Till innehåll på sidan

Besvarar över 30 år gammal rymdfråga

Färgglad bild på Supernova 1987A
Bild av Supernova 1987A, sammansatt av observationer från James Webb-teleskopet (blå färg) ooh Hubble-teleskopet (gul/röd färg). Den blå källan i centrum visar strålning från det kompakta objektet. Foto: HST/JWST/NIRSpec/J Larsson
Publicerad 2024-02-23

Hallå där, Josefin Larsson, professor i astrofysik vid KTH. Du har tillsammans med forskarkollegor fått en vetenskaplig artikel om en supernova publicerad i Science, berätta mer!

– Vi har använt det nya James Webb-teleskopet för att studera Supernova 1987A, den mest närbelägna supernovan i modern tid. Teoretiska modeller förutsäger att den innersta delen av en stjärna bildar ett kompakt objekt i samband med att stjärnan exploderar och blir en supernova. Trots regelbundna observationer sedan år 1987 har forskare fram tills idag inte sett några tydliga bevis för ett kompakt objekt i Supernova 1987A. Detta har nu ändrats med våra nya observationer, som visar en tydlig signal från ett kompakt objekt.

porträttfoto Josefin Larsson
Josefin Larsson, professor i astrofysik vid KTH. Foto: Markus Marcetic, Sveriges Unga Akademi

Vad är ett kompakt objekt?
 
– En neutronstjärna eller ett svart hål. En neutronstjärna består av en tätt packade neutroner och har en densitet som är ungefär hundra biljoner högre än jordens. Ett svart hål har ett så starkt gravitationsfält att ingenting, inte ens ljus, kan ta sig därifrån. Ett svart hål har inte heller någon fast yta. Observationerna från James Webb teleskopet visar att det kompakta objektet i Supernova 1987A med största sannolikhet är en neutronstjärna. Strålningen från neutronstjärnan har hettat upp närbelägen gas från den sönderslitna stjärnan, vilket ger upphov till den signal vi nu observerat. 

Mer i detalj, vad är nästa steg i ert och ditt forskningsarbete? Vad vill ni uppnå?
 
– Vi kommer att fortsätta observera objektet för att bestämma dess egenskaper och undersöka hur det förändras med tiden. Vi vill bland annat ta reda på om strålningen från neutronstjärnan bara kommer från dess heta yta, eller om det också uppstår strålning på grund av att partiklar accelereras i ett starkt magnetfält. Det senare skulle innebära att neutronstjärnan är en så kallad pulsar. Vi kommer snart att få nya observationer med James Webb-teleskopet som kommer att ge oss ny information om detta. Man har aldrig tidigare lyckats observera ett så här nybildat kompakt objekt, så detta är en unik möjlighet att förstå hur det kompakta objektets och själva supernovans egenskaper hänger ihop. 

Två svenska forskare har ingått i det internationella team som jobbat med studierna av det kompakta objektet. Den andre forskaren är Cleas Fransson vid Stockholms universitet som är försteförfattare (Josefin Larsson är delad andreförfattare).

Berättat för: Peter Asplund ( p3t3r@kth.se )

Publicering

"Emission lines due to ionizing radiation from a compact object in the remnant of Supernova 1987A", Science, Doi: 10.1126/science.adj5796