Nätverksträff: Forskningsbibliotekens pedagogiska roll
Välkommen till nätverksträffen för forskningsbibliotekens pedagogiska roll 2025! Träffen kommer att hållas lunch till lunch, torsdag 27 till fredag 28 november på KTH vid Valhallavägen i Stockholm. Nätverksträffen följs av Doktorandspåret på fredag eftermiddag. Vissa programpunkter kommer att kunna följas via Zoom.
Bibliotekens arbete med informationskompetens är viktigt för både forskningen och utbildningen vid våra universitet. På träffen delar vi med oss av våra erfarenheter och blir starkare i vår pedagogiska roll som forskningsbibliotekarier. Vi välkomnar alla bidrag som kan hjälpa oss att utvecklas i vårt arbete mot mer informationskompetenta lärosäten!
Programmet som pdf
För beskrivningar av programpunkternas innehåll, läs här på webbsidan.
Nätverksträffen är en på plats-träff, med möjlighet att följa vissa delar av programmet via Zoom. Möjligheterna till interaktion och nätverkande kommer att vara begränsade för Zoom-deltagarna. Vi kommer att göra allt vad vi kan för att ljud och bild ska fungera bra, men reserverar oss för att tekniska problem ändå kan uppstå.
I anslutning till nätverksträffen finns möjlighet att delta i doktorandspåret som ges efter träffens slut på fredag eftermiddag. Det kommer också ges visningar av vissa delar av KTH:s campus. Du anmäler dig till doktorandspåret och/eller till visningar i samband med anmälan till nätverksträffen.
Det är kostnadsfritt att delta i nätverksträffen. Antal fysiska deltagarplatser är begränsat. Kostnader för resor och måltider står du själv för. Vi bjuder på fika!
Det går bra att delta via Zoom även om du inte har anmält dig. Zoom-länkarna finns i programmet nedan.
"Cite me, maybe?" – därför bör lärosätesbibliotekarier publicera sig mer Med referens i Stöd för forskning och utbildning: lärosätesbiblioteken i Sverige
Presentation
Katarina Michnik, Göteborgs Universitetsbibliotek
En stor del av lärosätesbibliotekariers vardag handlar om att bidra till andras publicerande – genom att tipsa om relevanta informationsresurser, vägleda i sökstrategier och ge stöd i publiceringsprocesser. Samtidigt är det ganska ovanligt att svenska bibliotekarier publicerar själva. Det är synd, för vi har mycket att berätta.
Med utgångspunkt i antologin Stöd för forskning och utbildning: lärosätesbiblioteken i Sverige presenteras här några skäl till varför lärosätesbibliotekarier bör publicera sig betydligt mer än vad idag sker.
1A: AI för studenter – en UX-resa från projektbeställning till färdig webbsida
Presentation
Ingrid Andersson och Kristina Froelich, Karolinska institutet, Universitetsbiblioteket
Från hösten 2025 finns en ny webbresurs för KI-studenter om AI-användning i studierna – ”AI för studenter”. Resursen togs fram av KIB under våren 2025 i ett agilt projekt med UX-fokus. Projektet beställdes av Kommittéen för utbildning på KI och uppdraget KIB fick löd: Ta fram en digital resurs för KI:s studenter som ger dem råd och kunskap om generativ AI och hur sådana verktyg kan användas i studierna.
Vi berättar hur tog vi oss från beställning till färdig, användaranpassad resurs, tankarna bakom hur den är uppbyggd samt visar den färdiga webbresursen.
Programändring 1B: Lärande mellan studenter: Studentworkshoppar på KTH Biblioteket
Presentation
Therese Lind och Niklas Elzén, KTH Biblioteket
På KTH Biblioteket får studenter möjlighet att leda workshoppar om något som de brinner för. Det är ett arvoderat uppdrag men innehållet baseras på de idéer som studenterna själva skickar in. Under läsåret HT24-VT25 anordnade vi nio tillfällen med i genomsnitt 15 deltagare per gång. Deltagarna fick bland annat lära sig att lösa Rubiks kub, memorera pi-decimaler, bygga sin egen GPT eller skapa garn av alger. Workshopparna hålls på plats i biblioteket. Från vår sida är syftet att låta studenter dela sin kunskap med varandra och mötas på ett informellt och roligt sätt. Men vad är studenternas drivkrafter – och vad lär de sig egentligen? För att undersöka detta har vi intervjuat sex KTH-studenter som nyligen deltagit i eller lett workshoppar. Intervjuerna har tematiserats och analyserats utifrån Marton och Booths (1997) modell över studenters olika uppfattningar om lärande. Under vår presentation redovisar vi studiens resultat samt diskuterar lärosätesbibliotekens roll i att möjliggöra lärande mellan studenter utanför utbildningen.
