Till innehåll på sidan

Ny docent bland de främsta inom social livscykelanalys

Foto: Maruf Rahman / Pixabay
Publicerad 2021-10-27

Efter femton år som konsult inom hållbarhet och en akademisk djupdykning i social hållbarhet är det lätt att förstå att Elisabeth Ekener, ny docent vid Institutionen för hållbar utveckling, miljövetenskap och teknik (SEED), har ett starkt engagemang för både forskning och hållbarhet. Hon tackar tillfälligheter och tur – parat med en ordentlig dos initiativkraft – för att hon har nått en position bland de tjugo mest inflytelserika forskarna inom sitt område.

Elisabeth Ekener

Det var till exempel en tillfällighet som gjorde att hon hamnade på KTH. Efter 15 år som konsult inom miljö och hållbarhet blev hon projektanställd vid Centre for Sustainable Communications, ett Vinnova Center of Excellence som drevs på KTH under perioden 2007-2017. Projektet resulterade i två artiklar och en uppmaning att använda dem som en del av en doktorsutbildning. Fyra år efter att hon började på KTH hade hon kommit så långt – via olika projekt där hon samlat ihop tillräckligt många publikationer – att hon kunde disputera på en avhandling om social livscykelanalys.

Livscykelanalys med social dimension

Till skillnad mot det som ingår i en traditionell livscykelanalys (LCA), att beräkna en produkts miljöpåverkan från utvinning av naturresurser tills den tas om hand, tar social LCA (S-LCA) hänsyn till sociala och socioekonomiska effekter, hur människor påverkas av produktionen, användningen och till slut omhändertagandet av en tjänst eller vara. Under sin projektanställning gjorde Elisabeth Ekener en studie om bärbara datorer och träffade på både konfliktmineraler i östra Kongo och barn och ungdomar i Nigeria som bränner kablage för att komma åt koppar som de kan få betalt för. (”Resultat av att vi vill köpa nya datorer”). En sådan studie får en hög abstraktionsnivå eftersom en dator kan ha komponenter från tusentals leverantörer. Det är praktiskt ogenomförbart att följa varje detalj hela vägen och social LCA kan i dessa fall fungera som ett screeningverktyg för att identifiera de områden där till exempel ett besök på plats för att studera och förbättra de sociala villkoren kan göra störst nytta.

När Elisabeth Ekener började studera social LCA var det ett forskningsområde som höll på att formas. De första riktlinjerna hade publicerats året innan hon började på KTH och de blev grunden för hennes doktorandarbete. Nu, tio år senare, finns det en självorganiserande global gemenskap av forskare som anordnar konferenser. Elisabeth Ekener sitter bland annat i styrgruppen för Social Life Cycle Alliance, en organisation som arbetar med att utveckla metodiken och den praktiska tillämpningen av S-LCA. Hon har också gjort sig ett namn internationellt och uppskattar att hon tillhör det de tjugo mest kända forskarna i världen inom sitt område.

På väg mot praktisk tillämpning

För ett knappt år sedan publicerade Social Life Cycle Alliance med stöd av UNEP Life Cycle Initiative en uppdaterad version av riktlinjerna. Det är fortfarande i mycket en inomakademisk publikation men den har i större utsträckning än den förra versionen karaktären av en instruktionsbok.

- S-LCA är fortfarande på forskningsstadiet, berättar Elisabeth Ekener. Vi håller på med pilotprojekt med olika företag som testar de nya riktlinjerna och en skrift med erfarenheter från testfasen är på gång. Vår förhoppning är att få fram ett generellt applicerbart och robust verktyg som företag kan använda sig av.

I år har även Internationella Standardiseringsorganisationen, ISO, påbörjat arbetet med att ta fram en standard för S-LCA.

- Det känns väldigt meningsfullt att försöka åstadkomma användbara verktyg, säger Elisabeth Ekener. Svårigheten inom social hållbarhet ligger i att mäta hur individer påverkas. Det är relativt enkelt att mäta hur länge en person arbetar men individer påverkas olika av exempelvis en arbetsvecka på 80 timmars och de lokala förutsättningarna skiljer sig också åt.

