Återvinning av vatten öppnar för energibesparingar
Vatten som används i våra byggnader behöver inte vara en förbrukad resurs. Genom att koppla samman vatten- och energisystem kan vi återvinna både vatten och energi. En ny avhandling från KTH visar hur framtidens byggnader kan bli mer resurseffektiva.
Energi och vatten är centrala för i princip allt vi gör i samhället, och vatten används till mycket mer än bara dricksvatten. Infrastrukturen behöver successivt moderniseras, vilket kräver stora investeringar, samtidigt som resursförbrukningen behöver minska. Energi och vatten hänger tätt ihop: det krävs energi för att pumpa, rena och värma vatten, samtidigt som vattnet bär med sig energi som ofta går förlorad.
Från linjära system till återanvändning
I dag är våra vatten- och avloppssystem i stor utsträckning linjära. Dricksvatten leds in i byggnader och avloppsvattnet leds sedan bort. På vägen går både vatten och energi förlorade.
En ny avhandling från KTH undersöker hur vi kan tänka annorlunda och i stället se vattenflöden i byggnader som en resurs.
Olika aktörer har olika behov
Genom att ta tillvara både vatten- och energiflöden i den byggda miljön kan vi öka cirkulariteten och förbättra både energi- och vatteneffektiviteten. Det förutsätter dock att kommuner, fastighetsägare samt vatten- och energibolag kan enas om lösningarna. I dag har aktörerna olika intressen och prioriterar olika aspekter, såsom kostnader, miljö, hälsa eller resiliens.
Utifrån dessa insikter har ett beslutsstöd utvecklats som gör det möjligt att jämföra olika lösningar utifrån flera perspektiv samtidigt.
Mätbara vinster med återvinning
Integrerade vatten- och energisystem undersöktes i två fallstudier. I den ena fallstudien visade resultaten att ett system som kombinerar regnvatten med evaporativ kylning kan minska energianvändningen med 19–28 procent i kommersiella byggnader under kylsäsongen.
I den andra fallstudien studerades en lösning vid HSB Living Lab i Göteborg, där gråvattenåtervinning kombinerades med värmeåtervinning. Lösningen resulterade i en energibesparing på 22–23 procent och en vattenbesparing på 92 procent för toalettspolning.
Helhetssyn krävs för hållbara system
Avhandlingen visar att en tekniskt fungerande lösning inte automatiskt är enkel att införa. Regelverk, ekonomi, ansvarsfördelning och olika aktörers intressen spelar stor roll. För att nya systemlösningar ska få genomslag och bidra till ökad cirkularitet och resiliens behöver de också vara väl förankrade hos berörda aktörer.
Viktor La Torre Rapp hoppas att avhandlingen ska kunna användas som underlag för att förstå och överbrygga de hinder som bromsar utvecklingen mot ökad energi- och vatteneffektivitet. Genom att bedöma lösningar ur ett helhetsperspektiv och ta tillvara vatten och energi kan resursanvändningen minska, samtidigt som mer hållbara och flexibla system för framtiden kan utvecklas.
Text: Rita Nõu