Till innehåll på sidan

KTH-forskare väcker dockor till liv

animerad docka
KTH-forskare ger teater- och filmdockor nytt liv med hjälp med hjälp av motion capture-teknik och artificiell intelligens.

NYHET

Publicerad 2022-03-24

Hallå där, Simon Alexandersson. Du och forskarkollegan Esther Ericsson vid KTH är aktuella med Sjusovarnas Dans, ett interaktivt multimediaverk som visas på Scenkonstmuseet i Stockholm i dagarna. Berätta mer!

– Sjusovarnas Dans är en kärleksfull hyllning till dansen, maskerna och dockorna, men också till vår tids digitala möjligheter att ge nytt liv. Vi lever i en värld där gränserna mellan det verkliga och det digitala har blivit alltmer otydliga. Idag kan moderna 3D-tekniker användas för att skapa helt nya världar, med virtuella människor och artificiella intelligenser (AI:n) som befolkar dem. Vi vill sätta detta i perspektiv till den urgamla traditionen att gestalta illusionen av liv genom dockor, dockteater och automata. Vi har 3D-scannat ett urval arkiverade teater- och filmdockor och gett dem ny livskraft - låtit dem återuppstå med hjälp av dans, motion capture och AI.

Vad får man som besökare uppleva?

– Verket har flera element. På väggarna i Scenkonstmuseets Dansbox visas videoprojektioner av dockorna där de dansar olika stilar; allt från modern streetdance till jazzstilar från 1920- och 1930-talet. Även koreografier framställda av vårt AI visas. Sedan ställer vi ut de fysiska dockorna

bildkollage som visar hur forskarna använt motion capture för att gjuta liv i teaterdockorna
De båda KTH-forskarna har använt motion capture, AI och proffsdansare för att gjuta liv i teaterdockorna. Foto: Esther Ericsson

och filmer på processen att 3D-skanna dem, att spela in motion capture och föra över rörelserna till dockorna. Till utställningen har vi även skapat en ny interaktiv del, där man själv kan styra de AI-genererade danserna.

Se där. Berätta hur jag som besökare kan vara med.

– Den interaktiva delen är som ett dataspel där man har en dansande docka framför sig. Genom knappar kan man välja låt och vilken stil man vill att AI:n ska dansa. Till exempel kan man få den att dansa grekisk folkdans till popmusik eller streetdance till jazz. Spel- och interaktionsdesign fick vi hjälp med av Martin Christensen och Andreas Hammar på Konsthögskolan. 

Hur uppstod idéen bakom Sjusovarnas Dans?

– Idéen uppkom väldigt spontant ur en mängd arbeten som jag och Esther har jobbat med. Jag har haft flera projekt som involverat realtids-motion capture för film och teater (senast med pjäsen Kafkas Arkiv i Reaktorhallen), och forskat på AI-drivna animationer och danser. Esther har konstnärlig bakgrund med 10 år som ansvarig för Konsthögskolans 3D-labb innan hon började på TMH. Hon har 3D-skannat dockor och objekt för en rad produktioner tidigare, och på KTH har hon skapat avatarer och jobbat med motion capture. Vi har båda en stor kärlek till animation, dockteater och stop motion, och när vi fick finansiering av NAVET för att presentera på Scenkonstmuseet föll allt på plats och idéen till verket föddes.

Sjusovarnas Dans körs på Scenkonstmuseet (Sibyllegatan 2 i Stockholm) 24 till 10 april.

Text: Peter Ardell

För mer information, kontakta Esther Ericsson  på esthere@kth.se eller Simon Alexanderson  på simonal@kth.se.

De dansande dockorna

Dockan Mefistofeles från föreställningen Faust
Dockan Mefistofeles från föreställningen Faust

Alla dockor som medverkar i forskningsprojektet kommer från Scenkonstmuseet och har en historia. Dockan i toppen av denna artikel likaså. Här är den.

Föreställning: Faust
Karaktär: Mefistofeles
Dockmakare: Harro Siegel
Land: Tyskland, Årtal: 1930-1950-tal
Inventarienummer: Ty.m.6.