob Kuttenkeuler och Stefan Hallström som har hållit kursen länge, finns fortfarande kvar som examinatorer, men vi driver den dagliga undervisningen och tar arbetet vidare in i nästa fas.

SuMoth Challenge bygger på en tydlig vision: att låta klassrumsbaserad teori möta verklig innovation. Studenterna arbetar stegvis, från koncept och design, via konstruktion, till tester på vattnet. Det är inte bara slutresultatet som spelar roll, utan hela processen.

– Det här är inte en traditionell studenttävling, säger Dhomé. SuMoth Challenge skapar precis den brygga vi vill ha mellan teori och praktik. Det är en komplett ingenjörsresa. Studenterna måste förstå mekanik, material, hållfasthet, hydrodynamik och tillverkning och samtidigt ta ansvar för hållbarhet, kreativitet och kvalitet.

Båtarna bedöms inte bara utifrån prestanda och fart, utan också utifrån ingenjörsmässig kvalitet, nytänkande lösningar och hållbara materialval. Det gör SuMoth Challenge särskilt relevant i en tid när ingenjörsrollen förändras.
– Hållbarhet är inget tillägg, det är en del av själva konstruktionen, tillägger Marimon Giovanetti.

Hon är extern konsult i kursen, djupt engagerad i SuMoth Challenge sedan starten 2020 och fungerar som länken mellan utbildningen, tävlingen och den internationella forskningsmiljön runt projektet.
– Det som gör SuMoth så starkt pedagogiskt är att hållbarhet inte behandlas som ett separat moment, förklarar hon. Studenterna måste tänka på material, tillverkningsprocesser och miljöpåverkan från början, annars fungerar helheten helt enkelt inte.

Marimon Giovanettis bakgrund inom fartygskonstruktion, foilande båtar och hållbar sjöfart präglar kursens upplägg. Med erfarenhet från America’s Cup, det banbrytande Oceanbird-projektet och samarbeten med Svenska Olympiska Kommittén ser hon SuMoth Challenge som en naturlig fortsättning på forskning där teori, sport och hållbarhet möts.

En lärmiljö som speglar verkligheten

För studenter innebär SuMoth Challenge mycket mer än ett vanligt kursprojekt.
– De arbetar i multidisciplinära team, fattar beslut med verkliga konsekvenser och testar sina lösningar under realistiska förhållanden, säger Dhomé. Det ger en djup förståelse som är svår att uppnå i traditionella kurser.

Dhomé har en bakgrund som förenar avancerad ingenjörsvetenskap med ett starkt intresse för hur teori omsätts i praktiska, marina innovationer. Som lärare och kursutvecklare arbetar han nära och ser projektet som ett idealiskt sätt att låta studenter gå från beräkningar i klassrummet till verkliga tester på vattnet.

Studenterna tränar:

• problemlösning i komplexa ingenjörssystem

• samarbete över ämnesgränser

• kreativt och kritiskt tänkande

• teknisk kommunikation och dokumentation

Flera tidigare deltagare har gått vidare till forskning, industriprojekt eller till och med startat egna företag med fokus på hållbara marina teknologier, lösningar som i dag används internationellt, bland annat inom Ocean Race.

Fördelar också för lärare och forskare

För undervisande personal erbjuder projektet tydliga pedagogiska vinster.
– Det är en väldigt tacksam undervisningsmiljö, säger Marimon Giovanetti. Vi får engagerade studenter som ställer avancerade frågor och vill förstå varför teorin fungerar som den gör.

Projektet ger lärare möjlighet att:

• arbeta med autentiska fall i undervisningen

• skapa forskningsnära projekt och publikationer

• identifiera framtida examensarbetare och doktorander

Genom ett samarbete med Journal of Sailing Technology uppmuntras studenter dessutom att skriva vetenskapliga artiklar och konferensbidrag, något som är ovanligt på kandidat- och masternivå.
– För studenter med akademiska ambitioner är det här en enorm fördel, menar Dhomé. De får tidigt lära sig hur forskning faktiskt kommuniceras.

