Idén som kan spara tusentals timmar åt KTH:s doktorander

Petter Lind och August Brandberg är två av doktoranderna bakom den vinnande idén. Med i teamet är också Carl-Magnus Everitt.
Publicerad 2019-06-14

Varje år skriver tusentals KTH-studenter tenta, och det faller på KTH:s doktoranders lott att rätta dem, ett arbete som tar flera dagar. Vinnarna av KTH Innovations doktorandchallenge har en lösning på problemet, som kan spara tusentals timmar världen över.

Under våren utlyste KTH Innovation en tävling för alla KTH:s doktorander, där de som skickade in sin idé hade chansen att vinna 50 000 kronor i finansiering. Nu står det klart vilka vinnarna är.

Petter Lind, Carl-Magnus Everitt, och August Brandberg är alla doktorander på KTH. Det var efter den senaste omgången tentor som de enades om att det måste finnas ett bättre sätt att rätta dem på. Vid fikabordet insåg de att de genom att kombinera en rad existerande tekniska lösningar kunde underlätta det tråkiga arbetet och på så vis få mer tid över till det de egentligen helst vill göra, det vill säga att forska.

Varje år skrivs 100 000 tentor på KTH, och varje tenta är i snitt elva sidor. Det går åt otroligt mycket arbetstid, säger August.

Förutom att det tar väldigt mycket tid att rätta alla tentor för hand, så är det också lätt att man bedömer tentorna olika.

När man börjat sätta betyg och upptäcker en unik lösning i tenta 200 så får man problem, säger Petter. Du kan inte gå tillbaka och ändra alla, och du kommer förmodligen att hitta ännu en student som gjort en annan unik lösning.

Idag scannas redan alla tentor som skrivs på KTH. Teamets lösning går ut på att med hjälp av maskininlärning gruppera tentor med liknande svar, så att fler kan bedömas samtidigt. På så vis minskar antalet tentor som behöver rättas dramatiskt, som från 550 stycken i en stor kurs i hållfasthetslära till så lite som 100 eller till och med 20 stycken.

Lösningen, som teamet ska börja bygga med hjälp av finansieringen från KTH Innovation, börjar där tentascanningen slutar. Då finns tentorna som text på bild, vilket innebär att steg ett blir att hitta textsymboler och översätta dessa till matematiska symboler. När man har symbolerna blir nästa steg att ge dem betydelse; finns ett likhetstecken ska datorn till exempel kunna förstå att det handlar om en ekvation.

Nästa steg är att sortera och gruppera liknande svar, och visuellt kunna visa att det finns ett antal lösningar som är lika varandra. De som svarat på liknande sätt får sedan samma poäng. Om två olika studenter gjort två lösningar som betyder samma sak, så ska de få samma poäng på frågan.

Egentligen gör vi ingen direkt utveckling, utan använder de färdiga lösningar som finns på ett nytt sätt, säger August.

En bonus är att man på det här sättet lätt kan se trender i hur studenterna svarade, vad de missat just i år, eller hur svaren skiljer sig från föregående år. På så vis kan man kvalitetssäkra kursen, och dessutom förklara varför en student fått ett visst betyg.

Att skriva tentor digitalt är inget alternativ just nu.

Vi skriver fortfarande på papper som forskare, säger Petter. Det blir ett annat flow och går fortare.

Lösningen är inte bara kopplad till KTH; många universitet i västra Europa har liknande upplägg. Dessutom kan vi inte bara jämföra ekvationer, utan det skulle gå att jämföra vad som helst. Om framtiden säger Petter:

Man ska aldrig säga aldrig, Google startades ju av två doktorander.

Har du en idé?

Har du en idé du skulle vilja utveckla eller ett forskningsresultat som kan ha kommersiell potential? Första steget är att boka ett möte med oss. Genom att svara på fyra enkla frågor ger du oss tillräckligt med information för hjälpa dig vidare. 

Innehållsansvarig:innovation@kth.se
Tillhör: KTH Innovation
Senast ändrad: 2019-06-14