Till innehåll på sidan

KTH utvecklar testmetod för covid-19

En illustration av coronaviruset. Det är format som en boll med ett antal röda taggar som sticker ut från bollen.
Det nya coronaviruset. Bild: Centers for Disease Control and Prevention

NYHET

Publicerad 2020-03-23

Forskare på KTH har inlett utvecklingen av en effektiv så kallad serologisk metod för att säkerställa om individer haft sjukdomen covid-19. Bra tester av den här typen ger ett säkrare beslutsunderlag för att avgöra vilka personer som kan återgå till arbetet utan att föra smitta vidare, vilket är av särskild vikt för personer som arbetar inom sjuk- och äldrevård.

En viktig komponent i arbetet med att kontrollera spridningen av coronaviruset är att ta fram diagnostiska metoder för att bestämma om en person redan haft sjukdomen. Detta blir särskilt viktigt eftersom många individer bara får lätta förkylningssymptom, eller inga symptom alls. 

Då många av de som insjuknat inte heller har diagnostiserats under det akuta sjukdomsförloppet, så kommer det att uppstå oklarheter om en person redan har varit smittad och därmed med stor sannolikhet har skydd - helt eller delvis - mot att bli smittad igen av samma virustyp. 

En porträttbild som föreställer Sophia Hober, professor vid KTH.
Sophia Hober, professor vid KTH. Foto: Sara Arnald

– Jag är mycket tacksam för att Region Stockholm och KTH genom sitt snabba beslut om finansiering har möjliggjort att vi kan avsätta resurser för att snabbt komma igång med detta viktiga arbete, säger Sophia Hober, professor vid KTH och projektledare för arbetet.

Storskaliga analyser runt hörnet

Testet fungerar så att analysen av en liten droppe blod räcker för det ska vara möjligt att avgöra om en person har varit smittad av viruset eller ej. Analyserna kommer även att skapa en större förståelse för sjukdomsförloppet. 

– Vi kommer att använda oss av unika så kallade array-baserade teknologier som utvecklats på KTH och SciLifeLab under många år och dessa kommer nu att anpassas för storskalig analys av smittade individers immunsvar mot detta virus, säger Peter Nilsson, professor på KTH och SciLifeLab. 

Betydelse för den mentala hälsan

Han är den som kommer att leda arbetet med att utveckla själva analysmetoden. Projektet kommer att använda den plattform för proteinproduktion som utvecklats inom ramen för Human Protein Atlas för att nu istället generera ett stort antal av coronavirusets proteiner och varianter av dessa. Dessa proteiner kommer sedan att nyttjas för att snabbt analysera om det finns antikroppar mot det nya viruset (SARS-CoV-2) i blodet från de provtagna individerna.

– Det är fantastiskt att vi kan starta detta komplicerade projekt så här fort. Det finns många med mycket stor vilja att hjälpa samhället att komma på fötter igen. Jag tror att det kommer att ha stor betydelse för både samhället i stort och även för den mentala hälsan hos många individer om man får veta om man redan har haft sjukdomen, säger My Hedhammar, professor på KTH.

Text: Peter Ardell

För mer information, kontakta Sophia Hober på 08 - 790 87 94 / sophia@biotech.kth.se, Peter Nilsson på 070 - 761 90 10 / peter.nilsson@scilifelab.se eller My Hedhammar på 08 - 790 99 55 / myh@kth.se.

Faktaruta

  • Den analysmetod som kommer att användas för coronatesterna har utvecklats inom den nationella infrastrukturen "Autoimmunity profiling" på SciLifeLab, och möjliggör parallell analys av hundratals prover inom loppet av några timmar.
  • Genom att använda den nationella infrastrukturen på Scilifelab skapas en snabb och effektiv blodanalys som lämpar sig för storskalig screening av många individer till en låg kostnad.
  • Arbetet genomförs av KTH-forskare på Albanova universitetscentrum och SciLifeLab. Projektet finansieras av ett samarbete mellan Region Stockholm och KTH.