Till innehåll på sidan
Till KTH:s startsida Till KTH:s startsida

Förarlösa lastbilar kan spara miljarder årligen

Stor lagerlokal med lastkajer och massor av lastbilar, allt sett från ovan.
KTH-doktoranden Albin Engholm har tittat närmare på arbetsmarknaden så väl som fördelningen av transporter via väg, på räls och till sjöss när lastbilarna kör sig själva. Foto: Ivan Bandura / Unsplash

NYHET

Publicerad 2021-09-23

Självkörande fordon kommer i allt högre utsträckning påverka människor och transporter av gods. Enligt en studie som forskarstuderande Albin Engholm vid KTH står bakom och precis presenterat kan nästa generations lastbilar både spara pengar och öka antalet godstransporter på landets vägar.

Idag arbetar över 60 000 människor som lastbilschaufförer i Sverige, och bland män är yrket bland de tio vanligaste i landet. Om ett decennium tror forskarna att situationen är en annan. Förarlösa fordon kommer att börja synas i trafiken och de kan påverka arbetsmarknaden.

En viktig anledning till detta är de pengar som kan sparas. Personalkostnader är en betydande del av den totala utgiftskakan när det kommer till lastbilstransporter.

– Vi har använt den nationella godstransportmodellen Samgods och anpassat den för att modellera scenarier för ett storskaligt införande av förarlösa lastbilar i Sverige. Det vi har kunnat se är att om dessa lastbilar skulle finnas i dagens godstransportsystem skulle systemkostnaden minska med i storleksordningen 10 miljarder kronor per år, säger Albin Engholm.

porträttfoto Albin Engholm
Albin Engholm, forskarstuderande vid Integrated Transport Research Lab (ITRL) på KTH.

Förbrist eller arbetslöshet?

Vissa lyfter fram förarbristen som en viktig drivkraft för utvecklingen och införandet av förarlösa lastbilar medan andra ser fordonen som ett hot som kommer göra många lastbilschaufförer arbetslösa.

– Vi har inte gjort någon egen analys av effekter av förarlösa lastbilar på arbetsmarknaden men det finns en hel del internationella studier. Resultaten i dessa varierar mycket.

Albin Engholm berättar att ett snabbt införande av förarlösa lastbilar pekar på arbetslöshet bland chaufförer medan en mer utdragen introduktion över flera decennier inte behöver leda till förlorade arbetstillfällen.

Lastbil istället för båt eller tåg

Det är inte bara jobbtillfällen som går om intet som de förarlösa lastbilarna kan resultera i. En annan trolig effekt är fler transporter med lastbil istället för tåg och båt. Lastbilstransporter står idag för ungefär hälften av Sveriges godstransportarbete. 

 – I teorin kommer billigare lastbilstransporter till följd av automatiseringen leda till att en del av de transporter som idag går på järnväg eller med sjötransport istället körs med lastbil och till att efterfrågan på godstransporter i stort ökar. 

I ett av scenarierna i forskarnas modelleringsstudie där de antar att hela lastbilsflottan är förarlös, ökar lastbilstransporternas marknadsandel med drygt 20 procent, enbart på grund av överflyttning från järnväg och sjöfart som minskar med cirka 30 procent respektive 20 procent. 

– Antalet lastbilskilometrar som körs ökar ännu mer, med cirka 35 procent, på grund av att mindre lastbilstyper används mer i det förarlösa scenariot än i nuläget. 

Albin Engholm är verksam vid Integrated Transport Research Lab (ITRL) på KTH. Forskningsprojektet är finansierat av Trafikverket.

Text: Peter Ardell

För mer information, kontakta Albin Engholm på aengholm@kth.se.