Till innehåll på sidan
Till KTH:s startsida

Nytt initiativ vill göra industrin fossilfri med kärnenergi

Pär Olsson i labbet
Professor Pär Olsson leder KTH:s strategiska initiativ inom kärnenergi. Foto: Jon Lindhe

Tema Energi

Publicerad 2024-12-09

Nu ska KTH:s forskare hjälpa den tunga industrin att bli fossilfri. Ett nytt initiativ inom kärnteknik ska med hjälp av nästa generations reaktorer hitta lösningar för effektiv el - men framför allt värme.

Porträtt Christoph
Christophe Duwig, professor vid avdelningen för processteknologi.

Kärnenergi har länge varit ett kontroversiellt ämne i Sverige, men vindarna har vänt. Företag som Google, Amazon och Microsoft planerar för små kärnreaktorer för att säkra fossilfri eltillgång, och i debatten nämns ofta de små modulära reaktorerna (SMR) som framtidens lösning.

Vad har förändrats? Klimatförändringarna kräver akuta lösningar, energipriserna stiger, och ny teknik gör reaktorerna säkrare och mer effektiva.

– Framför allt är kärnenergi en lösning för att kunna göra en fossilfri omställning. Transportsektorn elektrifieras och våra utsläpp från elproduktion är redan låga - Sveriges största utmaning idag är att lösa behoven hos den tunga industrin, säger Pär Olsson, professor i kärnteknik på KTH.

Fossilfria energilösningar

Han leder ett nystartat strategiskt initiativ på KTH som ska hjälpa industrin att hitta fossilfria lösningar med hjälp av kärnenergi.

– Det handlar inte om att ersätta sol- eller vindkraft, vi behöver en blandning av fossilfria kraftslag. Industrin kräver kontinuerlig energiförsörjning till anläggningarna, vilket är svårt med sol- och vindkraft.

Strategiska forskningsinitiativ på KTH

Satsningen på kärnteknik är ett av KTH:s strategiska forskningsinitiativ. Dessa initiativ samlar insatser kring områden som är viktiga för samhällsutvecklingen och tydligt kopplat till dess behov. Våra forskare får mötas i nya samarbeten, antingen inom ett befintligt forskningsområde eller genom att skapa ett nytt.

Kontakta oss: 

Pär Olsson
Pär Olsson professor
Christophe Duwig
Christophe Duwig professor

Läs mer: 

99 miljoner till små blykylda kärnreaktorer

KTH:s initiativ inom kärnteknik

Initiativet samlar KTH:s experter inom bland annat kärnteknik, säkerhet, kemi, materialforskning och processindustri med målet att utveckla lösningar för elintensiva processer som vätgasproduktion och framför allt: lösa industrins stora behov av värme. Och här kan framtidens reaktorer få en ny uppgift.

– Reaktorer alstrar mycket restvärme, men i dagsläget blir bara 35 procent av energin från kärnkraften el, resten är värme som går förlorad när den släpps ut i havet, säger Christophe Duwig, professor vid avdelningen för processteknologi. Han arbetar med hur man förser industrier med värme, framför allt högtemperaturvärme.

Dagens vattenkylda reaktorer kommer inte upp i de temperaturer som industrin behöver, eftersom kylvattnet i reaktorerna kokar vid relativt låg temperatur.Med framtida reaktortekniker används nya kylmedel, som exempelvis gas eller bly, som kan användas vid betydligt högre temperaturer, vilket ger helt nya möjligheter.

– Några av de små modulära reaktorerna (SMR) använder innovativa kylmedel som gör att de kan producera värme på upp till 1000 grader Celsius – tillräckligt för att ersätta fossila bränslen i de flesta industriprocesser, säger Christophe Duwig.

Säkrare reaktorer

SMR är mindre reaktorer som kan byggas i moduler, vilket gör att de kan bli klara snabbare och billigare än traditionella reaktorer. Deras flexibilitet och storlek gör dem särskilt lämpliga för industrikluster.

– Nyckeln till framtidens reaktorer är materialutveckling, säger Pär Olsson. På KTH har vi till exempel utvecklat stål som klarar de korrosionsutmaningar vi får med en SMR som har bly som kylmedium.

Pär Ohlsson och Christophe Duwig ska träffa industrirepresentanter och lyssna på vilka utmaningar de har, berätta vilka möjligheter som finns och vad ett samarbete med KTH:s forskare skulle innebära.

Men kärnteknik väcker också frågor om säkerhet, avfall och samhällsacceptans.

