81 miljoner till forskningsmiljöer inom kärnteknik på KTH

I augusti 2025 hade Vetenskapsrådet en utlysning kallad ”Bidrag till forskningsmiljö inom kärnteknik”. Totalt inkom 15 ansökningar till rådet och av dessa beviljades fyra. Sammanlagt delar Vetenskapsrådet ut 108 miljoner kronor i bidrag för åren 2026–2031. Syftet med är att bygga upp verksamheten och miljöerna för kärnteknisk grundforskning vid universitet och högskolor.

Tre av forskningsmiljöerna som nu får stöd av Vetenskapsrådet finns vid KTH. Huvudansvariga för ansökningarna är Jonas Faleskog, Payam Pourmand och Mats Jonsson.

– Det känns väldigt bra, omtumlande. Jag hade inte räknat med det. Detta är ett område där det inte alltid har varit lätt att erhålla forskningsmedel. Det känns som ett kvitto på att vi trots allt gjorde rätt när vi kämpade på och försökte utveckla området, säger Mats Jonsson, professor i kärnkemi vid institutionen för kemi.

Avgörande betydelse för säkerheten

Tillsammans med sina medsökande forskare Eric Tyrode från kemi, Claudio Lousada från materialvetenskap och Michael Holmboe från Umeå Universitet, ska Mats Jonsson etablera en forskningsmiljö inom området strålningskemi i fasgränsytor med fokus på strålningsinducerade processer i oxid-vattengränsytor.

– Denna typ av processer förekommer i de flesta delar av kärnbränslecykeln och är av avgörande betydelse när det gäller både säkerhet och processoptimering, säger Mats Jonsson.

Tidigare har forskning inom detta område på KTH främst bedrivits inom Mats Jonssons grupp, men i och med anslaget från Vetenskapsrådet kan fler seniora forskare involveras.

– Vi hoppas inom kort att kunna börja etablera forskningsmiljön, som även kommer att involvera doktorander och postdoktorer som är verksamma inom området men som har annan finansiering. Förutom att etablera och utveckla miljön kommer vi också att utveckla metodik för både experimentella och teoretiska studier inom området, säger han.

Det är sedan några månader tillbaka bestämt att KTH står som värd för en av de få internationella konferenser som finns inom området strålningskemi (Miller Conference on Radiation Chemistry) 2027.

– Jag ser det som ett gyllene tillfälle att presentera den nya forskningsmiljön internationellt, säger Mats Jonsson.

Text: Jon Lindhe ( jlindhe@kth.se )

Forskningsmiljöer som får bidrag

Jonas Faleskog: Mikrostrukturell utveckling, utmattning och brott i metaller från avancerad tillverkning för långsiktig drift av kärnreaktorer.

Payam Pourmand: Säker livstidsförlängning i kärnkraft: digitala tvillingar och AI för polymerers åldrande och icke-förstörande tillståndsövervakning.

Mats Jonsson: Strålningsinducerade processer i oxid-vattengränsytor.

Bidrag till forskningsmiljöer inom kärnteknik

Syftet med miljöbidraget är att bygga upp verksamheten och miljöerna för kärnteknisk grundforskning vid universitet och högskolor. Med denna satsning ska större och mer utvecklade forskningsmiljöer med fler aktiva forskare byggas upp, som även kan attrahera såväl nationella som internationella forskare. Denna satsning innebär också en utökad möjlighet för akademiska karriärvägar inom området vilket i sin tur kan öka studentintresset. Avsikten med satsningen är att stärka mottagarkapaciteten för doktorander, studenter och externa projektmedel i dessa miljöer.

Källa: Vetenskapsrådet