”Studenterna ska lära sig – inte testas”
Undervisningen ska vara så okomplicerad som möjligt. Det är KTH-läraren Malin Sellebys ledord. Hon är expert på termodynamisk modellering och verksam vid Institutionen för Materialvetenskap (MSE).
– Kontakten med studenterna är det bästa med att undervisa och går det bra på tentorna är det extra kul, säger hon.
Malin Selleby ger ett lugnt och vänligt intryck när hon tar emot i byggnaden mitt emot KTH-hallen. Här råder en icke-hierarkisk miljö och det är något hon till stor del tillskriver framlidne professorn Mats Hillert.
– Han var förnamn med alla och det har nog smittat av sig. Att hantera och möta studenter och kollegor på samma nivå är viktigt för mig.
Hon förespråkar det enkla och menar att lärare inte ska krångla till det för att verka märkvärdiga.
– Gör det så lätt som möjligt. Försök att alltid vara tillgänglig för studenter och svara på frågor. Jag är inte ute efter att testa utan för att de ska lära sig, men på tentorna testas de ju förstås. Det ska inte finnas en rädsla för att ställa ”dumma” frågor.
En bra lärare, menar hon,har viljan att lära ut och tycker om sitt ämne. Trots att Malin Selleby, som 2020 utsågs till Årets lärare på KTH , hållit vissa kurser under lång tid känner hon engagemang när det väl drar i gång. Under coronapandemin ökade trycket och lärarna fick själva utveckla kurserna till digital undervisning. Hon spelade in många föreläsningar och utvecklade quizar.
– Studenterna får visa där att de gjort exempelvis en labb och det är självrättande, alltså mer effektivt.
Sedan länge undviker hon power points. Det blev oftast snabba genomgångar där hon knappt hängde med själv.
– Jag tror inte på att mata igenom 47 bilder på en timme. Nu skriver och ritar jag oftast på tavlan. Visst går det långsammare men jag tror att det fastnar bättre.
Hur gör du för att fånga studenternas uppmärksamhet?
– Är någon här som egentligen vill något annat blir det svårare. Men hos en del växer ett intresse vartefter de börjar förstå hur allt hänger ihop och får se olika material. För mig är det tillfredsställande att se när studenterna förstår och deras glädje av att lyckas med en uppgift.
Många presumtiva studenter kan känna en oro för stora föreläsningar. Kommer man ens kunna prata med sina lärare är en vanlig fundering. Svaret är ja.
– Nu håller vi på att ändrapåexaminationen, det ska inte bara vara fem timmar salstenta. Vi examinerar även med dator– eller praktiska labbar. Men man ska vara medveten om att det här inte är en fortsättning på gymnasiet, utan att det ställer högre krav på motivation och eget ansvar. Missa inte undervisning bara för att den är frivillig.
Förbereder studenterna
Utöver sin forskning och undervisning har hon handlett många doktorander, ofta sker den mesta av forskningen tillsammans med doktorander.
På grundnivån fokuserar hon på att förbereda studenterna för det mer avancerade. Hon beskriver undervisningen som ganska teoretisk men att man sedan applicerar sina kunskaper på exempelvis stål, andra legeringar och keramer.
Inom termodynamisk modellering studeras kopplingen mellan sammansättning, temperatur och tryck och hur det påverkar materialet. Med hjälp av termodynamisk modellering kan man exempelvis räkna ut vad som sker när förändringar utförs.
– I datorn kan du räkna ut ”vad händer om jag stoppar i det här i en legering”? Du behöver alltså inte göra experiment för allting.
Området har en mycket ljus framtid. Det finns ett stort antal jobbmöjligheter för blivande materialingenjörer.
– Industrin skriker efter folk med den här kunskapen i takt med omställningen till exempelvis miljövänlig ståltillverkning där materialförståelse är grunden för det mesta av den teknologi som finns nu och i framtiden.
Text och foto: Lars Öhman ( larsohm@kth.se )