Till innehåll på sidan

”Miljön på byggarbetsplatserna är på väg åt fel håll”

Annika Vänje i profil i skugga mot fönster under takbjälkar
– Situationen med grov brottslighet på byggarbetsplatser förvärras av den machokultur som är vanlig i byggbranschen. Attityderna föder kriminalitet, och miljön på byggarbetsplatserna är på väg åt fel håll, säger KTH-forskare Annika Vänje. Nu efterlyser hon bland annat minskad sekretess mellan myndigheter för att komma åt problemet med osund konkurrens i byggbranschen.
Publicerad 2020-11-10

Byggbranschen uppmärksammas allt oftare som en högriskmiljö för grov brottslighet och illegal arbetskraft.
– För att lösa problemen krävs mer samarbete mellan myndigheter. Men idag hindras samarbetet av sekretessen mellan kommuner, polisen och andra statliga verk, säger KTH-docent Annika Vänje.

Sekretessen mellan olika myndigheter försvårar insynen i lagbrott på utsatta byggarbetsplatser runtom i Sverige.
Det konstaterar arbetsmiljöforskare Annika Vänje  och Jan Ottosson, professor vid Uppsala universitet, i rapporten ”Kampen mot osund konkurrens – den olösta frågan om arbetsmarknadens parter och myndigheter i samverkan”

Annika Vänje mot ljust staket i bakgrunden

– Sekretessreglerna gör att Skatteverket exempelvis kan ha information om arbetstagare som Försäkringskassan inte får ta del av. Vi vill lyfta att sekretessproblemet måste ses över, säger Annika Vänje.
– Och dessutom behöver myndigheterna bättre IT-system och säkra tekniska lösningar för att enkelt kunna dela viktig information.

Som exempel nämner hon att uppdaterade personallistor på byggarbetsplatserna kan motverka att medarbetare ”ombeds att sjukskriva sig för att ändå jobba heltid” – ett sätt vissa arbetsgivare använder sig av för att få kostnadsfri arbetskraft.
– Vissa uppdrag ute på byggena är att betrakta som ren trafficking, alltså illegal arbetskraft som är nästan gratis för arbetsgivaren. Det är en form av människohandel, säger Annika Vänje.

Illegal arbetskraft

Ett stort problem i sammanhanget är att olika yrkesregler gäller för medarbetare från olika länder.
– Det är i dagsläget svårt att styra upp lönenivåerna och säkerheten på alla arbetsplatser i Sverige när byggbolag anlitar utländska underentreprenörer. Systemet behöver ses över för att skapa en sundare byggbransch, säger Annika Vänje.

Annika Vänje med solglasögon på byggarbetsplats
– För att lösa problemen på byggarbetsplatser kan personalen exempelvis få gemensam utbildning i säkerhet. Alla ska ha samma förståelse för varför det är viktigt att följa säkerhetsregler, säger docent Annika Vänje.

– Regelverket behöver skärpas. Det är inte helt ovanligt att utländsk arbetskraft på svenska byggen varken får hyfsad lön eller en bostad som är rimlig – de får tränga ihop sig på små ytor. Många i byggbranschen kommer till Sverige för att arbeta baserat på falska löften.

Dessutom, säger hon vidare, skiljer sig synen på säkerhet mellan olika länder.
– I Sverige finns en viss nivå av säkerhet inbyggd i systemet och vår kultur. Säkerhetstänkandet är ofta helt annorlunda i andra europeiska länder, och då krockar kulturer på byggarbetsplatsen. I min tidigare forskning har medarbetarna själva sagt att det är ett svårt läge.

Språkförbistring och kommunikationsproblem mellan byggnadsarbetare är enligt Annika Vänje ett vanligt problem när arbetskraften har upphandlats i andra länder.
– Ofta står det i kontraktet att minst en person i arbetsgruppen ska vara engelskspråkig, för att kunna översätta. Men det löftet följs sällan, och då blir det kommunikationsproblem bland personalen.

Annika Vänje tillsammans med byggnadsarbetare Mira Fred utomhus på byggarbetsplats
– Ute på byggarbetsplatserna har jag träffat jättetrevliga, roliga och öppna människor, så jag ser positivt på att kunna hitta former för framgångsrikt arbetsmiljöarbete. Vi måste öppna upp för att hantera den här typen av frågor bättre. Vi har sett att mer jämställda arbetsplatser blir mer demokratiska och det är bra för alla, säger Annika Vänje, här med Mira Fred som deltagit i ett aktuellt forskningsprojekt för Ikano Bostad.

Saknar samarbete med facket

I arbetet med rapporten förvånades forskarna också över hur lite parterna på arbetsmarknaden samarbetade med myndigheterna kring arbetsmiljö.
– I flera fall där vi frågade regionerna om det fackliga stödet visade det sig att facken inte självklart hade bjudits in till möten om osund konkurrens och riskfylld arbetsmiljö, säger Annika Vänje.

Hon poängterar att myndigheterna har mycket att vinna på att dela fackets kunskaper kring oetiska situationer på utsatta byggarbetsplatser.
– Problemet måste lyftas till statlig nivå. Arbetsmarknadsdepartementet borde ge regionerna i uppdrag att inkludera facken i arbetet mot osund konkurrens inom byggbranschen. 

Katarina Ahlfort
Foto: Susanne Kronholm