Livsstilar har avgörande betydelse för uppnådda miljömål

Ett av Sveriges miljömål är att minska andelen persontransporter med bil för att därigenom också minska utsläppen av växthusgaser. Traditionell transportforskning fokuserar ofta på stadsmiljö och demografi för att främja gång-, cykel- och kollektivtrafik men på senare tid har även livsstilar och attityder inkluderats.

Värderingar styr

Marcus Adolphson är forskare på avdelningen för Urbana och regionala studier vid KTH. Han arbetar med forskningsprojektet "Urban morfologi, livsstilar och resebeteende" och har undersökt vilka faktorer som påverkar invånarnas resebeteenden. 

– Det är cirka sju procent högre sannolikhet att folk som värderar ett hållbart, ekologiskt samhälle reser med kollektivtrafiken än tar bilen till sina arbeten. Det är den tredje viktigaste faktorn, säger Marcus Adolphson.

De två viktigaste faktorerna för att välja bort bilen till förmån för kollektivtrafik, cykel och andra transportslag är närhet till kollektiva transportmedel (medför cirka 13 procent högre sannolikhet för detta färdmedelsval) och könsidentitet (cirka 11 procent högre sannolikhet). De som bor nära buss, tunnelbana eller pendeltåg nyttjar alltså dessa transportmedel mer, och kvinnor reser i högre grad med kollektivtrafiken än män.

Oväntade samband

1 158 invånare i Storstockholm utgör grunden för studien, och Marcus Adolphson berättar att han inte tidigare sett en undersökning som lika tydligt slår fast att det är viktigt att ta hänsyn till livsstilar och attityder för ett mer hållbart resande. Resultaten är i sig inte är helt förvånande anser Marcus Adolphson, men bidrar med ny kunskap som kan stärka planeringen för ett hållbart samhälle. Det finns också några samband som inte var väntade.

– Jag hade nog trott att människor som anser att det är viktigt med jämnt fördelade resurser i samhället skulle resa mer kollektivt. Att deras åsikter skulle lysa igenom mer. Men också att de som var framgångsinriktade skulle köra mer bil.

Han tillägger att studien visar att i Stockholm så reser både de mer välbeställda och de med begränsade eller små ekonomiska ramar med kollektivtrafiken. Det finns inget tydligt mönster som visar att rika åker långt med bil och mer ekonomiskt svaga människor åker kort med kollektivtrafiken.

Trafikverket har finansierat forskningsarbetet.

Text: Peter Ardell

För mer information, kontakta Marcus Adolphson  på 08 - 790 67 60 eller marcus.adolphson@abe.kth.se.

Faktaruta

• I studien har Marcus Adolphson granskat tio olika resebeteenden, till exempel Hur ofta per vecka folk handlar och hur långt människor reser till sina fritidsintressen. Han kan notera att täta och blandade städer (blandade som i att bostäder, arbetsplatser och butiker finns i närheten av varandra) leder till att fem av tio resor sker mer hållbart. Vilket är bra. Men det ska samtidigt också noteras att denna typ av stad inte påverkar de övriga fem resebeteendena i en hållbar riktning nämnvärt.
• I studien har människor delats in i fyra livsstilskategorier: de som agerar för att nå egen framgång, de som agerar utifrån kunskap och förnuft, de som agerar utifrån moral och vad omgivningen tycker är lämpligt, samt de som agerar utifrån att de vill uttrycka sina egna personligheter.

Rapport

" Urbanmorfologi, livsstilar och resebeteende ", ISBN 978-91-7873-993-6.