Ekonomipristagarnas teorier om finanskriser tillämpas på KTH
Årets ekonomipris till Alfred Nobels minne går till Ben S. Bernanke, Douglas W. Diamond och Phillip H. Dybvig för deras forskning om banker och finanskriser. Deras teorier ligger till grund för mycket av den forskning som bedrivs vid Sustainable Finance Lab på KTH.
– På Sustainable Finance Lab studerar vi hur banker kan förhindra att negativa effekter på finansmarknaden, som finanskriser och bankkriser, uppstår. Vi tittar på hur banker ska kunna bidra till en stabil samhällsutveckling, säger Kent Eriksson , professor vid institutionen för fastigheter och byggande på KTH.
Han är föreståndare för Sustainable Finance Lab. Ett konsortium som leds av KTH, där forskare från sex universitet och forskningsinstitut ska skapa ett internationellt ledande kompetenscentrum för hållbara finansmarknader.
Kent Eriksson konstaterar att många av de regleringar som gjorts i banksystemet sedan finanskrisen 2008 – 2010 bygger på forskningsrönen från de tre mottagarna av årets ekonomipris till Alfred Nobels minne. Regleringar som gjort bankerna bättre förberedda på finanskriser.
Ett exempel Kent Eriksson nämner är Basel-regelverket, det internationella regelverk som syftar till att stärka regleringar, tillsyn och riskhantering inom banksektorn som världens riksbanker har enats om. Baselregelverket är omfattande och styr hur mycket reserver en bank måste ha i kapital för att få låna ut pengar.
– Så en konsekvens av de här pristagarnas forskning är just de här regelverken vi ser, som bestämmer vilka
säkerheter som måste finnas i bankerna. Om de till exempel ska låna ut 1000 kronor så måste de ha minst 80 kronor i sparat kapital, säger Kent Eriksson.
Forskat om bankrusningar
Ett fenomen som de tre ekonomipristagarna har studerat är bankrusningar. En bankrusning innebär att mängder av sparare, som inte längre litar på banken, skyndar sig samtidigt till banken för att ta ut sina pengar, vilket leder till pengarna tar slut och banken kollapsar.
– Senaste gången något sådant hände var på Cypern 2013 och Sara Jonsson, tidigare kollega till mig på Centrum för bank och finans på KTH, och jag studerade vad det var som hände, säger Kent Eriksson.
Den gången beviljade Europeiska centralbanken ett nödlån till de cypriotiska bankerna och EU gick in med ett räddningspaket på 10 miljarder Euro på villkor att Cypern gick in med 7 miljarder Euro. Något som visar vilken samhällsviktig betydelse bankerna har i det finansiella systemet och vilket också är en förklaring till varför Bernanke, Diamond och Dybvig får årets ekonomipris, konstaterar Kent Eriksson.
– Bankerna fyller en väldigt viktig funktion i samhället som en mellanhand mellan de som sparar och de som lånar ut, säger han.
Håkan Soold