Kassen som bär frukt och konflikter

Nisse Johansson, forskare inom hållbar utveckling på KTH, ska i en populärvetenskaplig bok berätta om resan för plastbärkassen som började i en källare i Norrköping. En ganska okänd, men onekligen intressant svensk bakgrund, menar han.

– Plastpåsen uppfanns av Curt Lindquist i slutet av 1950-talet, när han satt och experimenterade med ett nytt och spännande material: plast, säger Nisse Johansson och pekar ut Lindquist, utbildad vid KTH, som en av många framstående svenska civilingenjörer från mellankrigstiden.

Några år tidigare hade han tragglat tvättsvampar igenom sin frus köttkvarn. Resultatet blev den moderna disktrasan.

Väcker många frågor

– På fruns inrådan fick den namnet ”Wettex”, från att hon slog ihop orden ”Wet” och ”Textiles”.

Boken om plastpåsen har en bred ansats – från natur och konsumtion till sopor och politik. Inryms det så mycket alltså?

– Det intressanta med plastpåsen är just hur detta oansenliga vardagsobjekt, som endast består av ett billigt material, och är tänkt att bära andra, viktigare objekt, tycks väcka liv i massa olika frågor som berör miljö, natur, etik, sopor, konsumtion och politik.

I det senaste valet var den politiskt sprängstoff genom plastpåseskatten. Skatten hade införts året innan, men slopades i november 2024.

– Begränsningar av plastpåsen är en vida spridd miljöpolitik, med stolta rötter i ekonomiskt marginaliserade länder i Afrika, Asien och Sydamerika. Sverige sticker ut som ett av ytterst få länder som dragit tillbaka skatten.

Ansvara för avfallet

Nisse Johansson tycker att den svenska politiska debatten var ”en märklig historia”.

– Det pratades om miljöpartistisk symbolpolitik, trots att föreslaget kom från Liberalerna, med krav från EU. Men i slutändan visar plastpåseskattens korta historia hur svårt det är att reglera vardagsobjekt, även något så oansenligt som en plastpåse.

Vilken plats har plastpåsen och andra plastprodukter i ett hållbart samhälle, enligt dig?

– Om vi verkligen bryr oss om plasten, som trots allt är ett användbart material, borde vi inte använda plastföremålen endast några få gånger innan de kasseras. Produktionen behöver minskas, och producenterna ta ansvar för vart plasten tar vägen – både som mikroplats eller att plasten förbränns och släpper ut fossil koldioxid, säger Nisse Johansson som hoppas på en internationell reglering:

– Jag är försiktigt optimistisk till att ett globalt plastfördrag till slut kan skrivas under och faktiskt göra skillnad.

Text: Christer Gummeson ( gummeson@kth.se )

Stipendier för populärvetenskap

Nisse Johansson, forskare vid institutionen för hållbar utveckling, miljövetenskap och teknik, är en av åtta personer som får Natur & Kulturs populärvetenskapliga arbetsstipendium. Nisse Johansson ska använda stipendiet till att skriva en kulturhistorisk bok om plastpåsen.