Innovationer i spåret av kemipristagarna
Årets Nobelpris i kemi går till Carolyn R Bertozzi, Morten Meldal och K Barry Sharpless för utvecklingen av klickkemi, ett systematiskt sätt att bygga molekyler. På KTH används metoden av forskare bland annat för att kunna plåstra ihop benfrakturer.
Den nobelprisade metoden har fått sitt namn genom att den på ett enkelt sätt ”klickar” ihop olika molekylära byggstenar. Begreppet myntades av en av pristagarna, Barry Sharpless, omkring år 2000, då den började utvecklas.
– Jag blev väldigt lättad när jag fick höra om priset. Jag har länge tyckt att om det är någonting inom kemi som ska belönas med Nobelpriset så är det klick-konceptet. Eftersom metoden används så flitigt är den också väl värd att belöna, säger Michael Malkoch , professor i fiber- och polymerteknologi vid KTH
Michael Malkoch forskade tillsammans med Barry Sharples i början av 2000-talet med flera gemensamma publiceringar. På plats vid Stanford University och University of California samarbetade de kring hur klickkemi kunde användas för så kallade dendrimerer, som är strukturellt perfekta syntetiska makromolekyler
Framställa benplåster
– Syftet var att övertyga forskare inom polymerområdet att klick-reaktioner fungerade för att framställa extremt komplexa makromolekyler. Vi kunde visa att metoden var robust och det blev startpunkten för användningen inom området.
Sedan Michael Malkoch kom till KTH har han tillämpat klickkemi inom en rad områden och utvecklat flera material, precisionspolymerer, antibakteriella hydrogeler och kompositmaterial. Mest uppmärksamhet har framställningen av ett benplåster fått. Det fungerar som ett lim vid frakturer och ska ersätta metallplattor och skruvar.
Mårten Ahlquist , professor vid avdelningen för teoretisk kemi och biologi på KTH, deltog i Sharpless forskningsgrupp som doktorand i början på 200o-talet. Ahlquist gjorde beräkningar på hur kopparjoner reagerade. Han blev imponerad av sin forskningsledare när han var på forskningsavdelningen vid Scripps Research Institute:
– Tiden i Sharpless forskningsgrupp är den mest inspirerande jag varit med om som forskare. Han har en så speciell personlighet, är otroligt intelligent och otroligt engagerande. Han är på en annan nivå än de flesta andra.
"Knappast överraskande"
Att klickkemin fick årets Nobelpris i kemi är knappast överraskande inom forskarvärlden, enligt Christina Moberg , professor emeritus i organisk kemi vid KTH.
– Det borde knappast förvåna någon, eftersom metoden har en sådan stor användning, i väldigt många olika sammanhang. Det gäller både inom forskningen, i laboratorier och inom industrin.
Kemister har länge drivits av viljan att kunna bygga alltmer komplicerade molekyler. Inom läkemedelsforskningen har det ofta handlat om att på konstgjord väg kunna återskapa naturliga molekyler som har läkande egenskaper.
Med klickkemin har det kommit ett nytt, enkelt sätt att bygga molekyler – den är tillförlitlig, de kemiska reaktionerna går snabbt och man undviker oönskade biprodukter.
Text: Christer Gummeson