Han går en match med energisystemen på Bosön
Så ska Bosön bli mer energieffektivt
Mellan löpsteg, gympass och landslagssamlingar på Bosön arbetar KTH-forskare med en annan typ av prestation: att förstå och effektivisera energisystemen i en av Sveriges mest avancerade idrottsanläggningar.
Idrottsanläggningar slukar energi. Trots att de bara utgör en liten del av Europas totala byggnadsbestånd kan de stå för omkring 10 procent av den årliga energiförbrukningen i vissa områden. Stora volymer luft ska värmas, kylas och ventileras – ofta dygnet runt. Lägg därtill isrinkar, simbassänger och duschanläggningar, och energibehovet skjuter i höjden.
Det är just den typen av komplexa miljö som nu står i fokus för ett nytt forskningsprojekt på Bosön, Riksidrottsförbundets utvecklingscentrum på norra Lidingö i Stockholm. Omgivna av vatten, tallskog och löpspår tränar här Sveriges elitidrottare. Bosön är inte vilken idrottsanläggning som helst. Här samsas toppmoderna träningshallar, testlabb, utbildningsmiljöer, rehabiliteringslokaler och boenden i ett sammanhållet campus.
Men bakom kulisserna – i kulvertar, teknikrum och ventilationssystem – pågår ett annat slags utvecklingsarbete. Här undersöker KTH-forskare hur framtidens idrottsanläggningar kan bli betydligt mer energieffektiva.
En doktorand med dubbla passioner
Två till tre gånger i månaden tar sig doktoranden Arvid Johannisson från KTH:s institution för energiteknik ut till Bosön. För honom är projektet mer än ett forskningsuppdrag – det är en perfekt match mellan hans intressen.
– För mig som har en bakgrund inom elitidrott och dessutom är energiingenjör är det här en unik möjlighet. Bosön är en fantastisk anläggning, men energimässigt finns det mycket att förbättra, säger han.
Arvid lotsar genom luftiga träningshallar, smala kulvertar och teknikutrymmen där rör och kablar löper genom campusområdet. Han visar hur värme och kyla leds mellan idrottshuset och skolbyggnaden via en underjordisk tunnel – och nämner också i förbifarten att en välkänd idrottsprofil just passerade.
Projektets långsiktiga vision är att Bosön ska utvecklas till ett “nära-nollenergi-campus”, där energin till stor del består av lokalt producerad förnyelsebar energi, och fungera som testbädd för framtida energilösningar för idrottsanläggningar. Men först på Arvid Johannissons lista står en grundlig kartläggning av Bosöns system.
– Högsta prioritet just nu är att få mer mätutrustning och bättre loggning på plats. Vi behöver förstå hur de viktigaste energisystemen faktiskt används – och hur de samverkar, säger Arvid.
Värme under planen
Under konstgräset på fotbollsplanen döljer sig en viktig del av Bosöns energisystem. Där finns borrhål fyllda med en vattenlösning kopplade till värmepumpar och förser byggnaderna med värme på vintern och kyla på sommaren.
– Med samma mängd köpt el kan en värmepump ge ungefär tre gånger så mycket värme som en elpanna, förklarar Arvid.
Vi fortsätter in i den imponerande Framgångshallen. Här löper en rund inomhusbana på 200 meter, och i mitten av banan har gymmet nyligen flyttat in. Förändringen har fått oväntade konsekvenser för energiförbrukningen.
– När folk springer håller de sig varma själva. Men styrketräning kräver högre inomhustemperatur, så temperaturen har höjts från 17 till 20 grader.
Det illustrerar en av de stora utmaningarna i idrottsanläggningar.
– Det är stora byggnader med mycket luft som ska hålla hög kvalitet. Samtidigt ska miljön fungera både för aktiva och publik. Och vissa processer – som isproduktion och poolvärmning – är extremt energikrävande.
“Vi måste investera smart”
Bosöns energikostnader har ökat kraftigt de senaste åren. Anläggningschefen Karin Karlsson ser forskningsprojektet som en viktig pusselbit för framtiden.
– Resultaten är avgörande för att vi ska kunna göra kloka investeringar, säger hon.
Karin Karlsson har arbetat på Bosön i över tre år men många år inom Riksidrottsförbundet. Nu ansvarar hon för en av Sveriges mest komplexa idrottsanläggningar.
– Vi har väldigt goda förutsättningar att sprida kunskapen från det här projektet till andra anläggningar i Idrottssverige, säger hon.
Och spridningen är en viktig del av projektet. Resultaten kommer att presenteras i vetenskapliga publikationer, på konferenser och i seminarier, både inom akademin och i branschen. Genom Riksidrottsförbundet, SKR och specialidrottsförbunden kan insikterna nå kommuner, föreningar och fastighetsägare runt om i landet.
Förhoppningen är att projektet ska visa hur idrottsanläggningar kan spara energi och minska kostnader – från enkla åtgärder med snabb effekt till större, långsiktiga investeringar.
Text: Anna Gullers agullers@kth.se
Bildspel Bosön
