"Kärnkraften inte nödvändig"

– Bakgrunden är att det under hösten 2019 publicerades flera artiklar där olika partiföreträdare hävdade att "kärnkraft behövs i det svenska energisystemet", bland annat för att klara klimatomställningen, konkurrenskraften och för att trygga elförsörjningen. Vi ville då bidra till en faktabaserad debatt och analyserade därför alla dessa påståenden i detalj. Kärnkraft är självfallet en möjlighet för framtiden, men vad vi visar är att kärnkraften inte är nödvändig för att vi ska få ett fungerande fossilfritt elsystem i Sverige.

Har kärnkraft någon roll att spela i ett framtida Sverige?

– Vi har sex kärnkraftverk i drift i Sverige. Vi kommer förmodligen ha dessa kärnkraftverk kvar under många år. Det vi framför tar upp är den långsiktiga diskussionen när ny elproduktion krävs. Det som hänt på senare år är att sol- och vindkraft har sjunkit drastiskt i pris, medan kärnkraft istället har blivit mycket dyrare. I rapporten citerar vi finansinformationsföretaget Bloomberg där ny vindkraft i Sverige kostar 29-40 öre/kWh, medan ny kärnkraft i Finland kostar 180-246 öre/kWh. 

Det finns politiker och energiexperter som säger att Sverige har en utmaning i att vissa delar av elnätet i framtiden kan drabbas av kapacitetsbrist. Vad är din reflektion där?

– När det gäller kapacitetsbrist i elnäten så är det två olika frågor. Dels så finns det inmatningsproblem till storstadsområden, exempelvis Stockholm eller Uppsala. Om denna typ av problem skall lösas med kärnkraft så måste dessa kraftverk ligga mitt i städerna. Det är därmed just nätförstärkningar som är lösningen. När det gäller det överliggande elnätet mellan olika delar i Sverige och till utlandet, så är det centrala att vi inte diskuterar situationen just nu utan framtiden. Då måste man beakta alla utbyggnadsplaner som faktiskt redan finns.

För tiotalet år sedan pratades det mycket om de så kallade smarta elnäten. När kommer de på bred front?

– Detta pågår för närvarande. Det finns företag idag som säljer el där det ingår att man kan få lägre elpris om man säger till vilken temperatur man vill ha hemma, hur elbilen ska vara laddad på morgonen och sedan styrs radiatorer, värmepump, elbilsladdning och så vidare efter elpris. Hela digitaliseringen underlättar en övergång till ett elsystem med större andel variabel elproduktion.

Slutligen: Finns det några utmaningar kvar att lösa för sol- och vindkraft?

– Ja, självfallet. Dagens sol- och vindkraftverk har mycket bättre prestanda än de som kom för tio år sedan, och denna utveckling kommer fortsätta. Vid KTH pågår mycket forskning på systemnivå, det vill säga hur hela elsystemet ska kunna fungera vid upp till 100 procent förnybar elproduktion. Detta innebär utmaningar när det gäller såväl elnät, elproduktion, styrning av systemet, rationell marknadshantering, lämpliga ICT-system etc. Sverige har mycket goda förutsättningar, både när det gäller kunskap och vindlägen, att klara detta.

Här hittar du forskarnas rapport .

Forskarna har fått en debattartikel i ämnet publicerat på DN:s webbplats, och du hittar den här.

Text: Peter Ardell

För mer information, kontakta Lennart Söder på 08 - 790 89 06 eller lsod@kth.se.