Sophia Hober föreläser om covid-19 på ForskarFredag
”Det som är intressant är inte hur många antikroppar man har utan hur bra de är”

Hallå där, Sophia Hober! Du är en av tre forskare som ska föreläsa om forskning kring covid-19 på ForskarFredag 27 november. Vad kommer du att prata om?
– Jag kommer att prata om vår antikroppsmetod. Och jag kommer att prata om de problem som finns med befintliga metoder, som visar lite blandade resultat när det gäller prestanda. Sedan kommer jag att prata om sjukvårdspersonalen och risker med exponering för covid-19, hur man ska använda skydd och så där. För det där har fungerat rätt dåligt i Sverige. På de sjukhus vi tittar på – och även på andra sjukhus – har man haft väldigt mycket större smittspridning än i andra länder, säger professor i molekylär bioteknologi på KTH.

Vad skiljer er antikroppsmetod från andra metoder?
– Till skillnad från de flesta andra metoder använder vi oss av två delar av viruset. Det gör att vi kan ha en lägre signal från respektive virusprotein och därigenom få en högre känslighet. På så vis får vi tillförlitliga svar och undviker att få falska positiva eller falska negativa resultat. Vi har analyserat individer som har testat negativt i Region Stockholm två eller tre gånger trots att de har haft sjukdomen. Men med vår metod så har de testat positivt. Det är inte lika vanligt att ha haft sjukdomen och inte ha antikroppar som många tror.
Hur pass tillförlitlig är metoden?
– Vi har analyserat 332 positiva kontroller. Och bland dessa är det en individ som inte har antikroppar. Vi hittar faktiskt inte några antikroppar hos den personen. Det är en tonåring som har bott ihop med sjuka personer, men hen har inte antikroppar. Så det blir 99,7 procent. Sedan har vi kört 2090 negativa prover och där hittar vi ingen falsk positiv. Där är alla provsvar negativa.
Förutom att konstatera att personer har eller inte har antikroppar, vad använder man datan från testerna till?
– Man kan titta på om vaccin fungerar, följa de som har fått vaccin och se hur länge antikropparna finns kvar. Vi har också studerat hur länge individer har kvar antikroppar. Och där har vi sett att ungefär 20 procent har så pass låga nivåer av antikroppar efter fyra månader att vi rapporterar dem som negativa. Vi ser ju att de har antikroppar, men de kommer inte ovanför vår gräns för att rapportera positivt.
Vad jobbar ni med nu?
– Dels tittar vi på olika statistiska underlag på uppdrag av Folkhälsomyndigheten, som vill få data från olika grupper i samhället. Vi följer upp personalen och patienterna vi har studerat på Danderyds sjukhus ur olika aspekter. Kan man få infektionen igen fast man har antikroppar? Hur snabbt försvinner antikropparna?
– Sedan utvecklar vi, i samarbete med Jonas Klingström på KI, en metod för att se hur stor del av antikropparna som faktiskt neutraliserar viruset. För det är ju egentligen det som är mest intressant. Inte hur mycket antikroppar man har, utan hur bra de är.
Anmälan till föreläsningarna om covid-19 och andra aktiviteter på ForskarFredag.
Håkan Soold