Robotar ökar engagemanget under lektionstid
NYHET
Att se varandra i ögonen är en central del i att etablera kontakt människor emellan. Det vet lärare som ofta använder sig av ögonkontakt för att skapa engagemang och deltagande under lektionstid. Men kan en robot göra samma sak? Kan den stimulera mänsklig respons enbart genom ögonkontakt, även när människor är mindre benägna att besvara en fråga i klassrummet? En forskningsstudie visar att roboten kan det.
Nu har forskare vid KTH fått en studie publicerad i samband med en vetenskapliga konferens om interaktion mellan robotar och människor. Studien bygger på experiment där en robot sats att leda en ordspel på svenska för människor med varierande kunskaper i språket. Genom att styra robotens blick mot mindre skickliga spelare kunde forskarna se att roboten framkallade ett större deltagande även hos de mest motvilliga deltagarna.
KTH-forskarna Sarah Gillet och Ronald Cumbal berättar att resultatet ger ett vetenskapligt stöd för att robotar skulle kunna spela en produktiv roll i olika utbildningssituationer.
– Att tilltala en person med vederbörandes namn är inte alltid det bästa sättet att skapa engagemang. Att titta på någon kan naturligt påverka hur delaktiga denna människa är. Speciellt om det råder en obalans exempelvis på grund av olika språkkunskaper bland människor i en grupp, säger Sarah Gillet.
Roboten använder ögonkontakt
Hon tillägger att forskarna kunnat visa att människor som av någon anledning inte varit benägna att delta i lektionen varit hjälpta av roboten som assisterat och stöttat dem med engagemanget.
Forskarkollegan Ronald Cumbal bekräftar att studien visar att robotar kan hjälpa till vid en
gruppdiskussion. Detta är emellertid första gången som en studie undersöker vad som händer när en robot använder ögonkontakt i en grupp människor där diskussionen är obalanserad, när den domineras av en eller ett fåtal individer.
Experimenten utfördes med spelare i par där en pratade flytande svenska och en var under upplärning i språket. Spelarna instruerades att ge roboten olika ledtrådar så att den med hjälp av dessa skulle kunna gissa ordet ifråga. Roboten var uppbyggd som ett animerat ansikte på en specialdesignad plastmask i form av ett människoansikte.
Tittar på mindre kunniga deltagare
I en sådan här situation kan en person som talade ett språk flytande lätt ta över diskussionen eller tävlingsmomentet, och dominera det. Enligt Ronald Cumbal kunde roboten dock uppmuntra till delaktighet genom att flytta blicken till spelaren som var mindre kunniga på språket, och sedan invänta ett svar.
– Robotens blick kan ändra på gruppdynamiken, vilka roller olika människor tar i en situation. Vårt arbete bygger på det. Det visar att även när det finns en obalans vad gäller den skicklighet som krävs för att utföra en aktivitet så kan robotens blick fortfarande påverka hur deltagarna bidrar, säger Ronald Cumbal.
Är forskningsresultatet även giltigt i andra situationer än undervisning och spel? Sarah Gillet anser det.
– Vi förväntar oss att detta kommer vara applicerbart även i andra situationer som till exempel jobbmöten där alla kanske inte får samma chans att prata lika mycket, säger Sarah Gillet.
Studien publicerades den nionde mars under konferensen "ACM/IEEE International Conference on Human-Robot Interaction '21". Artikeln nominerades till "Best Paper Award" på samma konferens. Sällskapsspelet som använts i studien är "Med andra ord".
Text: David Callahan.
För mer information, kontakta Sarah Gillet på sgillet@kth.se eller Ronald Cumbal på ronaldcg@kth.se.