Hallå där alumn Malte Gleim…
...som med finansiering från bland annat KTH kunde förverkliga raketprojektet Boomerang.
– Jag vill tacka Opportunities Fund och alla donatorer för deras generösa stöd. Det har varit helt avgörande för att vi skulle kunna förverkliga det här, säger han på telefon från Tyskland.
Efter två år på masterprogrammet Naval Architecture är Malte Gleim, 26, tillbaka i sitt hemland. Han förklarar hur Rexus/Bexus, där Boomerang ingår, ger studenter från europeiska universitet och högskolor möjlighet att genomföra vetenskapliga och tekniska experiment på forskningsraketer och ballonger.
Rexus/Bexus-programmet genomförs inom ramen för ett bilateralt avtal mellan tyska rymdcentret DLR, och Rymdstyrelsen, SNSA. Experter från organisationer så som europeiska rymdorganisationen, ESA, ger tekniskt stöd till studentteamen under hela projektet.
Hur skulle du beskriva ert projekt?
– Boomerang valdes ut av Rexus/Bexus och syftar till att utveckla en funktion för återgång till startplatsen för raketenheter som avfyras från hög höjd under flygning. I stället för en fallskärm används en skärmflygare som kan styras i önskad riktning för att göra det lättare att hitta den. Förra året kunde vårt team slutföra utformningen av projektet och göra det till verklighet. Det visades upp vid flera tillfällen i Bremen och München i december-januari.
– Under projektet lärde vi oss vad som krävs för att själva designa och tillverka ett rymdprojekt. Det är nu i sin slutfas med planerad uppskjutning från Esrange i mitten av mars, och snart reser några i teamet till Kiruna.
Hur kommer projektet gynna KTH i framtiden?
– Tanken är att Boomerang ska möjliggöra för framtida KTH-experiment som skjuts upp ombord på sondraketer att återfinnas utan behov av en helikopterexpedition. Det kommer avsevärt minska tiden och kostnaden för raketuppskjutningar på experimentell nivå, samt minska miljöpåverkan och risken för förlorade enheter.
Berätta om stödet från KTH Opportunities Fund och vad det betydde för er?
– Majoriteten av de delar som behövdes tillverkades internt av teamet på KTH, medan större och mer komplexa delar som teamet inte kunde tillverka själva lades ut på externa tjänsteleverantörer med stöd av Opportunities Fund och andra.
Varför valde du Sverige för dina studier?
– Jag läste masterprogrammet Naval Architecture eftersom jag har en passion för segling och alltid har varit intresserad av fartygsdesign och konstruktion. Masterprogrammet finns i flera andra länder, men på KTH kan man välja att specialisera sig inom projektledning. Möjligheten att kombinera det med en traditionell ingenjörsutbildning fick mig att vilja åka utomlands.
– Jag trivdes väldigt bra och lämnade KTH i juni 2023 med tungt hjärta. Studierna var mer flexibla jämfört med vad jag hade upplevt tidigare och jag uppskattade den internationella atmosfären och möjligheten att delta i ett projekt vid sidan av kurserna.
Vilka är dina framtidsplaner?
– Jag har precis börjat arbeta som konsult inom projektledning för fordons-, flyg- och marinindustrin. Jag ser fram emot att få mer erfarenhet under de kommande åren och jag är glad att jag kan fortsätta att utveckla mitt intresse för projektledning.
Text: Lars Öhman
Foto: Anna Bogacova