1C: Hur synliggöra värdet av bibliotekets undervisning på ett strategiskt plan
Diskussion
Pernilla Lindberg och Karin Pettersson, Göteborgs universitetsbibliotek
Hur kan vi synliggöra värdet av bibliotekets undervisning – bortom siffror och statistik? Vi bjuder in till ett rundabordssamtal där vi tillsammans utforskar denna eviga fråga och delar erfarenheter och idéer.
Sedan några år tillbaka har Göteborgs UB ökat sitt fokus på hur biblioteket strategiskt synliggör relevansen i våra verksamheter. Vi tre som samordnar bibliotekets undervisning har därför utforskat hur vi kan bli bättre på att visa på undervisningens värde för universitetets utbildningar och beslutsfattare. Vår ambition har varit att vidga vår berättelse och kunna säga något mer om verksamheten än vad som blir synligt i kvantitativa siffror som exempelvis KB-statistiken.
Vi delar våra erfarenheter av detta arbete och bjuder in till ett kollegialt utbyte av tankar och idéer. Tillsammans vill vi diskutera: Hur kan lärosätesbibliotek synliggöra värdet av sin undervisningsverksamhet?
2A: Att överbrygga klyftan - ett försök att stärka studenters akademiska informationskompetens
Presentation
Mas Karin Gustafsson, Karlstads Universitetsbibliotek
Samtidigt som generativ AI gjorde intåg i våra liv blottades glappet mellan studenters informationskompetens, och universitetslärarnas förväntningar på nya studenter. En känsla vi haft följdes av studier som indikerade detsamma: studenters informationskompetens har blivit sämre, något studenterna själva vet om.
Som bibliotek och stödfunktion till universitetet ville vi försöka överbrygga det glapp som vi så uppenbart kunde se. Vi behöver stärka studenterna i deras informationskompetens! Samtidigt upplevde vi att samtalet om AI och akademin styrdes mot fusk och plagiat vilket vi upplevde satte studenterna och deras behov av informationskompetens i skymundan. Vi startade därför samtal med studenter och lärare för att prata öppet om generativ AI och tog även kontakt med gymnasiebibliotekarierna i vårt närområde Karlstad för erfarenhetsutbyte.
Vi känner att vi är på väg att överbrygga glappet genom att arbeta med de här frågorna, men vill samtidigt öppna för fler samtal mellan bibliotek och andra intresserade som jobbar tillsammans med elever och studenter.
2B: Erfarenhetsutbyte om undervisning i Ebscos nya gränssnitt för databaser
Diskussion
Linda Karlsson, Malmö Universitetsbibliotek
Nu har vi haft det nya gränssnittet för EBSCOs databaser i minst 3 månader och är kanske redo att reflektera om det tillsammans. Efter en kort introduktion blir det tid för att lyfta exempel från undervisning och handledning i det nya gränssnittet: vad funkar bra, vad funkar mindre bra, tips, funderingar och frågor!
Jag som håller i erfarenhetsutbytet jobbar mycket med våra databaser och söktjänster på Malmö universitetsbibliotek, men också med undervisning och handledning.
2C: Workshop om ACRLs ramverk för informationskompetens för högre utbildning
Helena Schmidt Burg och Louise Bjur, Göteborgs Universitetsbibliotek
Anna Pettersson, Lunds Universitetsbibliotek
Rebecka Sverker, Högskolan i Väst
För 10 år sedan publicerade Association of College & Research Libraries (ACRL Framework for Information Literacy for Higher Education. Ramverket arbetades fram under närmare 10 år, i nära samarbete med bibliotekariekåren på amerikanska lärosätesbibliotek. Ramverket ersatte de standarder (Information Literacy Competency Standards for Higher Education) som fr om den europeiska Bolognaprocessen i stor utsträckning påverkade hur svenska lärosätesbibliotek och bibliotekarier formulerade lärandemål om och undervisade i informationskompetens.
