Till innehåll på sidan
Till KTH:s startsida

Odlingsmarken runt Medelhavet är hotad

En vingård i Italien
Området runt Medelhavet är den jordbruksmark som drabbats mest av erosion i Europa. Här är en vingård i Italien. Foto: Franco Volpato / mostphotos.com

NYHET

Publicerad 2022-02-24

De europeiska länderna runt Medelhavet står för en signifikant del av världens produktion av vin, oliver, nötter och tomater. Samtidigt visar ny forskning att regionens jordbruk är den mest utsatta i Europa för jordförstöring och ökenspridning.

En nygjord analys av jordbruksdata från ett dussintal europeiska länder visar att medelhavsområdet har den högsta takten av jorderosion i Europa. Studien visar också att samma jordbruksmark har den lägsta nivån av organiskt kol och kraftiga problem med saltanrikning.

Bakom analysen står forskare från KTH, Stockholms universitet samt Navarino Environmental Observatory i Grekland. Forskningsresultatet har precis blivit publicerat i den vetenskapliga tidskriften Science of the Total Environment. 

Enligt forskarna är jordförstöringen ett resultat av problem orsakade av människan. Vissa regioner har förstörts så mycket att marken är i närheten av den kritiska gräns där den kan användas för odling.

– Det kanske mest problematiska av allt är att jordförstöringen kan vara mer omfattande än vad vi hittills förstått, säger Zahra Kalantari, en av forskarna bakom arbetet och tillika universitetslektor vid KTH.

Jorderosion i Portugal
Här är ett exempel på jorderosion från ett övergivet lantbruk i Portugal. Foto: Zahra Kalantari

Anledningen till detta enligt Zahra Kalantari är att jordförstöringen är ett multidimensionellt problem som involverar så väl fysiska, kemiska som biologiska processer. Det finns också signifikanta kunskapshål när det kommer till förståelsen för problemets utbredning menar forskarna. Medan vissa forskningsstudier har påvisat de ekonomiska effekterna av minskande skördar som ett resultat av jorderosion så saknas fortfarande ekonomiska bedömningar av vilka negativa effekter jordförstöringen i medelhavsområdet ger upphov till i övrigt, menar Zahra Kalantari.

I arbetet pekar forskarna bland annat på en rumänsk forskningsstudie från 2017 som visar att så mycket som 25 procent av brukad jord i medelhavsområdet står inför en risk, ibland hög risk, att drabbas av ökenspridning inom en nära förestående framtid. Detta främst på grund av erosion, näringsfattigare jord, minskad biologisk mångfald, föroreningar, saltanrikning, bebyggelse samt att jorden packas av fordon och djur.

De här förstörande biologiska, fysiska och kemiska processen är väldokumenterade sedan tidigare, medan den minskade biologiska mångfalden enligt forskarna inte är det. 

– Insekter och arter som maskar och myror bidrar med biologisk mångfald och berikar jorden, och de hotas av jorderosion och miljöföroreningar, säger Zahra Kalantari.

Hon tillägger att detta hot inte kan undanröjas med något annat än kunskap om var, hur och när de här förstörande processerna äger rum.

Forskarna föreslår via sin studie att situationen för jordbruket runt medelhavet kartläggs under en längre tidperiod så att en ökad förståelse för vad som händer över tid kan erhållas. På det sättet hoppas man att vidare jordförstöring kan förebyggas.

Text: David Callahan