Miljarder till forskning om livsvetenskap

Med målsättningen att Sverige ska fortsätta vara ett av de världsledande länderna inom livsvetenskap finansierar KAW  en tvådelad satsning inom forskningsområdet. Den första delen är en ny nationell satsning på datadriven livsvetenskap om 3,1 miljarder kronor fördelat över tolv år. Den andra är 600 miljoner kronor till den nationella forskningsinfrastrukturen inom SciLifeLab  samt till WCMM , Wallenberg centrum för molekylär medicin.

– Det visar ett stort förtroende att KAW:s satsning hamnar hos SciLifeLab och bekräftar att den verksamhet vi har byggt upp tillsammans med de andra lärosätena SU , KI  och UU  under de senaste 10 åren har lyckats fantastiskt bra. KTH kommer att ha en viktig roll som huvudman när det gäller att hantera satsningen och se till att det flyter på bra, vilket vi är stolta över, säger Sigbritt Karlsson, rektor på KTH.
 
Mångfald och hållbarhet

Satsningen spänner över grundforskning inom en rad olika områden som nya läkemedel, smittspridning och infektionsbiologi, precisionsmedicin och diagnostik samt cell- och molekylärbiologi. Denna satsning innehåller även ett viktigt stöd till datastöd och databaser. I sin helhet vill KAW att finanseringen ska bidra till att förbättra människors livskvalitet och välbefinnande, skydda biologisk mångfald och skapa ett hållbart samhälle.
 
– När det gäller forskning inom livsvetenskap är det en stor förändring på gång. Samma sak inom digitaliseringen. Det går att mäta allt mer, sammanställa data och analysera det. Och då är datadrivna metoder viktiga. Genom denna satsning kan vi koppla ihop KTH:s starka forskning inom livsvetenskapen och digitaliseringen för att göra nya forskningsframsteg, säger Annika Stensson Trigell, vicerektor för forskning på KTH.

Behålla kompetensen i landet

Mer i detalj ska pengarna användas till en rad nya forskartjänster vid många av Sveriges lärosäten. Totalt planeras rekrytering av 39 internationella toppforskare, en forskarskola för 260 doktorander och industridoktorander samt 210 postdoktortjänster. Som en del av denna satsning kommer en ny tjänsteform, industripostdoktorer, att inrättas. Detta ska ge 45 nydisputerade forskare möjligheten att kombinera forskning inom akademi och näringsliv.
 
– Det här stora forskningsprogrammet kommer bland annat att resultera i många doktorer. Därefter åker dessa inte sällan utomlands för att fortsätta som postdoc. Industripostdoktorer gör att de kan stanna kvar i Sverige och forska vidare i industrin. Det gör att vi kan behålla kompetensen i landet, så att den kommer till nytta här, säger Annika Stensson Trigell
 
Hon tillägger att de satsningar som KAW gör inom datadriven livsvetenskap (DDLS) och har gjort inom exempelvis de pågående programmen WASP , WWSC  och WACQT  bidrar till att attrahera de riktigt duktiga forskarna till Sverige. Forskare som är fria att välja vad de ska forska inom. Det gör att forskarna kan satsa på högriskfrågeställningar, vilket ger större möjlighet att nå riktigt stora forskningsgenombrott. 

– Nätverket och den kritiska massan i exempelvis de gemensamma forskarskolorna över universitetsgränser och tillsammans med industri, gör att vi snabbt kan nå en kritisk massa för att påverka Sveriges position i dessa områden. Det är mycket välkommet och angeläget att nu sätta igång arbetet inom området DDLS, säger Annika Stensson Trigell.
 
Text: Peter Ardell
 
För mer information, kontakta Annika Stensson Trigell på annika@kth.se.