Till innehåll på sidan

Resultat från corona-tester på ett par timmar

Ny teknik ger snabbare testresultat

Snabb diagnostisering av corona. Sjukvården är överväldigad av pandemi-utbrottet av covid-19 och forskare vid SciLifeLab hoppas nu att snabbt kunna bidra till ett ökat antal virustester i samhället. Här arbetar doktoranderna Dandan Song, Linnea Pettersson, Cecilia Williams och Madeleine Birgersson i laboratoriet.
Publicerad 2020-04-20

Resultaten från coronatester kan snart komma att snabbas upp med flera dagar. Forskargrupper på SciLifeLab samarbetar med Region Stockholm för att skapa effektivare virustester.

Sjukhusens standardtester för covid-19 skulle enligt forskare kunna gå betydligt snabbare. Nu arbetar de fram en ny testmetod som ska skynda på processen från ett par dagar till ett par timmar.

– Vi har dragit igång testerna i flera steg. Just nu optimerar vi reagens i testmetoden, och det ser bra ut så här långt, säger forskningsledare Cecilia Williams.

– Personalen på sjukhus-laboratorierna är just nu överväldigade av alla coronatester, så där finns inte tid eller resurser för att skapa effektivare lösningar, konstaterar KTH-professor och forskningsledare Cecilia Williams .

– Vi forskare har ju däremot alla möjligheter att hjälpa till. Dels har vi laboratorierna, dels har vi en stor vana av den här typen av prover och analyser.

Cecilia Williams har arbetat med den snabbare testmetoden inom cancerforskningen sedan 1990-talet.

I forskarvärlden används den snabbare testprocessen sedan flera decennier, men hittills har den inte provats i samband med näsprover för virus. Madeleine Pettersson och Akshay Murali kontrollerar här cellerna med mikroskop..

Nu ska hennes forskarteam på SciLifeLab utröna om generna för enstaka cancerceller och generna för virus låter sig testas enligt samma effektiva testmetod.

I dagens standardtester renas först virusets arvsmassa RNA fram ur proverna från Covid-19-patienterna, och därefter skapas en syntes för DNA-fragment, som analyseras med hjälp av genteknik.

I den nya testmetoden kan den första reningsprocessen uteslutas helt.
– Det betyder att man inte längre behöver vänta in robot- och reagensprocesser, som det dessutom råder brist på. Vi räknar med att spara både tid och värdefull utrustning med den här metoden, säger Cecilia Williams.

När skulle de snabbare testerna kunna påbörjas?
– Inom några veckor skulle de kunna finnas på plats, förutsatt att vi och våra doktorander som jobbar med det här inte blir sjuka själva. Målet är att validera metoden snabbt, men stöter vi på problem kan det ta längre tid.

Tanken är att vårdmottagningar ska behöva ändra så lite som möjligt i sina nuvarande protokoll och arbetsmetoder för att införa de nya testerna. Det talar enligt forskarna för en snabb och säker omställning.

Odlade celler används som kontroll vid optimering av metod.

– Nu behöver vi testa och optimera den här metoden, och den kommer att valideras parallellt med sjukhusens pågående coronatester. Efter ett hundratal genomförda provanalyser där resultaten jämförs kommer vi att se om det fungerar, säger Cecilia Williams.

Kan den nya testmetoden komma att gynna även andra länder?
– Ja, vår forskning kan påverka test-processerna internationellt. Om det visar sig att de modifierade testerna fungerar ska vi lägga ut protokollet så det blir användbart i hela världen.

Hur ser din vision ut för framtidens effektiviserade virus-tester?
– Om vi får fram den här metoden i ett första steg, vore nästa steg att kunna utföra testerna i mindre och enklare laboratorier. Därefter vill vi skapa snabba och säkra små ”test-kit”, där förhoppningen är att kunna göra virus-tester helt utan dyra instrument. Den sortens tester finns det ett enormt behov av, inte minst i tredje världen, säger Cecilia Williams.

Hon framhåller värdet av KTH:s partnerskap med Region Stockholm, som gör att forskargrupper snabbt kan erbjuda hjälp och samarbete i akuta samhällssituationer.

– Tack vare samarbetsavtalet kunde vi forskare snabbt få veta vad vården hade störst behov av just nu, så vi genast kunde börja arbeta med en lösning på problemet.

Katarina Ahlfort
Foto: Susanne Kronholm

Fakta Samarbetsprojektet KTH och Region Stockholm

  • KTH-grupper på SciLifeLab och i Williams laboratorium har mer än 20 års erfarenhet av testmetoder som RNA-extraktion, cDNA-syntes, multiplex PCR, qPCR-analys och encellsdetektering.
  • Russoms laboratorium på SciLIfeLab arbetar med att vidareutveckla det så kallade LAMP-protokollet och medverkar till utvecklingen för att göra virus-tester tillgängliga under enklare förhållanden och anpassade till länder i tredje världen. 
  • KTH-professorerna Afshin Ahmadian och Peter Savolainen medverkar i projektet som experter på genteknik.
Innehållsansvarig:redaktion@kth.se
Tillhör: Om KTH
Senast ändrad: 2020-04-20