En plattform för inkludering och framtidens ingenjörer

SuMoth Challenge har också ett tydligt inkluderingsmål. Genom att aktivt uppmuntra mångfald och olikheter strävar projektet efter att minska könsskillnader inom marin teknik.
– Jag brukar säga till unga kvinnor att studera det de verkligen älskar, tillägger Marimon Giovanetti. Ingenjörsyrket i dag handlar om att integrera teknik och hållbarhet. Det är både samhällsviktigt och oerhört spännande.

Framtidens ingenjörsutbildning

SuMoth Challenge blivit mer än ett projekt, det har blivit ett sätt att tänka kring utbildning.
– Vi ersätter inte kurser, avslutar Dhomé. Men vi kan koppla dem till verkliga utmaningar. När teori får ett tydligt sammanhang händer något med både motivationen och lärandet.

Trots att teamet är helt studentlett står det stadigt förankrat i KTH:s akademiska miljö. Studenterna har tillgång till verkstäder, laboratorier och beräkningsresurser, samt handledning från relevanta institutioner. Kärnan av teamet är inskrivna i masterkurserna Naval Design och Lightweight Structures. På så vis fungerar projektet som en praktisk förlängning av KTH:s forskning och utbildning inom kompositmaterial, hållbar design och marin teknik. KTH är inte arrangör av tävlingen, men utgör en viktig akademisk och infrastrukturell bas för Sveriges deltagande i SuMoth Challenge.

I mötet mellan fart, fysik och hållbarhet formas nästa generation ingenjörer, med SuMoth Challenge som både klassrum och laboratorium.

Text: Jelina Khoo

Vad är en Moth-jolle och hur fungerar hydrofoils?

En Moth‑jolle är en mycket lätt, enmanssegelbåt där båtarna får variera fritt i design så länge de följer några grundläggande måttregler. Moderna Moth‑jollar är utrustade med hydrofoils, vilket gör att båten lyfter upp ur vattnet och “flyger” fram i hög fart med mycket låg friktion.

Hydrofoils är bärplan – alltså vingliknande strukturer under en båt som fungerar ungefär som flygplansvingar fast i vatten. När båten får tillräcklig fart skapar bärplanen lyftkraft, vilket gör att skrovet stiger upp över vattenytan och nästan “flyger” fram. Resultatet blir:

• mycket mindre vattenmotstånd,
• högre hastighet,
• stabilare och effektivare gång i vattnet.

Hydrofoils används bland annat på Moth‑jollar, moderna segelbåtar, racingkatamaraner och vissa snabbfärjor.

Om SuMoth Challenge

SuMoth Challenge är en internationell tävling som samlar studentteam från olika länder kring utvecklingen av hållbart designade, foilande Moth‑jollar.

 I tävlingen 2025 deltog lag från sju länder. KTH:s team, Ägir Sailing Team, lanserades i december 2025 inför tävlingen 2026 och består av engagerade studenter från flera av KTH:s utbildningsprogram, bland annat maskinteknik, teknisk fysik, materialdesign, elektroteknik och industriell ekonomi. Deras arbete är både praktiskt och tekniskt avancerat och utgör kärnan i KTH:s medverkan i SuMoth Challenge.

Ägir Sailing Team kommer att arbeta som ett ingenjörsprojekt i miniatyr, där studenter samarbetar över disciplingränser och ofta kopplar sitt engagemang till kursprojekt, kandidatarbeten, masteruppgifter eller examensarbeten. De kommer att utveckla båtens hydrodynamik och aerodynamik, göra materialval och livscykelanalyser med hållbarhetsfokus, genomföra strukturella analyser och ansvara för tillverkningen av båtens komponenter. Samtidigt behöver teamet genomföra provseglingar, optimera foil‑inställningar, arbeta med säkerhetsrutiner samt hantera projektledning, sponsorrelationer och kommunikation.

SuMoth Challenge