KTH-studenter utvecklar framtidens färdmedel

Snabbt som flyget, men smidigt som tåget. Hyperloop har kallats det femte transportsystemet. Det handlar om små tågvagnar, eller kapslar, som friktionslöst rusar fram i ett rör. För att få minimalt med luftmotstånd är trycket i röret lågt, cirka en procent av atmosfärstrycket och vagnen kan komma upp i hastigheter på 1200 kilometer i timmen – lika snabbt som ett flygplan.

Än dröjer det innan denna rörpost för människor kan bli verklighet. Tekniken är inte redo att implementeras, men runt om i världen finns det forskare och företag som brinner för att transportsättet utvecklas under de kommande åren.

I källaren under transportlabbet ITRL:s lokaler på KTH finns ett sådant gäng. Här huserar Sveriges Hyperloopteam som består av ett 50-tal studenter från KTH. Alla är här på sin fritid.

– Vi känner att det är viktigt att den här tekniken utvecklas och blir verklighet. Visionen är ett stort ”tunnelbanesystem” för Hyperloop i Sverige som sedan kan byggas ihop med andra länders system, säger Claes Henriksson, en av gruppens två lagkaptener.

Studentlag driver utvecklingen

Många förknippar tekniken med entreprenören Elon Musk som 2013 började kalla transporttekniken för Hyperloop. Men han var långt ifrån först. Redan år 1799 hade den brittiske uppfinnaren George Medhurst en idé om att transportera varor och sedan även människor genom ett rör av gjutjärn med hjälp av lufttryck.

När KTH:s Hyperloopteam startade 2018 hade man fokus på Elon Musks dåvarande SpaceX-tävling, där studentlag från världens alla hörn kunde delta med lösningar till teknologin. KTH:s lag kom på 50:e plats av 1200 tävlande lag och fick åka till Kalifornien.

Tävlingen är numera nerlagd men idén om ett nytt transportsystem lever. Ett par av de större Hyperloopföretagen är uppbyggda kring före detta studentlag, och det är de som för utvecklingen framåt i Europa idag, berättar Sofia Hansson, teamets andra lagkapten.

– Nu ses vi på European Hyperloop week i stället, som är mer av en konferens och där själva tävlingsmomentet är nedtonat, förklarar hon.

Avancerade lösningar

När KTH åker till Holland i juli har de med sig lösningar både till det mekaniska systemet och för att kunna skala upp projektet, och eventuellt nyheter för drivsystemet. Och så en prototyp på en enklare kapsel.

Levitationssystemen, tekniken som ska få kapslarna att sväva, är en stor utmaning. Levitation medför bromsande motkrafter, och relativt avancerade lösningar krävs för att minska krafterna tillräckligt mycket. Det här riskerar göra infrastrukturen dyr, något som Hyperloops kritiker brukar påpeka. För det finns mycket att övervinna som inte bara har med teknik att göra.

– Man måste exempelvis vara överens om en standard så det inte blir som när Europa byggde ut järnvägen, vilket ledde till skiftande spårbredd och olika frekvenser i elförsörjningen, säger Claes Henriksson.

Säkerheten är en annan utmaning – hur man evakuerar ur tunnlarna och att övertyga folk om att det är säkert att rusa fram i kapslar i tunnlar utan luft.

Och, som sagt, ännu är det oklart om tekniken kommer att nå sin fulla potential. Men det viktiga är att man utreder möjligheterna, säger Claes Henriksson.

– Om det verkligen går skulle belöningen vara enorm.

Text: Anna Gullers