Till KTH:s startsida Till KTH:s startsida

Labb 1

Konkordans

Om du redovisar labben senast den 18 september får du en bonuspoäng på tentan. Labbteoriuppgifterna nedan kan redovisas för en bonuspoäng till tentan, och detta görs på övningen den 11 september (ingen annan redovisningsmöjlighet finns). Det är frivilligt att redovisa teoriuppgifterna, men för att klara av att göra labben bör du ha gjort dom.

En konkordans är en databas där man kan slå upp ord och då få se alla förekomster av ordet tillsammans med orden närmast före och närmast efter i texten. Detta är ett stort hjälpmedel för lingvister som vill undersöka hur olika ord används i språket.

I denna uppgift ska du skriva ett program som givet en text skapar en konkordansdatabas och ett program som frågar användaren efter ord, slår upp ordet och presenterar alla förekomster av ordet i sitt sammanhang. Det är viktigt att varje sökning går mycket snabbt så det gäller att det första programmet lagrar konkordansen på ett sådant sätt att det går snabbt att göra en sökning.

Exempel på körning av sökprogrammet:

$ java Konkordans komplexiteten
Det finns 7 förekomster av ordet.
ta på scen. Breddningsarbete. Komplexiteten har denna innebörd bland anna
räckvidden, hastigheterna och komplexiteten i omvärlden ökar. Domen inneb
 beter sig misstänkt? Ändå är komplexiteten så hög att jag stundtals blir
ttsplatsen. Vi är medvetna om komplexiteten i denna fråga och ser med oro
n. I det övriga materialet är komplexiteten sedan så stor att en fantasif
 av den från 1928 tilltagande komplexiteten i skattelagstiftningen. De då
ttelseorganisationen CIA. Men komplexiteten hos de föreningar som kemiste

Parprogrammering

Denna labb måste genomföras i tvåpersonsgrupper som arbetar enligt den agila programutvecklingstekniken parprogrammering. Ni ska också använda verktyget Parkour som hjälper er att hålla koll på er parprogrammering. Läs vad parprogrammering är och hur man använder Parkour.

Krav

Följande krav ställs på din lösning:

  • Programmet ska vara skrivet i ett riktigt programspråk och inte något operativsystemnära skriptspråk eller liknande.

  • Konkordansen ska inte skilja på stora och små bokstäver. Användaren ska alltså kunna skriva in alla sökfrågor med små bokstäver.

  • Det givna programmet tokenizer.c på kurskatalogen definierar hur texten ska delas upp i enskilda ord.
  • Konstruktionsprogrammet behöver inte vara jättesnabbt eftersom det bara ska köras en gång, men det måste vara någorlunda effektivt så att det kan skapa konkordansen på rimlig tid. Det får inte ta mer än två minuter att skapa konkordansen på en Ubuntudator i datorsalarna.

  • Sökprogrammets utmatning ska inledas med en rad som anger antalet förekomster. Därefter ska varje förekomst av ordet presenteras på varje rad med till exempel 30 tecken före och 30 tecken efter. Ersätt radbyten med mellanslag. Om det finns fler än 25 förekomster bör programmet fråga användaren om hon vill ha förekomsterna utskrivna på skärmen.

  • Man ska kunna söka efter ett ord, till exempel "bil", genom att i terminalfönstret ge kommandot konkordans bil (Om du använt C, C++ eller liknande) eller java Konkordans bil (om du använt Java). 

    Svaret måste komma inom en sekund på en av skolans Ubuntudatorer i datorsalarna.

  • Sökprogrammet ska inte läsa igenom hela texten och får inte använda speciellt mycket internminne. Internminnesbehovet ska inte växa med antalet distinkta ord i den ursprungliga texten. Du ska därför använda latmanshashning (se föreläsning 3) som datastruktur.

Tips

Texten, som ligger på /info/adk15/labb1/korpus, är en stor fil och ska inte i sin helhet läsas in i internminnet under sökningen. Istället bör sökprogrammet öppna filen och hoppa till dom avsnitt som ska presenteras med seek (använd till exempel fseek i stdio.h i C eller seek i java.io.RandomAccessFile i Java). Texten har teckenkodningen ISO-8859-1, som också kallas ISO-Latin 1. Det betyder att varje tecken lagras i en byte. Du konverterar en bytearray b till String i Java med new String(b, "ISO-8859-1"). I andra riktningen: en String s konverteras till en bytearray i ISO-8859-1 med s.getBytes("ISO-8859-1"). Mer information om teckenkonvertering i Java finns här. I C är konvertering mellan ISO-8859-1 och Unicode-kodningar svårare. Om du använder C räcker det att sökprogrammet kan användas med teckenkodningen ISO-8859-1.

