Projektet PAUS – Personrörlighet för Akademin

PAUS – Personrörlighet för akademin med utbildningsfokus och studentmedverkan

Personrörlighet från akademin ut till externa organisationer har visat sig vara en framgångsrik byggkloss för strategisk samverkan, samtidigt som det bidrar till ökad samverkansskicklighet för individen och bidrar till högre kvalitet och relevans i utbildning och forskning. Personrörlighet bidrar också till ökat nyttiggörande och stärker lärosätets delaktighet i samhällsutvecklingen.

Erfarenhet från projekt PAUS - Personrörlighet för Akademin med fokus på Utbildningssamverkan och Studentmedverkan, har samlats i en detaljerad digital handbok  som beskriver processen i att starta och driva ett personrörlighetsprogram. Processen delas upp och beskrivs i fyra faser, Initiering, Genomförande, Uppföljning och Justering där varje del beskrivs utförligt. Materialet innehåller checklistor, förslag på tillvägagångssätt samt beskrivande reflektioner från deltagare, både akademisk personal, projektmedarbetare och externa mottagande organisationer.

För att visa på värden och effekter av personrörlighet riktas även uppmärksamheten mot detta. Resultat och effekter inom både utbildningskvalitet, studentmedverkan, finansiering och meritering diskuteras från olika perspektiv och ger en tydlig bild av personrörlighetsprogram från olika vinklar.

Information om projektet

PAUS - Personrörlighet för Akademin med fokus på Utbildningssamverkan och Studentmedverkan, presenterar sitt resultat från 76 utbyten, varav 11 från KTH, i externa organisationer. Möt dessa 11 och läs om deras erfarenheter.
​​​​​​​

Kontakt

Prorektor Mikael Östling ha varit beställare av projektet kring personrörlighet från akademi till externa organisationer och Sara Nyberg från Institutionen för Lärande/ITM har deltagit som projektledare inom KTH.