Till innehåll på sidan

KTH-alumnen Sandra Muhr utvecklar verktyg för cancerbehandling vid CERN

Sandra Muhr, 27, bidrar till industrialiseringen av framtidens cancerbehandlingar vid CERN, världens största partikelfysiklaboratorium, beläget utanför Genève i Schweiz.
– I uppdraget ingår att förverkliga och överföra forskningsresultat som gynnar samhällets utveckling, säger hon.

KTH-alumn Sandra Muhr.

Överför teknik från den legendariska partikelacceleratorn till vården

Bara två år efter sin masterexamen i industriell organisation från KTH, arbetar Sandra Muhr med tekniköverföring från de legendariska partikelacceleratorerna i CERN  :s laboratorier utanför Genève. Hon ingår i gruppen ”Knowledge Transfer”.

– På CERN används kunskaperna som vi får genom grundforskningen inte bara till partikelfysik, utan även till att bidra till samhällsutveckling. Inom området cancerbehandling utvecklar vi exempelvis en verktygslåda där vi skräddarsyr acceleratorer och supraledande magneter till partikelterapimaskiner, berättar Sandra Muhr.

Målet är att skapa effektivare verktyg för behandling av cancertumörer. Verktygen bygger på användning av acceleratorer, liknande de som används inom grundforskningen. Med hjälp av acceleratorerna når protoner och joner så höga hastigheter att de kan tränga in i mänsklig vävnad och förstöra de elakartade, maligna cellerna genom så kallad hadronterapi.

Fakta om Sandra Muhr

Uppdrag på CERN: Fokuserar på medicinska tillämpningar och arbetar på ”HITRIplus-projektet” finansierat av Europeiska kommissionen. Projektet syftar till att främja forskningen inom cancerbehandling med jonterapi, med joner som är tyngre än protoner.
Bakgrund: Svensk-schweizisk ingenjör med familj i båda länderna och en bakgrund inom materialvetenskap.
Tidigare verksam inom schweiziska kompressorindustrin i Bern (Atlas Copco Group), har dessförinnan arbetat i Sverige med olika projekt på Scania, Svevia, Beckers Group och IKEA.
Utbildning:  Materialdesign 300 hp , Master i Industriell Teknik och Management från KTH.

– Vid vanlig cancerbehandling används röntgenstrålar i form av högenergifotoner. Den typen av strålning skadar oundvikligen även en del frisk vävnad. Men genom behandlingstekniken med protoner och joner kan cancerceller behandlas mer precist. Då skonas mer av den friska vävnaden, säger Sandra Muhr.

Med hjälp av den nya, skonsammare behandlingsformen, där så kallade ”tunga joner” används, kan mycket aggressiva tumörer kontrolleras i ökad utsträckning. Men hadronterapi är kostsam.

Genom EU-kommissionens finansiering av projektet HITRIplus  hoppas medverkande institutioner få ner kostnaderna för behandlingen, så den blir mer tillgänglig för allmänheten.
– Vi vill föra över forskningsresultaten till samhället genom en effektiv industrialisering av vår teknologi, på ett så smidigt sätt som möjligt, säger Sandra Muhr.

Hennes formella titel är Knowledge Transfer Officer inom Medical Applications, och hon är speciellt inriktad på aktiv kunskapsöverföring mellan vetenskap och företagsvärlden.
I rollen ingår bland annat att identifiera intressant teknik och hitta sätt att överföra tekniken till industrin .

Vad var det som lockade dig att söka jobb på CERN?
– Jag inspireras av kända exempel på teknologier som har sitt ursprung på CERN och har letat sig ut i samhället, som ”World Wide Web”. Jag fascineras också av att få använda CERN:s partikelacceleratorteknologier för att bidra till samhällsutveckling.

Vad siktar du på att jobba med om tio år?
– Jag vill arbeta med framtidens teknikutveckling på ett kreativt sätt och utveckla nya, okonventionella lösningar på samhällsutmaningar. På KTH lärde jag mig att snabbt förstå och ta till mig tung teknik, och det har jag haft nytta av här på CERN. Det har hjälpt mig i arbetet med att ta vår skräddarsydda verktygslåda för cancerbehandlingar vidare till framtida industrialisering.

Text: Katarina Ahlfort
Foto: CERN

Sandras tips till KTH-studenter som vill förverkliga drömmen att jobba utomlands

  • Ta vara på möjligheten att lära dig flera språk, det kan öppna ditt sätt att se på världen och ge nya chanser i arbetslivet. Här i Schweiz talas fem olika officiella språk och jag kan tala engelska, tyska, schweizertyska, svenska och en del franska. 
  • Se till att planera framåt för flera möjliga scenarier. Jag har alltid en plan A, plan B och även C och D.
  • Visa att du är målmedveten och säker på vad du vill göra, så din jobbansökning inte blir allmän och generell. Jag var noga med att motivera varför jag ville arbeta på CERN, vilken projektgrupp jag var intresserad av att ansluta till, och hur jag planerade att driva teknikforskningen framåt.
  • Om du har gjort noggrann bakgrundskoll av företaget eller organisationen redan innan du skriver själva arbetsansökningen ser arbetsgivaren att du är genuint intresserad av tjänsten.
  • Du behöver inte vara partikelfysiker för att arbeta på CERN – ett brett spektrum av specialiseringar behövs, allt från jurister till forskare inom materialvetenskap.
  • Många tror att man måste ha doktorerat för att få jobb här, men så är det inte – studenter kan till och med arbeta här under tiden som de skriver sitt masterexamensarbete.
  • Man kan ta en paus mellan kandidat- och masterutbildningen och jobba utomlands ett år på ett projekt – våga även söka till prestigefulla platser som CERN, du lär dig jobbet på plats.

Läs mer

Fler artiklar med tidigare studenter

Hjälpte denna sida dig?
Tack för din åsikt!
Innehållsansvarig:KTH:s studentrekrytering
Tillhör: Utbildning
Senast ändrad: 2023-11-07