Under åren riktades alltmer berättigad kritik mot standarderna. De huvudsakliga invändningarna handlade om standardernas normativa och stegvisa struktur. Denna uppfattades som alltför mekanistisk och produktorienterad. Standarderna stimulerade heller inte ett kritiskt tänkande och kreativitet. Vidare framhölls att standarderna var kontextlösa, alltför inriktade på individuell prestation snarare än på en (ämnes)integrerad färdighetsutveckling, samt att de i otillräcklig grad beaktade att information har sociala och politiska dimensioner. Dessa brister bidrog i förlängningen till ett skifte från standarderna till det mer flexibla och konceptuellt inriktade ramverket, ACRL Framework for Information Literacy for Higher Education.
På Linköpings universitetsbibliotek översattes ramverket till svenska men i övrigt är det svårt att säga något säkert om i vilken utsträckning ramverkets budskap och innehåll har påverkat hur svenska lärosätesbibliotek och bibliotekarier kommunicerar och praktiserar informationskompetens i undervisningsarbete. Däremot är det tydligt att nyfikenheten och intresset för ramverket är stort bland våra kollegor runt om i landet. Inte minst har detta märkts under flera av nätverkets träffar, många har lyft önskemål om att få möjlighet att få kunskap om ramverket och eventuella möjligheter att
Frågor som behöver lyftas och diskuteras är:
•Vad är det som skiljer ramverket från de förutvarande standarderna?
•Hur kan vi kommunicera ramverket med fakulteter, institutioner och lärare?
•Hur kan vi implementera ramverket i vår undervisningsvardag?
För att komma i gång och närma oss ovanstående frågor vill vi erbjuda deltagarna i nätverksträffen en workshop.
Mer om ACRL-workshoppen
Syftet med en workshop är att vi ska komma i gång med en slags handbok i hur svenska lärosätesbibliotekarier kan kommunicera och undervisa med ramverket som utgångspunkt.
3A: "Vi får inte halka efter!": Om hur Fear of Missing Out on AI (FoMO-AI) påverkar oss och varför det behövs en sans-och-balans-inställning till implementering av generativ AI i undervisningen
Presentation
Maria Wickenberg och Birgit Persson, Högskolebiblioteket i Skövde
Högre utbildning bygger på kunskap. Okritiskt användande av generativ AI* i undervisningen och den ökande förekomsten av falsk information driver dock på en utveckling där synen på kunskap och lärande riskerar att förändras. I detta sammanhang har vi som arbetar på lärosätesbibliotek en viktig roll. Vi brukar oftast fokusera på våra användare, men med denna presentation vill vi rikta blicken mot oss själva. I vår roll ingår att vägleda studenter och anställda på lärosätet om medie- och informationskunnighet (MIK) och dess betydelse för kunskap och demokrati. Det är en proaktiv roll där vi behöver verka för en genomtänkt och ansvarsfull användning av generativ AI samtidigt som vi ger våra studenter tillgång till sin egen lärprocess. Viktiga delar i detta är kritiskt förhållningssätt och medvetenhet kring hur psykologiska och socialpsykologiska mekanismer påverkar oss, till exempel Fear of Missing Out (FoMO) och Fear of Missing Out on AI (FoMO-AI) (Fengyi et al., 2025). Konsekvenserna av att okritiskt omfamna generativ AI diskuteras också.
*Med generativ AI avses här ”AI-verktyg som används för att skapa något nytt, till exempel text, ljud eller bild utifrån data som verktyget har lärt upp sig på” (Internetstiftelsen, u.å.).
