KTH har satsat på närmare 200 fristående kurser som man kan söka till för att att få det senaste inom ett visst område och uppdatera sina kunskaper för att stå sig väl i konkurrensen eller lära sig mer och inspireras där nyfikenheten får styra. Variationen är stor mellan kurserna- en del har lockat många fler än det finns platser och med andra är det tvärtom. Den mest populära kursen är programmering i Python, BB1000, där 931 personer sökt till de till hundra platserna.

Siffrorna inför hösten visar bland annat också att KTH:s civilingenjörsutbildningar fortfarande är mest eftertraktade även om det minskat något från i fjol. I år har 4995 personer sökt till dem och arkitektur mot 5105 förra hösten.

Fördelningen mellan könen bland de sökande ser ut i stort sett som tidigare där andelen kvinnliga förstahandssökande ligger strax över 30 procent av de sökande. Intresset för att läsa datateknik och elektroteknik ligger lägre medan till bioteknik och kemiteknik är andelen kvinnliga förstahandssökande något fler.

Livslångt lärande innebär att man vidareutbildar sig under ett aktivt yrkesliv. Det kan vara i form av kortare kurser eller längre program. Syftet kan vara att uppgradera sina kunskaper utifrån aktuellt kunskapsläge inom det område där man är verksam eller så kan det handla om att helt eller delvis byta område, få ett lyft i karriären och göra sig mer attraktiv på arbetsmarknaden. KTH kommer att kontinuerligt utveckla ett utbud som syftar till att nå just den här målgruppen av studerande som väljer att (åter)komma till högre studier när man är lite äldre.

Genom det nya omställningsstudiestödet så har möjligheterna att studera senare i livet förbättrats avsevärt. Omställningsstudiestödet är översökt men kommer samtidigt att byggas ut över de kommande åren så att det förhoppningsvis blir en bättre balans. Även för vår del innebär det att utbudet inom livslångt lärande troligen kommer att bli än viktigare framöver.

Det blir viktigt att också balansera mellan det som brukar kallas up-skilling och re-skilling i utbudet. Det vill säga ska vi i första hand arbeta för att personer med en tidigare examen inom till exempel ingenjörsområdet får en bättre möjlighet att utvecklas i sitt yrke eller ska vi se till att de som saknar ingenjörsvetenskaplig utbildning får möjlighet att tillgodogöra sig sådana kunskaper på vad som kanske är mer av instegsnivå? Det finns förstås många möjligheter att KTH ska vara en viktig aktör i denna diskussion framöver.

En sak vi ska ha med oss är det vi lärt oss under pandemin för att bygga ett mer flexibelt, studentcentrerat och livslångt lärande och ge KTH än bättre förutsättningar att stå sig i konkurrensen. Lärosätena blev något av en krockkudde under pandemin och över en natt tvingades universitet och högskolor att ställa om för att säkra studenternas utbildning bland annat infördes digitala föreläsningar och examinationer. Nu gäller det att inte låta saker återgå till dess ursprungliga form utan i stället genom framtidens utbildning tänka just framåt och öppna upp för en större mångfald av lärande och utbildning.

De nya förutsättningarna för livslångt lärande är ett annat område som under de kommande åren kommer att ställa nya krav på vårt utbildningsutbud. Det är nödvändigt att finna nya vägar både för pedagogik och kursutbud i syfte att också på ett bättre sätt nå fram till de studentgrupper som befinner sig mitt i karriären.

Internationaliseringen av våra utbildningar fortsätter också. Vi är redan idag kraftigt internationaliserade med en stark rekrytering av studenter från andra länder. Att ta tillvara de lärdomar som vi har kring detta för framtida utveckling av våra utbildningar är viktigt.

Pedagogisk utveckling, nya former för examination och ny teknik ger både möjligheter och utmaningar framåt i tiden. Det finns redan idag en allt större vidd av pedagogiska modeller och former för kontinuerligt lärande i våra utbildningar och det gäller att fortsätta den positiva utvecklingen.

Framtidens utbildning kommer att inkludera ett antal förändringsprojekt och också förnyas årligen. Bland de initiativ som sjösätts inom kort finns satsningar på olika typer av utveckling av våra laborativa miljöer, examinationsformer, livslångt lärande-utbud, breddad rekrytering och utveckling av utbudet på masternivån för att nämna några olika områden.

Studentengagemanget i kåren, sektioner eller föreningar är viktigt för KTH. Dels är det den vägen som studentinflytandet hämtar sin kraft, dels är det en viktig del i att skapa en gemensam studie- och arbetsmiljö för studenterna som är både inkluderande och berikande.

Sedan mer än tio år är medlemskap i studentkårerna frivilligt vid statliga lärosäten från att dessförinnan under mycket långt tid ha varit ett obligatorium. Idag måste kårerna därför aktivt rekrytera sina medlemmar och självfallet är en bra kårverksamhet grunden för rekryteringen.

THS lyckades bra med övergången till frivilligheten och har idag en bred verksamhet som vid sidan om det aktiva studentinflytandet även omfattar bland annat den viktiga mottagningsverksamheten, karriärstöd, en aktiv kårhusverksamhet och många studiesociala aktiviteter. Det känns tryggt med THS som en nära samarbetspartner för KTH.

Jag har själv skräckblandade upplevelser av kårfullmäktige vid mitt alma mater, lite norrut i landet, där diskussionerna dominerades av politiska debatter och bråk till långt in på småtimmarna. Kårpolitiken var på den tiden strikt partipolitisk och fullmäktiges arbete blev därefter. Mer sällan diskuterades frågor av relevans för studierna.

Dagens fullmäktigearbete på KTH förefaller vara av en annan sort med ett tydligt fokus på att bidra till studieframgång och utveckling av kårens såväl som KTH:s verksamhet.

Det goda samarbetet är en garant för kvalitetsutveckling inom KTH:s verksamhet i allmänhet och utbildning i synnerhet. KTH stöttar, precis som alla andra lärosäten, sin studentkår med mer mer än vad vi får i statligt stöd. Det är problematiskt. En kår bör stå fri från det universitet där den verkar. Därför kommer ett förslag i all välmening till regeringen- varför inte fördubbla det nationella stödet för studentinflytande för 55 till 110 miljoner kronor. Det nödvändigt att regeringens stöd för studentinflytande ökar till motsvarande nivåer som före kårobligatoriets avskaffande.

Det gagnar oss alla.