Till innehåll på sidan

Så bortförklarar vi klimatskadliga handlingar

Kvinna med matkorg på mataffär
”Man kan göra flygresor om man är vegetarian”, är ett exempel på så kallat budgettänkande då man föreställer sig ett klimatkonto där handlingar vägs mot varandra. Foto: Syda Productions/Mostphotos
Publicerad 2024-01-30

Hur ursäktar vi våra egna handlingar som skadar klimatet? KTH-professorn Nina Wormbs forskningsprojekt fick medial uppmärksamhet redan innan det börjat.
– Jag har aldrig som forskare varit med om så stort intresse och engagemang.

Nyligen avslutade projektet ”Legitimeringsprocesser för att inte handla i klimatfrågan”  handlar om hur människor som accepterar klimatvetenskap resonerar kring sina val. Ämnet har en hög igenkänningsfaktor, väcker känslor och berör existentiella frågor. Forskningsprojektet leddes av Nina Wormbs, professor i teknikhistoria , tillsammans med Maria Wolrath Söderberg, docent i retorik vid Södertörns högskola.

Ovanlig forskningsmetod

Illustration: Alexander Cyrén

Båda bedriver grundforskning med intresse för hur människor tänker. I projektet använde duon en ganska ovanlig forskningsmetod; retorisk analys av enkätsvar. De kartlade tankestrukturer och upptäckte en rad återkommande argument för att ursäkta klimatskadliga handlingar. Vanligast var ”budgettänkandet”, att föreställa sig ett klimatkonto där handlingar vägs mot varandra. Ett exempel på det är ”man kan göra flygresor om man är vegetarian”. Det var också vanligt att jämföra sitt eget agerande med någonting sämre.

”Inte isolerade”

Illustration: Alexander Cyrén

Ofta hörs argument för att individen inte ska behöva ändra livsstil eftersom klimatkrisen orsakas på systemnivå.

– Livsstilsproblem och systemproblem är inte isolerade från varandra och bör inte ställas mot varandra, förklarar Nina Wormbs.

Människor påverkar varandra i sättet att tänka och engagemang kan ge legitimitet till systemförändringar. Nina Wormbs och Maria Wolrath Söderberg undersöker det i nystartade forskningsprojektet ”Kollektivt engagemang för klimatomställning” . De söker förståelse för vad som får människor att engagera sig, och processerna bakom normförändring.

”Väldigt reflexiv”

Illustration: Alexander Cyrén

Forskarna har även ställt enkätens frågor till sig själva.

– Man blir väldigt reflexiv av att jobba med det här. Att syna de egna argumenten kan så ett frö till förändring. Många som deltagit i undersökningen har påverkats i sina funderingar kring hållbarhet.

En annan enkät, som riktades till personer som slutat flyga av klimatskäl, visade att kunskap spelar stor roll för vilka val man gör. Både samvete och rädsla kan leda till handling om man upplevt klimatförändringar och sett faran med egna ögon; sinade brunnar, översvämningar, eller känt brandlukt. Det kan också leda till omställning om man sett storlek och proportioner på de egna utsläppen. Många som ställt om berättar att de vill kunna svara inför barn och unga att ”jag gjorde allt jag kunde”.

Ekonomiskt tänkande

Nina Wormbs vid sin bokhylla på KTH
Nina Wormbs. Foto: Jenny Rosen

– Att tänka ekonomiskt borde vara en väg framåt för att rädda vår planet. Problemet med budgettänkandet är om man jämför handlingar som inte är jämförbara, exempelvis flygning och återvinning. Har man ett utsläppsutrymme måste man helt enkelt hålla sig inom det. Om vi använder oss av ekonomiskt tänkande måste vi få siffrorna rätt, menar Nina Wormbs.

Klimatforskning handlar inte bara om att mäta förändringar i jordsystemet. Forskningen behöver undersöka hur omställning fungerar, ekonomiska styrmedel, nya energilösningar, och frågor om människors tankar och sammanhang, förklarar hon.

– Humaniora har mycket att tillföra. Det viktiga är att vi börjar diskutera de här frågorna.

Text: Jenny Rosen

Läs mer om forskningen:

Nina Wormbs och Maria Wolrath Söderberg: “Thinking structures of climate delay: internal deliberations among Swedes with sustainable ambitions”, Environment, Development and Sustainability

Nina Wormbs och Maria Wolrath Söderberg: ”Grounded: Beyond Flygskam”

Nina Wormbs: ”I Still Do a Lot of Good”, The Rachel Carson Center Review

Nina Wormbs: ”Vintern är utrotningshotad - Den försvinner med ett stilla takdropp”, Dagens Nyheter

”Så ursäktar vi vår påverkan på klimatet – mot bättre vetande”, Göteborgs-Posten

Innehållsansvarig:redaktion@kth.se
Tillhör: Om KTH
Senast ändrad: 2024-01-30