KTH stöttar kommuner mot gängbrottslighet

KTH-forskare har tagit fram arbetssätt som gör det lättare för kommuner att jobba tillsammans för att hindra att unga dras in i kriminella gäng.
– Det handlar om hur man kan jobba på tvären över förvaltningar och sektorer. Att man verkligen nyttjar kompetens och erfarenhet för att komma åt frågan på nya sätt, säger Susanne Nilsson, forskare inom innovationsledning och samverkan, som lett det ettåriga pilotprojektet NÄST.
Forskargruppen har hjälpt fyra kommuner när de startat lokala så kallade Bob-råd. Regeringsuppdraget Bob – barn och unga i organiserad brottslighet – innebär att bland annat polis, socialtjänst, skola och fritid, som tidigare arbetat med frågan var för sig eller i olika konstellationer, nu ska införa en ny samverkansstruktur.
Fyra workshoppar
Forskarna tog hjälp av expertis inom brottsförebyggande arbete, systemisk design, lärande samt hur olika aktörer kan samarbeta för att ta sig an komplexa samhällsutmaningar på nya sätt.
– Tillsammans med två andra experter inom agilt arbetssätt och självorganisering designade vi fyra forskningsbaserade workshoppar för att stärka kommunaktörernas innovationsförmåga, hjälpa dem att nyttja sina respektive erfarenheter och skapa samsyn, säger Susanne Nilsson.

"Samverkan är av vikt"
En av kommunerna som deltagit i projektet är Sundbyberg. I kommunen finns ett klassat riskområde med problem med kriminella nätverk, men också öppna drogscener.
– Som många andra liknande områden påverkar det unga personer som växer upp och vistas i dessa miljöer. Vi har haft ett antal unga individer kopplat till grov organiserad brottslighet där samverkan är av vikt, säger polisinspektör Johanna Lehnberg, som är kommunpolis i Sundbyberg.
”Var till stor hjälp”
Kommunen startade sitt Bob-råd under våren 2024. I början av 2025 etablerades tillsammans med KTH-forskarna en struktur och funktioner för rådet.
– Vi har en bra samsyn och gemensam målsättning med vårt arbete vilket de fyra workshopparna har bidragit till. Det var till stor hjälp att en extern part höll i arbetet. Från början upplevdes det som en omväg men i längden hjälpte det oss att finna en väl förankrad struktur, säger Johanna Lehnberg.
”En innovationsprocess”
Enligt Susanne Nilsson har kommunföreträdarna fått en ökad förståelse för varandras kompetenser och hur de ska arbeta tillsammans på ett smartare sätt, även om arbete återstår för att nå de effekter som eftersträvas.
– Vi bidrar med kunskap i innovationsledning och vår styrka är att vi har både ett processperspektiv och ett systemtänkande, som hjälper till när det handlar om att hitta lösningar i nya aktörskonstellationer, säger hon.
Text: Sabina Fabrizi