Till innehåll på sidan
Till KTH:s startsida Till KTH:s startsida

Nya avgiftsrutiner ger fler tillgång till KTH:s laboratorier

Laboratorium där forskare arbetar vid arbetsbänkar
Syftet med att ta ut avgifter för extern användning av KTH:s forskningsinfrastrukturer är att öka användandet av KTH:s värdefulla labb och utrustning. Universitetet får större möjligheter att göra laboratorier och forskningsinfrastrukturer tillgängliga för företag, organisationer och andra myndigheter.
Publicerad 2024-01-26

Regeringens nya "Förordning om avgifter för forskningsinfrastrukturer" ska gälla på KTH från årsskiftet. Det innebär att KTH:s forskningsinfrastrukturer från och med den 1 januari 2024 kan ta betalt av företag och industripartners som vill använda laboratorieutrustning och forskningslokaler.

Hallå där Malin Hedengran , forskningsrådgivare på Research Support Office, Verksamhetsstödet:

Hur ser de nya avgifterna ut för extern användning av KTH:s forskningsinfrastrukturer?
– Vid en del labb gäller fasta, årliga bänkavgifter, medan andra tar betalt för den service som utförts. Det kan gälla exempelvis kostnaden för reagenser och material. Forskningsinfrastrukturerna har möjlighet att basera avgiften på en fullkostnadstäckning.

Vad ska externa intressenter göra för att få tillgång till KTH:s forskningsinfrastrukturer?
– I första hand kontakta föreståndaren för laboratoriet i fråga. Kontaktuppgifter och länk till laboratoriernas webbsidor finns listade på KTH:s webb  under Forskningsinfrastrukturer.
 
Vilka krav ställs på en användare som vill få tillgång till forskningsinfrastrukturer?
– Kraven ser olika ut för olika infrastrukturer. Exempelvis kan det ställas krav på internutbildningar, på säkerhetsgenomgångar, eller på att det ska finnas en styrgrupp som prioriterar vilka projekt som får köras.
– Vissa infrastrukturer får man bara tillgång till vid forskningssamarbeten, medan andra laboratorier utför servicetjänster, där användare skickar in prover för analys och får tillbaka provresultat.
 
Hur prioriteras användningen av exempelvis ett forskningslabb om tillgången är begränsad?
– Vissa laboratorier har strikta kösystem, medan andra har en styrgrupp som prioriterar olika sorters projekt.

KTH:s prorektor Mikael Lindström  framhåller att de nya avgiftsrutinerna på flera sätt gynnar samhället i stort.
– Den största fördelen med avgiftssystemet är att externa forskare, företag och studenter nu kan få ökad tillgång till KTH:s laboratorier. Avgiftsrutinerna gör att våra forskningsinfrastrukturer blir mer lättillgängliga för olika användare.
– Dessutom kan avgifterna bidra till att finansiera underhållet och uppgraderingar av våra laboratoriemiljöer. Det ökar kvaliteten på tjänsterna som erbjuds.

Katarina Ahlfort
Foto: Elias Sado

KTH:s forskningsinfrastrukturer

Följande KTH-forskningsinfrastrukturer kan externa användare ta del av mot betalning utifrån den nya förordningen:

Affinity Proteomics
AlbaNova NanoLab, ANL
Autoimmunity and Serology Profiling
Clinical Genomics
Electrum
Hultgren laboratory
Human Antibody Therapeutics
LaserLabs
National Genomics Facility, NGI
Odqvistlaboratoriet
Parallelldatorcentrum, PDC
Protein Expression and Characterization
Rymdtekniklabbet
Spatial Proteomics
Sustainable Power Lab, SPL
2MiLab

Innehållsansvarig:redaktion@kth.se
Tillhör: Om KTH
Senast ändrad: 2024-01-26