”Nu tas kärnkraften på allvar som ett hållbart energialternativ”
Kärnkraftsmotståndet var starkt i samhället när professor Janne Wallenius började utveckla tekniken till små blykylda kärnreaktorer. Ett decennium senare har tiderna förändrats och nu ökar stödet för hans projekt.
– Planen är att en fabrik i Sverige ska kunna leverera serieproducerade reaktorer till marknaden redan om tio år, säger Janne Wallenius. Han är mottagare av KTH Innovation Award 2022.
När KTH Innovation Award delas ut för andra gången heter mottagaren Janne Wallenius. Han är KTH-forskare och entreprenör i bolaget Blykalla/Leadcold och har drivit utvecklingen av små blykylda kärnreaktorer, SMR (Small Modular Reactor) sedan 2013.
– Äntligen uppmärksammas värdet i den nya generationens kärnkraft. Nu när vi har en europeisk naturgaskris har behovet blivit ännu tydligare, och vår teknik har potential att säkra upp det svenska elbehovet på ett tryggt, säkert och hållbart sätt, säger han.
Efter att ha undersökt marknaden för små blykylda reaktorer i norra Kanada under 2014-2015 kom Janne Wallenius tillbaka till Sverige, där kärnkraftsindustrin pressades av de låga priserna på den nordiska elmarknaden. Fyra reaktorer i Oskarshamn och Ringhals stängdes.
– En planerad storinvestering i SMR från Dubai blev inte av, och det hela kändes hopplöst. Men jag gav inte upp mina långsiktiga planer, och plötsligt en dag uppstod möjligheten att söka pengar till etablering på den brittiska marknaden, berättar han.
KTH Innovation Award premierar tre egenskaper: uthållighet, kreativitet och mod.
– Tålamod är en bra egenskap att ha. Om din idé är rätt och det finns en verklig efterfrågan kommer din tid att komma.
Janne Wallenius konstaterar att kärnkraft hamnade i en helt annan dager när svensk stålindustri började ställas om till att bli fossilfri.
– De svenska behoven av hållbar energi är enorma, och vi har inte mer vattenkraft att bygga ut. Den nya generationens kärnkraft och SMR behövs för att balansera den varierande energiproduktionen från utbyggd vindkraft.
Elbehovet är akut – borde inte samhället i första hand satsa på energialternativ som går snabbare att producera?
– Tanken att exempelvis vindkraft skulle vara så mycket snabbare att bygga ut är inte riktigt sann, eftersom det tar minst tio år att bygga ledningar för att nå kunder i alla delar av landet. Så sett tar det inte alls längre tid att införa elproducerande SMR.
– Vi kommer inte att vara på banan nästa år, men ny svensk kärnkraft kan bidra till hållbar energiproduktion långt före år 2050, då EU ska bli klimatneutralt. Vi räknar med att ha industrialiserat SMR under den första halvan av 2030-talet, säger Janne Wallenius.
Har du förståelse för att många ställer sig kritiska till kärnkraft med tanke på riskerna med radioaktivt avfall?
– Jag kan förstå att tidsperspektivet när det gäller avfallsfrågan är överväldigande, det handlar ju om material som är farligt under en väldigt lång tid. Men nu kan vi på god grund säga att vi har alla förutsättningar för en säker slutförvaring i kopparrör i berget och blykylda SMR med återvinning av använt bränsle producerar betydligt mindre mängd avfall.
Hur dyr blir elen som produceras genom SMR?
– Serieproduktion får ner kostnaderna, och el från SMR blir ungefär lika dyr som den från de stora verken. I exempelvis Korea kostar elen från nya stora kärnkraftverk cirka 60 öre kilowattimmen, och där ligger det beräknade snittpriset för el från de små reaktorerna.
En färdig SMR-enhet kostar 2 miljarder kronor, medan de stora kärnkraftverken i England och Finland enligt Janne Wallenius kostar cirka 100 miljarder styck.
– Vi har fått
anslag från Energimyndigheten
och vi behöver ytterligare 7 miljarder i tillskott för att färdigställa tekniken.
Blykalla lyckades i slutet av augusti hämta in en privat investering ledd av riskkapitalbolaget Norrsken.
Text: Katarina Ahlfort
Foto: Patrik Lundmark