3B: AI-sökverktyg och traditionella databaser: a marriage made in heaven
Presentation
Magnus Olsson, Umeå universitetsbibliotek
Det finns idag en mängd olika AI-sökverktyg som kan användas vid olika steg i informationssökningsprocessen. Under våren 2025 testade Umeå UB ett nytt pedagogiskt upplägg för studenter som skriver examensarbete i nationalekonomi, statsvetenskap/freds-och konfliktstudier och på psykologprogrammet. Tanken var att AI-verktygen och databaserna skulle komplettera och stödja varandra när det gäller informationssökning. Studenterna fick först använda sina preliminära frågeställningar för att testa Umeå UB:s AI-verktyg. De resultat som kom fram där var avsedda att ge studenterna en första bild av ämnet. Sökverktyget gav också tips på alternativa frågeställningar som kan hjälpa studenterna att utveckla sina frågeställningar. Studenternas använde sedan sina frågeställningar för att bygga preliminära söksträngar som de fick testa i olika databaser för en bredare bild av ämnet. Avslutningsvis fick studenterna testa AI-verktyget Research Rabbit som är lämpligt att användas senare i informationssökningsprocessen när studenterna kan mer om sitt ämne och då bidra till att de får en bättre förståelse för ämnesområdets kärna. Ingen formell utvärdering har gjorts av hur studenterna faktiskt har använt sig av sökverktygen, men responsen från studenter och lärare har varit positiv vid undervisningstillfällena.
Jennie Aagesson och Julia Sallander, Linnéuniversitetet
‘Kan man leka och samtidigt vara vuxen och professionell? Inom högre utbildning skapas ofta en skiljelinje mellan lek och lärande, i syfte att visa på ”allvaret” i det som ska läras. Vi tror tvärtom, i likhet med forskning om Playful Learning, att lekfullhet är en väg till bättre djupinlärning och dessutom kan vara ett sätt att motverka pressen att prestera, samtidigt som det också har möjligheten att motivera studenter till att delta mer aktivt i sitt lärande. Med den övertygelsen har vi till exempel lärt ut booleska operatorer genom att låta studenter låtsasbeställa hamburgare och experimenterat med fantasy-storytelling i självstudieguider. För att höja vetskapen om våra databasresurser har vi gjort ett kärlekstest med namnet Love at First Database som matchar ihop våra användare med deras drömmars databas.
Här berättar vi mer om hur vi har experimenterat med lekfullhet i vårt arbete som undervisande bibliotekarier på Linnéuniversitetet.
4A: Utanför boxen, inuti kontexten - Lärare, bibliotekarier och språkpedagoger
Presentation
Erik Bergsten, Ekonomihögskolans bibliotek, Lund
Jag vill i denna presentation berätta om det arbete vi på ekonomihögskolans bibliotek, tillsammans med språkpedagoger har gjort med lärare. Vi har gemensamt planerat, skapat och utfört introduktionskursen ”Introduktion till studier i företagsekonomi” för alla nya studenter på kandidatprogrammet i ekonomi, med start HT 24. Lärarlaget är fem stycken. Tre ämneslärare, en bibliotekarie och en språkpedagog. Syftet med kursen är att rusta studenterna för studier och arbetsliv genom att explicit prata om och gestalta lärandeprocessen vid arbete vid universitetet.
Presentationen kommer att gå igenom:
•Bakgrunden, hur uppkom idén och hur involverades biblioteket?
•Planeringen av kursen, samarbetet och värdet av vårt inspel
•Utförandet av kursen, innehåll och upplägg
•Hur vi försökt examinera generella kompetenser
•Hur kursen har förändrats och samarbetet utvecklats.
•Hur denna kurs mottagits
Med presentationen vill jag visa hur bibliotekens undervisning kan fungera om den får vara integrerad i programmens undervisning och kontext. Visa hur vår pedagogiska kompetens kan förvaltas och florera, försöka ge några nyckelpunkter på hur vi nådde dit och berätta hur min pedagogiska inställning förändrats. Allt med målet att för studenterna tydliggöra nyttan och nödvändigheten av generella kompetenser i allmänhet och informationskompetens i synnerhet.
4B: "Hur ska jag knö in AI i undervisningen?": vad är deep structure nu?