Ta ingen kopia av textfilen utan låt sökprogrammet använda ursprungstextfilen på kurskatalogen.

Konstruktionsprogrammet måste skapa något slags index som talar om för varje ord på vilka positioner i texten det förekommer. Detta index blir av samma storleksordning som texten och sökprogrammet ska därför inte heller läsa in hela indexet. Låt det ligga på en fil (eller flera filer) och positionera med hjälp av seek även i denna fil.

Indexfilerna blir stora och får nog inte plats på din skivminnesarea, så skapa dom istället på temporärarean /var/tmp och ta bort dom när du är klar.

Använd gärna färdiga Unixverktyg som sort vid konstruktionen. En enkel tokeniserare (ett program som läser en text och plockar ut dom enskilda orden samt deras position i texten) finns på /info/adk15/labb1/tokenizer.c. 
Du kan använda en Makefile eller ett shell-skript för att starta flera program (till exempel tokenizer och sort) när du konstruerar konkordansen. Kommandot som kör tokenizer och sort kan se ut ungefär så här: 

/info/adk15/labb1/tokenizer < /info/adk15/labb1/korpus | sort > /var/tmp/ut 

Eftersom Ubuntu normalt använder UTF-8 behöver du sätta shellvariabeln LC_COLLATE till C (med kommandot
export LC_COLLATE=C 
i bash) innan du kör sort. Detta gör att sort tolkar texten som ISO-8859-1 och därmed sorterar tecknen i ordningen A B C ... Z a b c ... z Ä Å Ö ä å ö.

Testa ditt program noga. Tänk ut svåra testfall (olika ytterligheter som enbokstavsord, första eller sista ordet i korpusen eller i indexet etc).

Java är numera ganska snabbt, men just vid filhantering är det viktigt att man är noggrann när man använder Java. När du skapar konkordansen kommer du troligen att vilja skriva många gånger på en eller flera filer. Se till att de strömmar du konstruerar för skrivning (och läsning) är buffrade (läsning och skrivning på en RandomAccessFile kan inte buffras). Du kan läsa om Javas in- och utmatning i Java tutorial

Vid redovisningen

Er labblösning ska redovisas för en labbhandledare vid något av kursens schemalagda labbpass och vid en av skolans Ubuntudatorer. I kursen används kösystemet Qwait http://qwait.csc.kth.se för att hålla reda på hjälp- och redovisningskön. Skriv i kommentarsfältet i Qwait om du vill redovisa en labb och i så fall vilken.

Förbered redovisningen genom att ha genererat konkordansen och ha program, testfall, skisser och labbkvittona redo. Ni kommer då att få redovisa följande:

  • Visa i Parkours statistik att ni har parprogrammerat.
  • Visa en uppsättning testfall som ni har tagit fram för att kolla att programmet gör rätt. Ni ska också kunna motivera varför ni valt just dessa testfall.
  • Visa att programmet fungerar och är tillräckligt snabbt för era testfall och labbhandledarens testfall.
  • Visa och förklara hur lösningens datastrukturer på fil och i minnet fungerar.
  • Visa programkoden och vara beredd att svara på frågor om den.

Båda i labbgruppen ska kunna svara för hela programmet (vilket blir en naturlig följd av att ni parprogrammerat).

Teoriuppgifter

  1. Vilka är rollerna vid parprogrammering och vilka uppgifter har varje roll?
  2. Indexinformationen för ett ord (det vill säga i vilka teckenpositioner ordet förekommer i den stora texten) kan bli mycket stor. Hur bör positionerna lagras för att det ska bli effektivast, som text eller binärt (data streams i Java)? Bör indexinformationen lagras tillsammans med själva ordet eller på ett separat ställe?


  3. I denna labb ska datastrukturen för konkordansen huvudsakligen ligga på fil, vilket betyder att sökningar görs i filen istället för som vanligt i internminnet. Diskutera för- och nackdelar med olika implementationer av konkordansen med avseende på följande egenskaper:
    • snabbhet (antal filläsningar och filpositioneringar per sökning),

    • utrymme på skivminnet,

    • enkelhet att konstruera och lagra på fil.

    Ta åtminstone upp följande datastrukturer:
    • binärt sökträd,

    • sorterad array,

    • hashtabell,

    • trie (träd där varje nivå motsvarar en bokstav i ordet),

    • latmanshashning

    Redovisa för- och nackdelarna i en tabell. 

Arbeta gärna ihop med labbteoriuppgifterna, men var och en ska av administrativa skäl ta med en egen skriftlig lösning med namn på som lämnas in vid redovisningen. Skriv gärna för hand!