Till innehåll på sidan

Nya rön öppnar för individanpassad behandling av MS

En mänsklig T-cell från en frisk donator infångad av ett elektronmikroskop
En mänsklig T-cell från en frisk donator infångad av ett elektronmikroskop. Bild: National Institute of Allergy and Infectious Diseases (NIAID).

NYHET

Publicerad 2022-05-03

Multipel skleros (MS) orsakas av autoreaktiva T-celler som angriper hjärnan. Forskare vid KTH, Karolinska Institutet och Region Stockholm har tillsammans utvecklat en metod för identifiering av dessa T-celler. Denna nya kunskap kan leda fram till individanpassad behandling och därmed även stoppa sjukdomsutvecklingen.

MS är en kronisk inflammatorisk sjukdom i det centrala nervsystemet som för det mesta börjar utvecklas hos människor i åldern 20 till 40 år. Sjukdomen drivs av immunceller som felaktigt attackerar den vävnad som omger nervceller i hjärnan och ryggmärgen. MS leder till bland annat känselrubbningar, svårigheter att gå samt hålla balansen och besvär med synen. I dag finns inga sätt att bota sjukdomen. Det läkare kan sätta in är behandlingar som bromsar sjukdomen och lindrar symtomen.

Snabba och precisa svar

Torbjörn Gräslund är professor vid avdelningen för proteinteknik vid KTH och en av de involverade forskarna. Han berättar att i dagsläget analyseras inte vilka T-celler som driver MS. Den nya metoden låter läkaren göra en sådan analys från ett enkelt blodprov vilket leder till ett snabbt och precist svar om vilka T-cellskloner den individuella patienten har.

– Vet läkaren vilka T-cellsklonerna är så ger det hopp om att kunna utveckla en individanpassad behandling med syfte att stoppa sjukdomsutvecklingen. Tre T-cellskloner som leder till MS är tidigare kända. Under arbetet har vi lyckats identifiera fyra nya T-cellskloner, och alltså mer än fördubblat antalet som är kända, säger Torbjörn Gräslund.

Färre biverkningar

Mattias Bronge är doktorand i Hans Grönlunds forskargrupp på Karolinska Institutet. Han berättar att befintliga behandlingar av MS slår mycket brett mot immunsystemet med risk för komplikationer på sikt, till exempel infektioner. 

– Att styra en framtida behandling mer precist mot just de immunceller som driver sjukdomen kan därför innebära en mer effektiv behandling med färre biverkningar, säger Mattias Bronge.

Projektet är ett samarbete mellan KTH, Karolinska Institutet och Region Stockholm, och har koordinerats av Hans Grönlunds forskargrupp på Karolinska Institutet. Projektet är delvis finansierat av Region Stockholm.

– Forskningssamarbetet visar på vilka fina saker som kan åstadkommas när KTH, Karolinska Institutet och Region Stockholm samarbetar för att lösa viktiga medicinska problem, säger Hans Grönlund.

Text: Peter Ardell

För mer information, kontakta Torbjörn Gräslund på torbjorn@biotech.kth.se.

Publicering

"Identification of four novel T cell autoantigens and personal autoreactive profiles in multiple sclerosis", Science Advances, doi.org/10.1126/sciadv.abn1823