Till innehåll på sidan
Till KTH:s startsida Till KTH:s startsida

Tre KTH-forskare får stora anslag för dataforskning

Collage med porträttbilder av Carlo Fischione, Benoit Baudry och Emil Björnson.
Carlo Fischione, professor i Internet of Things, Benoit Baudry, professor i programvaruteknik, och Emil Björnson, professor i trådlös kommunikation, får anslag i Stiftelsen för Strategisk Forsknings satsning på mjukvaruutveckling, ”SSF Future Software Systems”. Foton: KTH och privat.
Publicerad 2022-04-22

Sex forskningsprojekt får dela på 200 miljoner kronor i Stiftelsen för Strategisk Forsknings satsning på mjukvaruutveckling, ”SSF Future Software Systems”. Hälften av anslagen går till forskare på KTH för forskning inom säkrare digital infrastruktur, mjukvaruteknik för framtidens digitaliserade samhälle samt AI och trådlösa nätverk i symbios.

Benoit Baudry , professor i programvaruteknik på KTH, får drygt 31 miljoner kronor för projektet Härdning och analys av programvaruleveranskedjor. Det handlar om forskning på mjukvaruförsörjningskedjan för att skapa en säkrare digital infrastruktur. Benoit Baudry och hans forskargrupp ska studera alla digitala verktyg som är involverade i konstruktionen av mjukvaruapplikationer som exempelvis Swish, COOP:s betalningssystem och Statistikmyndighetens databaser.

– Vi uppfinner nya algoritmer för att förhindra att buggar och virus riskerar att infektera en programvaras leveranskedja av applikationer. Genom att hantera dessa risker gör vi applikationerna mer robusta och ökar därmed säkerheten för användarna, säger han.

I hans forskargrupp ingår ytterligare fyra professorer på KTH, Musard Balliu, Mathias Ekstedt och Martin Monperrus. Anslaget från Stiftelsen för Strategisk Forskning kommer att användas till att anställa och handleda doktorander inom mjukvaruforskning.

– Det viktigaste resultatet av projektet kommer att vara en grupp experter som kan överföra och sprida toppmodern teknik till det svenska samhället, för att göra vår digitala infrastruktur säkrare, säger Benoit Baudry.

Systemklyvning för framtidens mjukvara

Emil Björnson , professor i trådlös kommunikation på KTH, får nära 34 miljoner kronor för projektet Hållbar cyberfysisk mjukarudefinerad systemklyvning. Det går ut på attutveckla mjukvaruteknik för framtidens digitaliserade samhälle där tillgången till energisnål och robust trådlös uppkoppling är en nödvändighet för våra dagliga liv.

Den separering av dataöverföring och tjänster som har dominerat sedan 1960-talet kommer att bli alltför ineffektiv när vi skapar storskaliga system som innefattar hela samhället, enligt Emil Björnson. Ett exempel är intelligenta transporter där autonoma fordon måste interagera med varandra och med sensorer och mobilmaster längs vägarna, för att skapa säkra och energieffektiva transportflöden.

– Vårt projekt lanserar ett nytt koncept som vi kallar systemklyvning, där de tillgängliga resurserna för beräkningar, trådlös överföring och beslutsfattande delas dynamiskt mellan transportsystem, underhållningssystem och andra mjukvaruapplikationer, beroende på deras individuella behov, säger Emil Björnson.

– För att hantera projektets storskaliga utmaningar har jag samlat en grupp professorer och lektorer inom datalogi, signalbehandling, reglerteknik, informationsteori och artificiell intelligens. För att vi ska uppnå de gemensamma målen kommer vi nu rekrytera ett stort antal doktorander och postdoktorer som ska arbeta inom olika gränsland mellan dessa områden.

AI och trådlöst för framtidens tjänster

Carlo Fischione , professor i Internet of Things på KTH, får 35 miljoner kronor för projektet SAICOM (Software Artificial Intelligence for Communications). Det går ut på att utveckla artificiell intelligens (AI) och radionätverk i symbios. Något som kan bidra till skapandet av nya trådlösa AI-tjänster inom exempelvis transport, smarta nät, smarta byggnader och smarta städer.

I smarta städer som övervakas av trådlösa nätverk kan AI avsevärt minimera fordonens energiförbrukning, minska miljöföroreningar eller minimera olyckor, menar Carlo Fischione. Men när det gäller användning av AI i trådlösa nätverk står vi inför enorma och till stor del olösta utmaningar när det gäller metoder och mjukvara, konstaterar han.

– Blotta användningen av toppmoderna AI-lösningar lånade från områdena robotik, datorseende eller tal- och textanalys, utan att hänsyn tas till egenskaperna hos det trådlösa nätverket, kommer att leda till ineffektiva implementeringar med medelmåttig prestanda om vi inte i grunden utvecklar AI-metoder och programvara för trådlösa system.

För att ta itu med dessa problem har SAICOM har satt ihop ett multidisciplinärt team i världsklass (mjukvara, AI och trådlöst) med kompletterande vetenskaplig expertis vid KTH, Chalmers och Göteborgs universitet.

– Vi kommer att genomföra en forskningsplan där AI, mjukvara och trådlöst kommer att undersökas i symbios, säger Carlo Fischione.

Samtliga projekt som fick bidrag i Stiftelsen för Strategisk Forsknings utlysning”Future Software Systems”.

Håkan Soold

Innehållsansvarig:redaktion@kth.se
Tillhör: Om KTH
Senast ändrad: 2022-04-22