Från kaos till framgång genom KTH

Adam Mohammadi levde med föräldrar och tre syskon i Irans näst största stad Mashhad när hans mamma plötsligt gick bort, hastigt och oväntat. Pappan tog beslutet att ta med sina barn till Sverige för att ge familjen en nystart.

Men situationen tog en annan vändning. Resan gick via Turkiet, och medan Adam och hans två yngre systrar togs vidare till Sverige blev pappan och storebror kvar i Istanbul.

– Allt gick så snabbt – på bara några veckor förlorade vi vår familj. Jag och mina två systrar som var sex och åtta år var plötsligt ensamma i ett nytt land, säger Adam Mohammadi, och konstaterar att han knappt har några minnen från den första tiden i Sverige.

Efter ett år på grupphem fick syskontrion en fosterfamilj i en liten by i skogarna utanför Skellefteå, och där gällde strikta regler i en svensk familj som hade två egna barn. Adam beskriver situationen som en ”svår kulturkrock”.

– Jag och mina systrar bodde där i tre år innan vi slutligen fick uppehållstillstånd. Men då fungerade inte mitt liv. Jag kunde inte hantera närhet och folk som brydde sig, och jag var aggressiv och lättprovocerad.

Syskonen delades upp och placerades ut hos tre olika familjer, och Adam Mohammadi hamnade i kriminella kretsar där gänget till slut kändes som en familj.

– Men när jag var 17 år och hade dömts till ungdomsvård hjälpte min övervakare mig att hitta ett ungdomshem i Uppsala, och då vände situationen. Jag klarade av medieprogrammet på gymnasiet i Uppsala, säger Adam Mohammadi.

Vägrade ge upp

Därefter gick han en bartenderutbildning i Göteborg, och hade svårt att få anställning tills han en dag klev in på Rådhuscaféet hemma i Uppsala, fast besluten att få visa vad han kunde.

– Jag sa typ att ”Jag går inte härifrån förrän jag fått provjobba här”, och efter provanställning fick jag fast tjänst. Där var jag kvar som bartender och servitör i tre år, berättar han.

När Adam Mohammadi var 25 år flyttade han till Stockholm och jobbade på krogar i Gallerian, träffade kvinnan han idag har tre barn tillsammans med och lyckades bygga upp sitt liv på nytt.

– När jag var fyllt 27 kände jag att jag ville sadla om och plugga vidare, men jag hade kassa betyg och inga referenser. Jag gick till tre olika studievägledare som alla sa till mig att jag var för gammal för att vidareutbilda mig, men jag gav inte upp. Till slut kom jag in på Tekniskt basår på KTH .

Nu följde en krävande tid som nybliven småbarnsförälder och student. Adam läste in matte på Komvux, och klarade därefter av att plugga in alla kärnämnen under basåret på KTH. För att klara ekonomin jobbade han dessutom extra på helgerna.

– Efter den starten tyckte jag att den treåriga KTH-utbildningen Byggteknik och design var enkel, säger Adam Mohammadi och skrattar.

– Jag och klasskompisar förberedde oss noga inför varje nytt moment i utbildningen, och vi har fortsatt kontakt idag, som branschkollegor.

Han gjorde sitt ex-jobb på Säker Vatten AB och rekryterades till ÅF, där han arbetade som projektör och ritade olika sprinklersystem.

– Sedan examen från KTH har jag inte behövt söka ett enda jobb, säger Adam Mohammadi.
Det var när han via Skanska tog sig an uppdraget som BIM-koordinator för S:t Görans sjukhus som han insåg att han behövde mer sakkunskap om BIM .

– För att kunna lära mig av branschen, och för att proffsen skulle få dela med sig av sin expertis, startade jag BIMpodden  och bjöd in de bästa till min studio.

Efter två år har nu BIMpodden utvecklats till en framgångsrik kanal, med gedigen följarskara av experter och intresserade både i Sverige och utomlands.

Var ser du dig själv om fem år?
– Jag vill fortsätta att driva podden och påverka BIM-frågor, kanske även på regeringsnivå. Jag vill vara en samhällsbyggare.

Katarina Ahlfort
Foto: Susanne Kronholm