När robotarna intar äldreboendet

ROBOT

Publicerad 2016-05-11

I framtiden står det sannolikt ett robothuvud i vardagsrummet och tittar på dig. Skrämmande? Inte särskilt. Roboten hjälper dig att se om du är på väg att drabbas av demens. Hedvig Kjellström, professor på KTH och en av forskarna som jobbar med roboten, tror att den förutom Alzheimerdiagnoser även ska kunna upptäcka depression.

Hon har precis fått ta emot ett anslag på 22 miljoner kronor för forskning om och utveckling av ett robotsystem som ser och kommunicerar med användare och samtidigt kan spåra tidiga tecken på demens.

– Jag jobbar med att systematiskt kartlägga hur människor kommunicerar icke-verbalt. Det kan handla om ansiktsuttryck, gester, hur ofta och hur långa pauser man gör när man pratar och så vidare. Utifrån detta bygger jag sedan olika datormodeller, säger Hedvig Kjellström.

Just vårt kroppspråk säger en hel del om oss människor. Detta utan att vi direkt är medvetna om det. Det handlar bland annat om hur vi uppfattar varandra bortom det talade ordet. Men vårt kroppspråk, våra gester, vårt sätt att prata, som vi själva uppfattar, kan också berätta saker om vår hälsa. När mönstren avviker, vill säga.

Hedvig Kjellström berättar att det finns åtminstone två användningsområden här, det vill säga två nyttor med hennes forskning.

– Om vi vet hur människor uppfattar varandra så kan vi använda denna lärdom på robotar. Det kan handla om allt från blickriktningsmönster till armgester. Med den här kunskapen kan vi göra robotar mänskliga, får dem att framstå som mer socialt kompetenta. Kan robotarna tolka människors omedvetna signaler uppstår det färre missförstånd i kommunikationen, säger Hedvig Kjellström.
 
Den andra tillämpningen är att först studera mänsklig icke-verbal kommunikation för att sedan använda denna kunskap till att ställa diagnoser.

– Om man har en sådan robot som jag vill bygga kan man använda den exempelvis till att ställa Alzheimerdiagnoser, men också se hur demenssjukdomar fortskrider, säger Hedvig Kjellström.

En sådan diagnos görs idag genom samtal mellan läkare och patient och genom olika minnestester. Dock är sjukvårdens resurser begränsade. Att få en första diagnostid kan ta månader och ibland kan demenssjukdomar komma smygande utan att den drabbade eller omgivningen märker av den. Samtidigt är det mycket viktigt att en behandling i form av minnesträning eller läkemedel sätts in så tidigt som möjligt så att sjukdomsförloppet kan bromsas.

Med ett robothuvud som kan ställa demensdiagnoser kan sjukdomens utveckling följas mycket noga med undersökningar hur många gånger som helst per dag. En mängd funktioner byggs in i robothuvudet, till exempel spel eller Skype. Ett samtal eller två till släktingar eller en stunds nöje kan göras parallellt med diagnoser ställs. Detta ska sedan jämföras med dagens situation där återbesök hos läkaren kanske sker en gång per månad.

– Detta är utomordentligt bra, för ju snabbare en behandling sätts in desto bättre är det för patienten och patientens nära och kära. Robothuvudet kan därmed bidra med en förbättrad vårdkvalitet för demenspatienter. Att ställa diagnoser ofta är dessutom bra ur perspektivet att till exempel tidiga Alzheimersymptom bara visar sig då och då, inte hela tiden. Det kan innebära att människor drabbade av Alzheimer i värsta fall kan gå utan diagnos i åratal, säger Hedvig Kjellström.

Själva forskningsarbetet mot ett robothuvud som kan ställa diagnoser kommer att gå till så att demenspatienters icke-verbala kommunikation spelas in och analyseras. Även friska människor ska studeras så att roboten lär sig skillnaden mellan kroppsspråket hos friska och sjuka individer, förstå kopplingarna mellan demens och kommunikation.

Kommer människor att känna sig bekväma med robothuvuden i hemmet?

Hedvig Kjellström ser inga problem med detta.

– Många äldre använder ju datorer flitigt redan idag, så tekniken är nog inga problem. Men det är förstås viktigt att gränssnittsdesignen är bra och begriplig. En doktorand kommer att studera användbarhetsaspekter. Både i Italien och Japan har det tidigare gjorts vetenskapliga studier som visar att äldre är mycket positiva till robotar i hemmen. Så jag tror i alla fall inte det finns något principiellt motstånd, säger Hedvig Kjellström.

Hon tillägger att den största utmaningen i forskningsarbetet kommer att vara att få till ett så robust robothuvud som möjligt. Som klarar av att detektera rätt saker. För det krävs mycket ingenjörsarbete.

– Vi måste testa robothuvudet på tillräckligt många patienter - något vi får tillgång till via vår partner på Karolinska institutet. Att erhålla rättvisande resultat är ett omfattande arbete, säger Hedvig Kjellström.

Forskningsprojektet går under namnet "EACare: Fysisk agent för att stödja äldres mentala välmående". 22 000 000 kronor har erhållits från Stiftelsen för strategisk forskning för att jobba med robothuvudet.

I detta projekt jobbar Hedvig Kjellström tillsammans med professorerna Joakim Gustafsson och Jonas Beskow från avdelningen för tal, musik och hörsel vid KTH samt demensforskaren och professorn Miia Kivipelto från Karolinska institutet. Hedvig Kjellström har varit i kontakt med psykologer och gör bedömningen att robothuvudet efter en forskningsinsats även ska kunna ställa diagnoser om depression.

Text: Peter Larsson

För mer information, kontakta Hedvig Kjellström på 08 - 790 69 06 eller hedvig@kth.se.

Till sidans topp