Elisabeth Ekener berättar att det finns kritik som går ut på att man bara kan få värdefull information genom intervjuer med individer. Hennes svar är att det är ändå bättre än att inte försöka. Social påverkan är komplex och går inte att sammanfatta i fem punkter. Hur förhåller man sig till exempel till att barn i Bangladesh som försörjer sig på att hacka sönder elektronik för hand kan sägas ha en bättre livskvalitet än om de inte hade den sysselsättningen? Är en oacceptabel belägenhet godtagbar om alternativet är värre?

Elisabeth Ekener tycker inte att det är så utmanande att bli docent, det var mer pirrigt att disputera, men docenturen har sina uppenbara fördelar. Nu får hon till exempel både vara huvudhandledare och sitta i en betygskommitté i Sverige.

- Visst är det kul med en docentur, den är ett kvitto på att man kommit längre i sin akademiska bana och förmåga, ett erkännande som öppnar nya dörrar, säger Elisabeth Ekener. För min institution Hållbar utveckling, miljövetenskap och teknik (SEED) betyder det också att ytterligare en person kan ta sig an de uppgifter som kräver docentkompetens, och på så sätt kan jag vara till större nytta.

Engagemang för forskning och hållbarhet

Efter femton år som konsult inom hållbarhet och en akademisk djupdykning i social hållbarhet är det lätt att förstå att Elisabeth Ekener har ett starkt engagemang för både forskning och hållbarhet. Det har bland annat tagit sig uttryck i att hon representerade KTH och även agerade talesperson för den svenska delen av March for Science, en global rörelse som genomförde hundratals demonstrationer till stöd för forskningen.

I Sverige samordnades de många frivilliga från olika universitet som deltog i demonstrationerna 2017 av organisationen Vetenskap & allmänhet. Härom veckan deltog Elisabeth Ekener i samma organisations arrangemang Forskarfredag och pratade om fakta kontra åsikter. Hon har även tagit initiativ till två klimatseminarier, 11 och 12 november, som kommer att sändas från KTH:s bibliotek med anledning av COP26, det försenade klimattoppmötet som samtidigt äger rum i Glasgow. Syftet är att visa forskning på KTH som kan bidra till att lösa klimatkrisen.

På ett personligt plan har Elisabeth Ekener också påverkats av den forskning hon omges av. Hon har slutat flyga och köper begagnat i så stor utsträckning som möjligt.

- Summan av forskningen är att det är fruktansvärt illa, de flesta man träffar verkar tro att det löser sig bara vi byter dieselbilarna till elbilar. Men jag är övertygad om att vi står inför genomgripande förändringar i vår livsstil, antingen frivilligt eller för att vi inte har något val.

Hur gör man då för hålla modet upp med all denna kunskap tyngande på axlarna?

- Jag håller i en kurs på kvällstid, ”Tillstånd och trender”, med KTH-studenter, yrkesverksamma och en grupp elever från Globala gymnasiets sista år. Och det är lite samma sak där, responsen brukar vara att kursen är väldigt bra men samtidigt jättedeppig. Men man får tänka på att när det gäller klimatet så spelar varje tiondels grad roll för hur det ska gå. Vad vi gör spelar roll.

- Det jag har svårt att förstå är att politiker – som måste ha klimatproblematiken klar för sig – inte gör mer. Jag diskuterade det med en expert på klimatfrågor nyligen. Hans teori var att de inte tror att det är politiskt möjligt att gå snabbare fram men att de däremot spelar under täcket genom att införa regler som det klimatpolitiska ramverket. Regler som de sedan själva blir tvungna att följa, men kan skylla på, så de inte behöver ta den politiska konsekvensen av varje enskild åtgärd på samma sätt

Politiker som spelar under täcket är inte vad vi brukar sätta vårt hopp till. Men i det här fallet är det inte svårt att hoppas att hon och experten har rätt i sina spekulationer.

Text: Johan C Thorburn

Det här är den 18:e artikeln i Skolan för arkitektur och samhällsbyggnad  s artikelserie om utvalda forsknings-, utbildnings- eller samverkansinitiativ från respektive institutions verksamhet. Du hittar de tidigare artiklarna här: Arkiv

Innehållsansvarig:infomaster@abe.kth.se
Tillhör: Skolan för arkitektur och samhällsbyggnad (ABE)
Senast ändrad: 2021-10-27