Diskussion
Malin Holgerson och Anna Brobäck, Göteborgs Universitetsbibliotek
Vi tillhör ett undervisningsteam som i våras läste artikeln "
How do our students learn?: An outline of a cognitive psychological model for information literacy instruction
" av Dani Brecher Cook och Kevin Michael Klipfel. I artikeln beskrivs ett antal kognitionsvetenskapliga principer för hur man kan strukturera sin undervisning för att ge så bra förutsättningarna som möjligt för studenters lärande. Principerna Deep structure och Do less var de vi fastnade mest för och har sedan dess haft pågående samtal i gruppen kring dessa utifrån att AI gjort entré. Vi har samma undervisningstid som innan men mer innehåll att välja bland. Så vilket innehåll prioriterar vi när vi vill skapa en meningsfull undervisning för studenterna? Vi är nyfikna på hur undervisande bibliotekarier från andra lärosätesbibliotek tänker kring det här.
Vi samtalar utifrån artikeln i mindre grupper och i storgrupp. Vi inleder kort utifrån artikeln så att vi får en gemensam utgångspunkt för diskussionen. Läs gärna artikeln innan vi ses.
4C: Att underlätta blivande sjuksköterskors läsande av vetenskapliga artiklar
Presentation
Jessica Thorn och Rebecka Sverker, Högskolan i Väst
Bibliotekarierna på Högskolan Väst och språk- och studieverkstan Akademiskt språk arbetar för att främja studenters studier. En av dessa insatser syftar till att främja blivande sjuksköterskors läsande av vetenskapliga artiklar och förbereda dem både för examensarbete och framtida evidensbaserad praktik. Sjuksköterskeutbildningen vill arbeta fram ett vetenskapligt förhållningssätt hos sina studenter så att de framgent kommer att erbjuda evidensbaserad vård. Då blir sökande och läsande av vetenskapliga artiklar viktiga färdigheter som behöver byggas upp successivt under programmets gång. Deras examensarbete innebär att en systematiskt inspirerad litteraturöversikt genomförs, där informationssökning, läsförståelse och analys blir viktiga element. I vårt arbete använder vi oss av vår förförståelse av den vetenskapliga artikeln som akademisk textgenre för att ta ned trösklar inför läsning och bygga på deras bakgrundskunskap kring textens funktion och innehåll. Vi utformar även informationssökningen så att de blir tryggare med att bedöma vad för något de har hittat.
Den här presentationen kommer att beskriva två tillfällen under sjuksköterskestudenternas första och andra termin, då de för första och andra gången läser vetenskapliga artiklar. Tillfällena har utformats för att skapa progression inom läsningen och informationssökningen. En enklare utvärdering presenteras. Slutligen blickar vi framåt.
Programändring 5A: Kollegial feedback – presentation av ett projekt vid Uppsala universitetsbibliotek
Presentation
Camilla Zetterberg, Uppsala Universitetsbibliotek
Under vårterminen 2025 genomfördes ett projekt vid Uppsala universitetsbibliotek med fokus på kollegial konstruktiv feedback. Syftet var att använda vår gemensamma kompetens för att vidareutvecklas som undervisare. Målet vi arbetar mot är att skapa en kultur där konstruktiv feedback är en naturlig del av avdelningens arbete och kollegial samverkan.
I denna presentation redogörs för hur vi med enkla medel arbetade med kollegial utvecklande feedback i projektform. Struktur, metod och genomförande av projektet presenteras tillsammans med en utvärdering av de medverkandes upplevelser och lärdomar. Slutligen berörs även kort hur vi planerar att arbeta vidare med feedback under hösten 2025.
5B: EndNote - samarbete kring guider/onlinekurser
Diskussion
Narcisa Hannerz och Jennifer Salomonsson, Karolinska Institutets Universitetsbibliotek
Vi är många som använder och även bidrar med support och handledning i EndNote. Detta medför också att många utvecklar olika typer av guider och onlinekurser för ändamålet. Det kommer både uppdateringar och nya versioner relativt ofta, vilket innebär att vi behöver se över allt material och anpassa det utefter nya förutsättningar. Ibland kanske man lånar av något annans material, dock vet man inte alltid hur mycket man får redigera i det. Hur skulle det däremot se ut om vi alla gick ihop och samarbetade kring utveckling och underhåll av material till EndNote? Vad kan vi alla få ut av ett sådant arbete? Och hur skulle vi kunna strukturera upp det? Var med i denna workshop och diskutera och dessa frågor. Förhoppningsvis har vi efter tillfället en grund att stå på för ett samarbete! Om samarbetet fungerar väl kan man även tänka sig att utöka det till att innefatta andra typer av referenshanteringsverktyg på sikt.
