Angående seminariet Minoriteter och likabehandling i februari 2018
Seminariet om minoriteter och likabehandling i programsammanhållande kursen har blivit uppmärksammat på sociala medier som Flashback och Reddit och i nättidningar som Nyheter idag och Sputnik International. Diskussionerna och artiklarna bygger till stor del på ofullständig information och missuppfattningar. Vi lärare på kursen vill med anledning av detta motivera seminariets innehåll och utformning och varför det finns med i kursen.
Vi är medvetna om att studenter och personal på KTH idag har en sammansättning som inte avspeglar samhället i stort och att vi därför går miste om talanger som skulle kunna lyfta KTH, Sverige och världen om de lyckades bryta de mönster som finns idag. Vi vill därför ha ett KTH som är inkluderande för alla. Det uppmärksammade seminariet är en del i denna strävan. Att en diskussion om likabehandling kan skapa sådan upprördhet visar hur viktigt det är att fortsätta det arbetet.
Ett jämställt KTH är en av huvudrubrikerna i KTH:s utvecklingsplan 2018-2023, och i KTH:s verksamhetsplan 2018 står: Kunskap och medvetenhet om genus och jämställdhet ska integreras i utbildningen för att studenter efter examen ska kunna bidra till ett mer jämställt samhälle. Det är alltså inte bara datateknikstudenter som ska arbeta med dessa frågor.
En professionell civilingenjör i datateknik ska kunna utveckla datatekniska produkter med hänsyn till användare och kunder som inte faller inom en stereotyp bild av användare. Dessutom förväntas civilingenjörer ha färdigheter att delta i och leda projekt sammansatta av olika personer. Insikt i och förståelse för likabehandling är därför en viktig färdighet för att inte orsaka diskriminering eller andra typer av stötande ledarskap som inte är acceptabelt på en arbetsplats.
Förberedelseuppgifterna och frågorna inför seminariet är utformade efter diskrimineringsgrunderna och i samråd med studentsektionen. För att begränsa omfattningen valde vi att inte ta med diskrimineringsgrunderna religion och ålder som kanske är mindre aktuella för den som är student på datateknik i årskurs 1-3. Frågorna för årskurs 2-3 är som vanligt i kursen mer öppna än frågorna för årskurs 1. Var och en i årskurs 1 får välja vilka tre av dom sex frågorna som man vill besvara, så att den som känner sig obekväm med någon eller några av frågorna inte ska behöva besvara just dem. Eftersom temat är minoriteter så är frågorna inriktade på normer. För att få en mer positiv diskussion handlar frågorna om fördelar och inte nackdelar.
Studenterna är fria att ha vilka åsikter som helst och även att uttrycka dessa i reflektionerna. Syftet är inte att föra fram någon speciell åsikt som “rätt” utan att få alla studenter att reflektera över arbets- och livssituationen för personer som faller utanför stereotypa bilder; en sorts övning i empatiskt tänkande.
Implicita associationstestet (Harvardtestet) i förberedelseuppgifterna är ett test som har mött en hel del kritik för brister i tillförlitlighet och pålitlighet. Därför borde uppgiften att pröva testet inte ha varit med eller i alla fall försetts med en förklaring.
Viggo Kann, kursledare för prosamkursen, samt kursens alla mentorer