Till innehåll på sidan

Trafikens skadliga nanopartiklar kartläggs

Bilar i kö som släpper ut avgaser.
Hur farliga är de mikroskopiskt små partiklarna från avgaser och slitage av däck, räls och vägbanor? KTH leder forskning som kartlägger utsläppen. (Foto: Berit Roald/NTB/TT)
Publicerad 2021-01-25

Trots att de kan vara hälsoskadliga saknas lagstiftning som begränsar utsläpp av nanopartiklar inom EU. Nu ska ett europeiskt forskningsprojekt som leds av KTH kartlägga utsläpp från trafiken och rangordna de farligaste partiklarna.

Porträtt av Ulf Olofsson.
Ulf Olofsson.

Trafik och transporter leder till utsläpp av mikroskopiskt små partiklar, nanopartiklar, genom bland annat avgaser och slitage av däck, räls och vägbanor. Forskning har kopplat ihop utsläppen med högre risk för lungsjukdom, cancer, hjärt- och kärlsjukdom och demens.

– Nanopartiklar är de partiklar som når längst in i kroppen och har störst potential att orsaka skador, säger Ulf Olofsson , forskningsprojektledare och professor vid institutionen för maskinkonstruktion.

Inom projektet undersöks partiklarnas väg från utsläppskällan och in i människokroppen. Det handlar både om att analysera deras kemiska sammansättning, vad som händer när de träffar kroppens celler och vilka skador de kan orsaka.

Forskningen, som ska göras i såväl laboratorier som i utomhusmiljöer, granskar utsläpp från all trafik: väg, järnväg, flyg och sjötransport. Universitet, institut och företag från sex länder deltar. Utsläppsmätningar kommer att ske i Barcelona, Milano, Thessaloniki och Stockholm. I Stockholm ska luftkvaliteten undersökas bland annat i Södra länken, tunnelbanan och på hustak.

Värsta utsläppen

– Hittills har det varit svårt att mäta utsläppspartiklar på ett och samma sätt i olika miljöer. Vi använder en ny metodik och nyutvecklade instrument, säger Ulf Olofsson.

Tanken är att kunna presentera en förteckning över de värsta utsläppskällorna. Forskarna kommer att kartlägga partikelutsläpp från bland annat avgaser, vägbanor, däck, motorer, bromsar, kopplingar och järnvägsskenor. Utsläppen ska även rankas efter hur skadliga de är.

Porträtt av Ellen Bergseth.
Ellen Bergseth.

– Man känner inte till de exakta hälsoeffekterna i dagsläget. Vi ska göra en översikt över vad olika källor bidrar med och hur de påverkar oss människor, men även djur, säger Ellen Bergseth , biträdande universitetslektor vid institutionen för maskinkonstruktion.

Målet är att ta fram underlag och ny kunskap för att bättre kunna reglera hälsofarliga utsläpp i framtiden.

Rangordna risker

– Vi behöver mätprotokoll som ger politiken möjlighet att lagstifta. Kan man visa på omfattningen och följderna av utsläpp kan man också ställa krav. Vi kommer att kunna jämföra partikelutsläpp från exempelvis gummidäck med andra källor och ge en ranking på detaljnivå med riskbedömningar för olika partiklar, säger Ulf Olofsson och fortsätter:

– Kanske är det inte så bra ur hälsosynpunkt att vi har kryssningsfartyg som ligger i hamn flera dygn och släpper ut dieselavgaser. Och möjligen ska man vara försiktig med att tillbringa många timmar i tunnelbanan. Det är sådana frågor vi hoppas kunna ge vägledning i.

Utsläppen mäts både direkt vid källan och efter att de färdats i luften. Syftet är att studera hur partiklarna reagerar på omgivningen, även när de kommer in i celler, och eventuellt bildar något som är potentiellt giftigt.

– Vi vet ganska lite i dag om vilka farliga ämnen det handlar om, studierna inom området är få. Tanken är att vårt projekt ska kunna lägga en grund för att täppa till kunskapsluckorna, säger Ulf Olofsson.

Text: Christer Gummeson

Forskningen i korthet: Forskningsprojektet, nano Particle Emissions from the Transport Sector: health and policy impacts (nPETS), finansieras med 5,35 miljoner Euro i EU-medel från Horizon 2020. Forskningen, som undersöker partiklar mindre än 100 nanometer, sker i samarbete med forskare i Storbritannien, Spanien, Italien, Grekland och Finland. Från Sverige deltar förutom KTH, som samordnar forskningen, även Karolinska Institutet, Stockholms universitet, Lunds tekniska högskola och Stockholm stad.

Innehållsansvarig:press@kth.se
Tillhör: Aktuellt
Senast ändrad: 2021-01-25