Nytt forskningscentrum ska stärka Sveriges matförsörjning
De senaste årens extremväder med torka och översvämningar, coronapandemin och Rysslands invasion av Ukraina, har belyst stora sårbarheter i såväl svensk som global livsmedelsförsörjning. Nu utses KTH till koordinator för en ny centrumsatsning som ska komma till rätta med framtidens utmaningar i livsmedelssystemet.
Det finns många problem och utmaningar som Sverige står inför när det kommer till matproduktion.
Kommande decenniers klimatförändringar förväntas leda till mer frekventa och extrema skyfall, längre perioder av torka och värmeböljor. Den kontinuerliga förlusten av biologisk mångfald på land och i hav och försämringen av markhälsan är en pågående kris med konsekvenser för många grödor globalt. Sverige står också inför utmaningar som svag lönsamhet inom matproduktionen samt problem med generationsförnyelse inom lantbruket.
En allt mer komplex värld
Det är här som nystartade PLENTY - ett centrum för symbiotisk och cirkulär livsmedelsförsörjning kommer in i bilden. Allting kokar ner till att bättre kunna hantera livsmedelsförsörjningen i en allt mer komplex värld.
– Vi vill ta tillvara på så mycket som möjligt från livsmedelsproduktionen. Göra bättre med vad vi har, och nyttja allt. Det finns en mängd så kallade sidoströmmar i livsmedelsproduktion. Ta rapsolja som exempel. Den kommer från rapsfrön som pressas. Restprodukten, en presskaka, är väldigt rik på kostfibrer, antioxidanter och protein. Den skulle kunna användas till mänsklig konsumtion, och inte bara som idag utgöra djurfoder eller användas till biogas, säger Francisco Vilaplana, centrumföreståndare för PLENTY.
Kartlägga sidoströmmar
För att bättre kunna ta hand om sådana här sidoströmmar behöver forskarna veta vilka som finns. Enligt Francisco Vilaplana har de bara skrapat på ytan ännu. En viktig del i PLENTY blir att kartlägga sidoströmmarna.
– Det är inte bara livsmedel vi kommer titta på. Livsmedelsproduktionen påverkas av djurfoder, vattenförsörjning och gödsel, det senare något Sverige är väldigt importberoende av. Ja, vi kommer jobba med allt som behövs för att tillverka livsmedel, säger Francisco Vilaplana.
Han tillägger att det handlar om helheten. Hur samhälle, system, teknik och innovation var och en bidrar till den.
– Det kan handla om konsumentens syn på livsmedel som produceras av till exempel sidoströmmar och avfall, men också vilka framtida risker för störningar som kan komma att uppstå, säger Francisco Vilaplana.
Den sammanlagda budgeten för PLENTY är 85 miljoner kronor fördelat över fyra år. 60 miljoner från Formas, resterande 25 miljoner kronor från olika partner i forskningscentret. Det är tänkt att PLENTY kommer engagera en bred mängd forskare på KTH, och bygger på forskningstemat "cirkulära livsmedelssystem" hos KTH FOOD, en intern satsning på KTH för hälsosamma och hållbara livsmedelssystem.
När Formas nu offentliggjort de nya forskningscentrum som ska stärka Sveriges livsmedelssystem står det klart att KTH förutom PLENTY även kommer att medverka i centrumsatsningarna PLATE och FORCE.
Text: Peter Asplund