“Både män och kvinnor orienterar sig mot makt”
Varför lever osunda mansideal kvar på vissa arbetsplatser – trots att vi vet bättre? Det snabba svaret är ojämn fördelning av makt, menar forskaren Charlotte Holgersson vid KTH som lägger “homosociala kulturer” under lupp i ett forskningsprogram med män i fokus.
Tänk dig en arbetsplats där vissa alltid har tillträde till maktens rum, medan andra ständigt står utanför. Eller ett företag där säkerhetsföreskrifter inte följs för det uppfattas som omanligt att tänka på säkerheten. Eller kanske en arbetsplats där anställda sprider opassande bilder i mailen. Det låter inte som drömarbetsplatsen, men det här är organisationer som intresserar Charlotte Holgersson, docent vid KTH.
I forskningsprogrammet "Män i fokus" undersöker hon dynamiken i så kallade homosociala miljöer, som kan förekomma i branscher som domineras av män.
- Vi vill titta på hur de här kulturerna upprätthålls för att förstå hur vi kan förändra dem.
Orienterar oss mot makt
Hon berättar att de här arbetsplatserna kännetecknas av att det ofta finns en stark manlig norm som är exkluderande för de som inte passar in på idealen - men å andra sidan inkluderande för de som släpps in. Här finns en hierarki mellan män, men också mellan män och kvinnor.
Man kan fråga sig hur de här idealen kan leva kvar i ett samhälle som blir allt mer upplyst, har genomgått en metoo-era och där nya generationer med mer jämställda värderingar kommer in på arbetsmarknaden?
- Det är för att män alltjämt återfinns på maktpositioner. Vi alla – kvinnor som män – orienterar oss mot makt. Män bekräftar andra män men det gör även kvinnor, för det ger oss fler möjligheter, och därmed bidrar kvinnor också till att upprätthålla den här kulturen.
Svårt se sina egna privilegier
Om samhället styrdes av kvinnor skulle kanske fenomenet se likadant ut, tror Charlotte Holgersson. Både kvinnor och män skulle orientera sig mot kvinnor och tycka att det de gör är viktigt. Samtidigt, påpekar hon, vet vi ju inte hur det skulle ta sig uttryck eftersom varje kultur associerar olika saker till kvinnor och män. Men det handlar också om okunskap och bristande medvetenhet.
- Det är svårt för de som sitter på inflytande och makt att se sina privilegier och konsekvenserna av att makten är ojämt fördelad, säger Charlotte Holgersson.
Ett annat hinder för att bryta mönster eller en tystnadskultur på sin arbetsplats (och därmed gå emot normen) är rädslan för att sticka ut eller bli bestraffad. Men andra gånger kan tystnad handla om missriktad omsorg.
- Som när ett skämt är så pinsamt att man av omtanke för den som sagt det och för hela sammanhanget bara låter skämtet passera.
Men homosocial dynamik kanske också kan användas för att förändra kulturer? Charlotte Holgersson tror att homosocialiteten skulle kunna medverka till att ändra idealen. Till exempel om vi kan förändra normen så att idealet är att man vill driva jämställdhet.
- Vi har sett exempel på när chefen varit tydlig med att jämställdhet är en prioritet. Då kan några män i ledningen engagera sig och de som först varit skeptiska ändrar sin inställning när de märker vart vindarna blåser.
Ett annat verktyg är att synliggöra positiva steg i rätt riktning som ett sätt att driva förändring. Som att bli bekräftad för olika typer av bidrag till jämställdhetsarbetet som sedan premieras när man ska bli utvärderad för befordran.
Kunskap till KTH-studenterna
Charlotte Holgersson hoppas att programmet ska kunna bidra till mer kunskap om de förutsättningar som krävs för att män ska agera förändringsledare och driva frågan om jämställdhet. Förutom egna seminarier och webinarer föreläser hon och hennes team på ledarskapsutbildningar, nätverksträffar och konferenser.
Rönen från forskningen får även KTH-studenterna ta del av i sin undervisning.
- Det är bra om studenterna är rustade med denna kunskap, det här är insikter som är eftertraktade hos ledare.
Att arbeta med jämställdhet kan tyckas som att arbeta i motvind i en tid präglad av auktoritära ledare och en återkomst av traditionella mansideal. Sociala medier fylls av röster som vill återinföra gammaldags könsroller, och gränserna för vad som anses acceptabelt att säga och göra förflyttas. Charlotte Holgersson tycker att situationen är intressant:
- Det tvingar oss alla att bli mer tydliga. Vilka värderingar står vi för? Vad vill vi medverka till? Jag vill tro att misogynin i samhället inte är så djupt rotad, att när människor väl förstår problematiken med ojämställdhet så vill de förändra, men samtidigt är det upp till var och en att avgöra hur kunskapen används.
Text: Anna Gullers ( agullers@kth.se )