Till innehåll på sidan
Till KTH:s startsida Till KTH:s startsida

"Vi behöver bryta detta beroende"

En bit av den sällsynta jordartsmetallen dysprosium, en metall som ingår i permanentmagneter.
Dysprosium är ett metalliskt grundämne som tillhör gruppen sällsynta jordartsmetaller. Bild: SPL/Science Source.

NYHET

Publicerad 2022-06-01

Hallå där, Michael Svärd, en av forskarna från KTH som ska tala på en akademisk konferens i samband med FN-konferensen Stockholm +50. Vad ska du prata om?

– Jag tänkte tala om sällsynta jordartsmetaller, och vad det finns för möjligheter och svårigheter med att återvinna dem från olika avfallsströmmar, till exempel elektronikskrot och restavfall från produktion.

Varför är detta viktigt?

porträtt Michael Svärd
Michael Svärd, forskarna vid KTH. Foto: Privat

– Många av jordartsmetallerna har egenskaper som gör att de är viktiga i olika avancerade applikationer som behövs, och kommer behövas i allt högre grad, i vårt samhälle. Till exempel neodym (Nd) och dysprosium (Dy), som ingår i permanentmagneter. Dessa magneter är nyckelkomponenter i elmotorer och vindturbiner, och alltså otroligt viktiga för en lyckad omställning till en fossilfri elproduktion och för den pågående elektrifieringen av fordonsflottan, men även för att kunna tillverka elsparkcyklar. Samtidigt bryts och raffineras de i smutsiga, energikrävande processer, och tillgången kontrolleras idag nästan helt av Kina. Vi behöver bryta detta beroende, och en av pusselbitarna är en utvecklad återvinning av uttjänta magneter och annat avfall som innehåller jordartsmetaller.

Berätta mer om vad du forskar om just nu.

– I vår grupp fokuserar vi på hur man löser upp, separerar och utvinner metaller ur olika material som en del i hållbara återvinningsprocesser. Vi har flera pågående projekt som fokuserar på just sällsynta jordartsmetaller, både helt egna svenskfinansierade och samarbeten med olika europeiska företag och forskargrupper. Just nu tittar vi bland annat på hur man kan separera Nd från laklösningar med andra metaller genom vätskekromatografi och olika utfällningsmetoder.

Vilka stora utmaningar ser du inom ramen för ditt forskningsområde de kommande femtio åren, och som behöver beforskas?

– På så pass lång sikt är det svårt att sia, men det råder ingen tvekan om att stora omställningar pågår, med snabb utveckling och stora krav på specialiserade komponenter. Vi måste se till att säkerställa en cirkularitet, att det går att återvinna dessa produkter i rena, effektiva och lönsamma processer. Det kommer antagligen att handla både om att utveckla processer som klarar av blandade fraktioner, där till exempel metallerna förekommer i varierande mängder och låga halter, men också specialiserade processer för enskilda produkter, där effektiviteten kan bli högre.

Berättat för: Peter Ardell

Faktaruta

Den första juni anordnar Stockholms Trio (Karolinska Institutet, Stockholms universitet och KTH) tillsammans med Stockholm Environment Institute en akademisk konferens i samband med FN-konferensen Stockholm+50. Konferensen fokuserar på hur vetenskapsbaserade lösningar kan driva transformativa förändringar för hållbarhet.

Mer om konferensen, på Stockholms universitets webbplats.