Färska grönsaker året om genom odling i vatten
Tema Mat
Vattenbaserad, så kallad hydroponisk, teknik för inomhusodling gör att allt fler butiker, restauranger och hushåll väljer att själva odla färska grönsaker.
– En utveckling av inomhusodling av mat är nödvändig inte minst med tanke på klimatförändringarna, säger Michael Martin, KTH-professor i hållbar produktion och forskare vid IVL Svenska Miljöinstitutet.
I fönsterlösa utrymmen kan växter odlas hydroponiskt, det vill säga i vatten, helt utan solljus. Grödorna får växtkraft av LED-belysning istället för sol, och av vatten som tillförts extra växtnäring.
Dessutom ryms fler växter på en mindre yta när grödor som bladgrönsaker och örter kan odlas på höjden.
– Intresset för stadsodlingar på outnyttjade inomhus-ytor, som i bergrum och övergivna parkeringsgarage, ökar i samhället. I våra pågående forskningsprojekt samarbetar vi bland annat med odlingsföretag, matbutiker och restauranger, säger professor Michael Martin.
Det var under coronapandemin som allmänheten på allvar fick upp ögonen för inomhusodling, påpekar han.
– Många köpte hem hydroponiska odlings-kit för att kunna odla bladgrönsaker och örter i köket. Det är positivt att fler numera vet hur tekniken fungerar i grunden, det ökar värdet på närodlade produkter.
Michael Martins forskning är framför allt inriktad på
odlingssystemens miljöpåverkan
.
– En fördel med att driva upp växter lokalt är att vi slipper miljöbelastande varutransporter. Vår största utmaning är istället att göra själva odlingsprocessen så energisnål som möjligt, säger han.
En inomhusodling är nämligen energikrävande, främst på grund av den artificiella belysningen.
– Ljuset kan justeras på olika sätt för att modifiera växterna när det gäller färg, smak och textur. Grönsakernas tillväxtperioder kan kontrolleras genom ljuset.
LED-lamporna över odlingarna ger inte bara ger fullspektrum-ljus utan även en betydande värmeutveckling, vilket i sin tur ökar behovet av kylning och ventilation.
I ett av Michael Martins pågående forskningsprojekt undersöks möjligheten att använda överskottsvärmen från odlingarna till uppvärmning av närliggande byggnader.
– Värmeenergin kan ledas över till intilliggande industrier och byggnader, berättar han.
Forskargruppen tittar även närmare på hur stadens restflöden, som avloppssystem, skulle kunna användas till framtidens inomhusodlingar, till exempel för tillförsel av näring, vatten och planteringsmaterial.
Sverige ligger enligt honom långt framme när det gäller utveckling av hydroponisk odling, och idag efterfrågar marknaden framför allt inomhusodlade örter, gröna bladgrönsaker, gurka och tomater.
Sallad tar cirka 20-30 dagar att producera genom hydroponisk odling och hör till de växter som inte kan lagras en längre tid. Trots det importeras i nuläget en stor del av Sveriges sallad från bland annat Spanien och Italien.
– Sallad som odlas inomhus i Sverige kan definitivt vara ett mer miljövänligt alternativ, trots den stora energiåtgången som ingår i hydroponisk odling. Dels belastas inte miljön av långa transporter, och dels är elen i Sverige är jämförelsevis mer hållbar, så energiåtgången ger en relativt låg miljöpåverkan jämfört med i andra europeiska länder, säger Michael Martin.
Nu siktar forskargruppen på att vidareutveckla typerna av mat som odlas hydroponiskt.
– Min förhoppning är att satsningarna på kommersiell odling av bär och små frukter kommer att öka i framtiden. Framför allt hoppas jag på att kunna skapa ännu effektivare cirkulära kretsloppssystem för inomhusodling.
Text: Katarina Ahlfort
Foto: Laura Carotti