Slängd mat får nytt liv
Tema Mat
Nästa generations mat – kommer den vara framställd av dagens avfall? Ett forskarlag på KTH är på jakt efter nya sätt att ta hand om outnyttjade restprodukter inom jordbruk och livsmedelsindustri.
Äppelrester, svamprens och skal från spannmål och majs – det är några exempel på vad man inom Francisco Vilaplanas forskarlag hoppas kunna förädla till nya livsmedel. Ambitionen är att sätta fart på det cirkulära flödet inom livsmedelssystemen och därigenom bidra till minskat matsvinn och avfall.
I dagsläget går nära 40 procent av all producerad mat till spillo varje år. Det motsvarar uppemot tio procent av de globala utsläppen av växthusgaser, vilket är siffror som måste tryckas ned snarast möjligt, enligt Francisco Vilaplana , som forskar inom bioteknik.
– Vi behöver lära oss att ta tillvara allt, uppvärdera det som vi idag kallar avfall och verkligen använda de resurser som står till buds, säger han.
Under sommaren har Vilaplana och hans team experimenterat vid en forskningsinstitution i Hamburg om hur vetekli, skalet runt sädeskornen, kan utvecklas till att bli en naturlig del av vår kost. Med hjälp av en partikelaccelerator har forskarna på nanonivå analyserat hur kli och vatten interagerar – syftet är att få en tydligare bild av vetekliets potential som kosttillskott.
Konceptet fungerar
Genom att framställa en gelé av fibrer och proteiner hoppas man att människan lättare ska kunna tillgodogöra sig skalen – i dag används vetekli främst som djurfoder. Tanken är att blanda in det som en hälsosam ingrediens i livsmedel som sås, yoghurt, bröd och bakverk.
– Konceptet fungerar redan, vi har resultat som visar att vetekliet kan tillföras olika produkter. Nu handlar det om kvalitetsförbättringar och i nästa steg kommersialisering och produktutveckling, säger Francisco Vilaplana.
Han har flera idéer om hur andra så kallade sidoströmmar inom livsmedelsproduktionen kan komma till nytta i framtidens mat. Utmaningen är att få till samverkan med industrin och därmed tillgång till flödena i syfte att forska om dem. I slutänden ska man också lyckas få acceptans för nya livsmedel som kan konkurrera med traditionella processer och produkter.
Forskningen om vetekliet sker i samarbete med bland andra Lantmännen, lantbrukarnas intresseorganisation, vilket pekar på partnerskap som en oumbärlig del i vägen mot en mer hållbar matproduktion, menar Vilaplana.
– Vi behöver få till ett systemskifte inom livsmedelsindustrin som involverar alla parter: producenter, konsumenter, logistiken och det offentliga. Systemet är komplext och det är viktigt att komma överens om prioriteringar så att många går åt samma håll.
Stor klimatpåverkan
Cirkulära livsmedelsprocesser är också en av fyra grundpelare för verksamheten inom KTH Food – ett nystartat forskningscentrum på KTH med Francisco Vilaplana som föreståndare. Centret samlar KTH:s kompetens och forskning inom livsmedelssektorn.
Eftersom livsmedel har en mycket stor klimatpåverkan och matindustrin utgör en stor del av svenskt näringsliv är det ett viktigt område för framtida forskning.
– Vi hoppas kunna vara en katalysator för forskning på KTH inom olika delar av systemet. Innovationsnivån inom livsmedelssektorn är ganska låg i Sverige, så här finns verkligen stor potential för nya idéer och spännande, samhällsviktig forskning, säger Francisco Vilaplana.
Text: Christer Gummeson