5C: AI och källkritik för framtidens statsvetare – från undervisning till yrkesliv
Presentation
Lisa Larsson, Göteborgs Universitetsbibliotek
Våren 2025 utvecklade jag en obligatorisk workshop om AI och källkritik för studenter inom statsvetenskap vid Göteborgs universitet, det är ett obligatoriskt moment som examineras inom ramen för kursen. Samarbetet ledde till att jag blev inbjuden att föreläsa för yrkesverksamma handläggare inom stat och kommun. Under nätverksträffen skulle jag gärna dela erfarenheter från arbetet med att ta fram workshopen, vad som överraskade i samtal med ansvariga lärare, studenternas respons samt hur det gick att överföra min undervisning till en föreläsning för yrkesverksamma. Det är det första utbildningsinslaget vid Universitetsbiblioteket i Göteborg som utgår helt från generativ AI som verktyg för informationssökning och informationshantering som också direkt kopplar till informationskompetens.
DS1: Utveckling av visualiseringsstöd på universitetsbibliotek
Presentation
Lina Lindstein och Therese Nygren, Karolinska Institutets Universitetsbibliotek
De senaste åren har Karolinska Institutets universitetsbibliotek (KIB) arbetat med att utveckla ett visualiseringsstöd. Utvecklingsarbetet har utgått från användarnas behov och vad vi som bibliotek faktiskt kan bidra med. Idag ligger huvudansvaret för denna verksamhet på enheten för informationskompetens.
Med inspiration från ACRL:s ramverk Visual Literacy Competency Standards for Higher Education har vi försökt skapa en bredd av aktiviteter. Vi vänder oss främst mot doktorander och forskare och erbjuder workshoppar, handledning och digitala resurser som hjälper dem att själva utveckla sin visualiseringskompetens.
Under presentationen kommer vi att dela med oss av hur visualiseringsstödet har vuxit fram på KIB, ge exempel på vad som ingår och vilka gränser vi satt samt berätta om våra erfarenheter.
DS2: Webbinarieutbyten inom forskningsdata, datahantering och forskarstöd mellan universitet i Norden
Presentation
Mattias Vesterlund, KTH Biblioteket
Att nå forskare och doktorander med ett relevant utbjud av seminarier är en potentiellt tidskrävande men rolig uppgift. Under det senaste året har KTH och Aalto universitet delat och tillsammans marknadsfört några av varandras webbinarier med målgruppen forskare och doktorander för att öka bredden i våra respektive undervisningserbjudanden. Under innevarande läsår har vi även breddat utbytet till andra universitet och högskolor inom Nordic Five Tech (N5T). Under presentationen tar vi upp lärdomar och erfarenheter av utbytet samt bjuder in till diskussion om webbinarieutbyte som strategi för undervisning som riktar sig mot forskare och doktorander.
Från tunnelbaneuppgången "Kungliga Tekniska Högskolan (KTH)” går du rakt fram. KTH Biblioteket ligger på Osquars backe som börjar mitt emellan byggnaderna där det står KTH Entré (till vänster) och tegelbyggnaden med den stora KTH-loggan (till höger).
Salongen hittar du på bibliotekets entréplan. När du kommer in genom entrén tar du till vänster.
Sydöstra galleriet ligger på plan 3, en våning upp från entréplan. Gå in i bibliotekshallen och ta första trappan upp mot vänster som leder upp till läsebalkongen. Du ser ingången till Sydöstra galleriet rakt fram när du kommer uppför trappan.
Rinman ligger på plan 4. Gå rakt igenom bibliotekshallen in till trapphuset och ta trapporna längst upp.
E1 och D31
E1
För att komma till E1 kan du starta vid KTH Bibliotekets entré och ta höger ner för Osquars backe en kort bit. Gå in i porten på din vänstra sida med nummer 2. Gå rakt in i byggnaden och ta sedan till vänster för att komma till E1.
D31
För att komma till D31 från bibliotekets entré går du rakt fram ut på borggården. Du går in via porten med nummer 17 och hittar sedan lokalen rakt fram.
