Icke önskvärd sexuell uppmärksamhet vanligast bland unga, kvinnor och studenter
NYHET
För första gången har svenska universitet och högskolor genomfört en gemensam och nationell enkät om hur vanligt det är med genusbaserad utsatthet och sexuella trakasserier inom akademin. Totalt har nästan 39 000 anställda, doktorander och studenter svarat. Svaren visar att unga, kvinnor, studenter och doktorander är särskilt utsatta.
Omkring fyra procent av anställda, doktorander och studenter vid 38 av landets lärosäten anger på en enskild fråga att de under de senaste 12 månaderna blivit utsatta för "icke önskvärd sexuell uppmärksamhet på arbetet/studieplats". Omfattningen av utsattheten skiljer sig dock åt mellan olika kategorier. Bland kvinnliga studenter uppger sex procent att de utsatts under de senaste tolv månaderna, medan motsvarande siffra för anställda män är två procent.
Kvinnliga doktorander högst andel utsatta
För att fånga genusbaserad utsatthet ur ett situationsbaserat perspektiv under en längre tid har elva frågor ställts som beskriver olika former av icke önskvärda sexuella beteenden. Här uppger totalt 38 procent av de svarande att de upplevt något av dessa beteenden minst en gång under sitt arbets-/studieliv. Med detta mått redovisar gruppen doktorander som är kvinnor högst andel utsatta, 53 procent.
– Vi vill öka kunskapen om förekomsten av genusbaserad utsatthet och sexuella trakasserier i högskolesektorn, analysera bakomliggande orsaker och på så sätt skapa bättre möjligheter för att motverka trakasserier, mobbning och andra oönskade och olämpliga beteenden, säger Anna Wahl, vicerektor vid KTH och ordförande i forsknings- och samverkansprogrammets styrgrupp.
Svarsfrekvens på 31,9 procent
Förutom KTH så drivs programmet av Karolinska Institutet (KI), Malmö universitet och Nationella sekretariatet för genusforskning (Göteborgs universitet).
– Totalt har 38 918 anställda, doktorander och studenter vid 38 lärosäten svarat på enkäten, vilket motsvarar en svarsfrekvens på 31,9 procent. Vi hoppas att den rapport vi nu presenterat ger motivation till ett förbättringsarbete som kan leda till minskad utsatthet bland främst unga, kvinnor och studenter. Vi räknar med att kunna följa upp den här rapporten senare för att se om det blivit några förbättringar, säger Karin Dahlman-Wright, KI, som leder forsknings- och samverkansprogrammet.
Behöver öka ambitionsnivån
Enkäten innehöll, förutom frågor om förekomst av sexuella trakasserier, också frågor om organisatorisk och social arbetsmiljö, hälsa, utsatthet för mobbning, hat och hot.
– Resultaten pekar på att genusbaserad utsatthet påverkar alla grupper i vår sektor. Särskilt kvinnor som är doktorander rapporterar hög utsatthet för sexuella trakasserier, i jämförelse med internationell forskning. Detsamma gäller andelen män som rapporterar utsatthet. Sammantaget visar detta att vi, trots flera decennier av förebyggande arbete, behöver öka ambitionsnivån på flera sätt, säger Fredrik Bondestam, föreståndare för Nationella sekretariatet för genusforskning och medlem i programmets styrgrupp.
Kerstin Tham, rektor vid Malmö universitet och medlem i styrgruppen, berättar att det är nationella siffror som redovisas.
– Förmodligen ser utfallet olika ut för olika universitet och högskolor. Orsakerna till dessa skillnader kan vara flera, till exempel lärosätets storlek eller inriktning, men det kan också handla om hur aktivt ledningar och chefer tillsammans med medarbetare och studenter arbetar med frågor som rör genusbaserad utsatthet och sexuella trakasserier. Vi hoppas att den här redovisningen kan inspirera sektorn att se de här problemen och utmaningarna ännu tydligare, säger Kerstin Tham.