Till innehåll på sidan

Rättvisa glöms bort i klimatomställning

Bildmontage som visar smältande stålmassa och exteriör av petrokemisk industrianläggning.
Forskare vid KTH ska undersöka hur industriell omställning upplevs på plats i lokalsamhället när svenska storföretag inom petrokemi och järn- och stålindustrin ska ställa om till fossilfritt. (Foto: Unsplash och Pixabay)
Publicerad 2022-05-02

Hur kan man få till en omställning av industrin som är både grön och rättvis? I en studie granskar KTH-forskare hur jobb, arbetsliv och lokala intressen kan påverkas när svenska storföretag ska börja kapa sina utsläpp.

Porträtt på Pernilla Hagberg.
Pernilla Hagberg.

– Hittills har frågan varit ganska ensidigt behandlad, teknikorienterad och ur företagsledningens perspektiv. Vi vill belysa vilka sociala och ekonomiska konsekvenser omställningen får för människor på arbetsplatsen och i lokalsamhället, säger Pernilla Hagbert , forskare inom urbana och regionala studier på KTH.

För en långsiktigt hållbar omställning behöver fler röster än vad som hittills framkommit lyftas fram, menar hon:

– Industrins omställning framställs ofta som neutral och objektiv. Men den bygger på en massa antaganden och föreställningar som inte är givna. Om inte fler får komma till tals kan det skapa spänningar och konflikter som kan göra att omställningen helt missar målet.

I projektet, Liv och arbetsliv i industrins klimatomställning, djupdyker forskarna i två samhällsbärande branscher, petrokemin och järn- och stålindustrin. Båda är stora utsläppare och står inför omfattande förändringar i hög takt om Sverige ska nå klimatmålen.

Lyfta fram nya perspektiv

Inom stålbranschen finns långtgående planer på att producera fossilfritt stål, genom att byta kol mot grön el. Petrokemin satsar bland annat på energieffektiviseringar, biodrivmedel och koldioxdlagring.

– Förhoppningen är att kunna göra mer av allt, men i en fossilfri tappning. Men vad händer om detta inte räcker? Det krävs kanske att man mer radikalt minskar eller lägger om produktionen. Vi vill lyfta fram nya perspektiv i den här ”berättelsen”. Vad ser de anställda och andra lokalintressenter som utmaningar och möjligheter?

Hon lyfter också fram de intressekonflikter som finns både när det gäller ett ökat elbehov på nationell basis och lokala frågor om miljö och arbetsliv.

Målet för forskarna är att ta fram ett bättre grundat beslutsunderlag inför vilka prioriteringar som kan behöva göras. Samhället behöver ha beredskap för alternativa scenarier med en utveckling som går åt olika håll för att uppnå en hållbar framtid, menar Pernilla Hagberg.

Fackliga frågor i fokus

Fackliga frågor är i fokus för studien: Vad händer om arbete på verkstadsgolvet försvinner och ersätts med ingenjörsuppgifter? Om arbetstillfällen utlokaliseras?

– Vi behöver belysa rättvisan i den gröna omställningen. Vilka gynnas eller missgynnas – hur det kan komma att se ut för olika grupper, beroende på utfallet.

Forskarnas kartläggning sker genom två fallstudier: ett företagskluster inom kemi och gasproduktion i Stenungsund och ett stålverk i Norrbotten. Intervjuer och workshops ska genomföras med arbetare, tjänstemän och företagsledare i syfte att kartlägga förväntningar och förutsättningar.

Även lokala samhällsplanerare, politiker och civilsamhället ska höras om deras syn på hinder och möjligheter.

Text: Christer Gummeson

Forskningen i korthet

Forskningsprojektet Liv och arbetsliv i industrins klimatomställning pågår fram till 2024 och finansieras av Forte. Forskningen leds av IVL, Svenska miljöinstitutet, och forskarna ska göra kvantitativa analyser på arbetstillfällen och tekno-ekonomisk utveckling. Även industrins färdplaner ska analyseras i syfte att se om de uppnår hållbarhetsmålen. KTH:s forskning undersöker hur omställningen upplevs på plats och belyser inneboende konflikter.

Innehållsansvarig:redaktion@kth.se
Tillhör: Om KTH
Senast ändrad: 2022-05-02