– Säkerheten kommer alltid först och de nya reaktorer som vi jobbar med har i sin design en inbyggd högre säkerhetsnivå än dagens vattenkylda reaktorer. I princip alla SMR-koncept jobbar med passiv säkerhet som fokus, det vill säga att reaktorn ska kunna kyla ned sig själv utan handpåläggning vid en eventuell olycka, säger Pär Olsson.

En annan fördel med gas- och metallkylda reaktorer, enligt Pär Olsson, är att de kan byggas för att återvinna kärnbränsle där man i framtiden får ett energisystem som använder uranet maximalt effektivt och tar hand om en stor del av avfallsfrågan på samma gång.

– Samhällsacceptansen för fjärde generationens reaktorer tror jag kommer att bli större, men även detta behöver vi jobba på, säger Pär Olsson som tillsammans med Christophe Duwig hoppas att initiativet på KTH kan bli ett viktigt bidrag till energiomställningen.

– Att få en stark och fossilfri industri i Sverige och Europa är en komplex utmaning där vi måste kraftsamla och samarbeta, säger Christophe Duwig.

Text: Anna Gullers

För den vetgirige

Hur kan kärnenergin effektivisera vätgasproduktionen?

Inom gruvindustrin finns idag stora projekt som jobbar för en fossilfri gruvnäring där man vill använda vätgas för att ersätta det kol som används för att framställa metaller ur mineraler.
Vätgasproduktion kräver mycket elektricitet när man vill sönderdela vatten. Dessa system måste ha kraftkällor som är stabila och fossilfria. Framtida kärnreaktorer, som SMR, genererar högtemperaturvärme som kan integreras direkt i vätgasproduktionen för att kraftigt förbättra den totala verkningsgraden av energiutnyttjandet.

Vilka industrier behöver högtemperaturvärme?

Kemiindustri - för att göra nya molekyler, tex fossilfri vätgas.
Skogsindustrin - göra biomassa till biobränsle. Tillverka biokol.
Återvinningsföretag – för att återvinna material.
Stålindustrin – för att smälta och omarbeta stålet.
Pappersmassaindustrin – för att hetta upp biomassan.
Gruvindustrin – för att framställa metaller ur mineraler.

Vad innebär 4:e generationens kärnkraft?

  • Använder bränslet betydligt effektivare än dagens kärnkraft.
  • Lämnar inte efter sig lika långlivat avfall och kan återvinna bränsle från dagens kärnkraft.
  • Ska producera el eller värme till samma kostnad eller billigare än dagens reaktorer.
  • Utformas så att det inte kan orsaka olyckor med allvarliga konsekvenser.

Våra befintliga kärnkraftsanläggningar är generation 2. De flesta reaktorer som byggs just nu kallas generation tre plus, och är designade med passiva säkerhetssystem, vilket innebär att de kan stänga av sig själva och förbli säkra även utan mänsklig inblandning eller extern strömförsörjning.

Var behövs kärnteknikstudenter?

KTH har Sveriges enda masterprogram i kärnteknik, det har en stark internationell prägel och antalet sökande växer varje år.

Pär Olsson om att plugga kärnteknik på KTH:
”Om vi utvecklar kärnteknik i Sverige behövs personer som förstår kärnenergi. Många har en ganska snäv bild av vad det finns för yrken efter utbildningen. Studenterna som studerat kärnteknik på KTH har redan idag viktiga positioner i samhället (inom regeringskanslier, inom kärnenergiindustrin, på myndigheter, startupföretag, konsultföretag, internationella arbeten).”

Läs mer om våra studenter

Plugga kärnteknik

Hur stor är en SMR (Small Modular Reactor)?

En vattenkyld liten reaktor med passiv säkerhet behöver en tank som är runt 20 meter hög för att kunna ha tillräckligt med kylvatten. Om kylmedlet i stället är exempelvis bly kan hela reaktorpaketet bli ca 5x5 meter.

Tema Energi

En omställning till en fossilfri och energisäker framtid kräver forskning och innovation av högsta kvalitet. I en serie artiklar presenteras pågående forskning från KTH som bidrar till framtidens energilösningar.

Nytt initiativ vill göra industrin fossilfri med kärnenergi

Utmaning att ersätta fossil energi med vätgas

KTH ska fylla kunskapsluckor inom storskalig batteriproduktion

Större behov av el kräver nya lösningar och innovationer

AI kan hjälpa operatörer att fatta snabba beslut i elsystemet